tisdag 30 december 2008

Labialer

... förresten antar jag att många tycker att detta chinglish-specimen låter laddat med ekivoka syftningar, men själv tänker jag minsann bara på m- p- och b-ljud när jag hör ordet "labial", så det är så! För den rene är allting rent - eller hur det nu var ...

Jag gillar också den nästan lite smygsocialistiska varianten "Jonnie Worker" istället för "Walker" ...

Dene-jenisejiska språk?

Jag kan inte mycket om vare sig Na-Dene-språk (av vilket det kändaste väl är navajo, bekant från andra världskrigskodspråk och X-Files) eller Jenisej-språk, men jag kan inte låta bli att tycka att det här verkar intressant. Det handlar om en möjlig språkfamiljskoppling mellan språk i Sibirien och Nordamerika, och sådant är ju onekligen fascinerande - fast onekligen också metodologisk besvärligt (samma typ av problem som i de nostratiska teorierna). Till skillnad från en del andra spekulativa och ibland helt vilda idéer av detta slag verkar den här tanken i alla fall ha något slags forskningsstöd och lite rigorösare metod än vad man ibland ser. Den som vill ha en snabbare introduktion till det hela kan titta på vad W'Pedian skriver.

måndag 29 december 2008

Ett ord för dagen

Dagens utrikiska ord blir av lättförståeliga skäl intifada. Det skall uttalas med emfatiskt ("tjockt" velariserat eller faryngaliserat) d samt långt a. Det kommer av ett arabiskt verb som betyder ungefär "skaka av sig".

Över 300 personer har hittills dödats i Gaza.

lördag 27 december 2008

Farther, in heart, than Acre or Jerusalem

... och åter och åter igen återvänder jag till Evelyn Waugh och Brideshead Revisited, som jag nog anser är den största roman som skrivits på det engelska språket:

My theme is memory,
that winged host that soared about me one grey morning of war-time.
These memories, which are my life
- for we possess nothing certainly except the past -
were always with me.


... för att inte tala om den magnifika slutproklamationen:

Something quite remote from anything the builders intended has come out of their work, and out of the fierce little human tragedy in which I played; something none of us thought about at the time: a small red flame -- a beaten-copper lamp of deplorable design, relit before the beaten-copper doors of a tabernacle; the flame which the old knights saw from their tombs, which they saw put out; that flame burns again for other soldiers, far from home, farther, in heart, than Acre or Jerusalem. It could not have been lit but for the builders and the tragedians, and there I found it this morning, burning anew among the old stones.

Om man inte visste bättre skulle man nästan ha trott att Waugh var frimurare, med tanke på kombinationen mellan byggnadsmotiv och korsriddarsymbolik, men hans extremkatolicism gör nog att det är uteslutet ... the Pope doesn't like that sort of stuff. Men vilken engelska!

fredag 26 december 2008

Irisk folklore

Det har som bekant varit jul, och av min kära fästmö fick jag bland annat ps3-spelet Folklore i present: en atmosfärisk dark fantasy-historia med mystiska feväsen, dunkla miljöer och annat skoj. I spelet förekommer diverse referenser till keltoid och irisk folktro, bland annat genom användandet av begreppet sídhe, ett ord som betecknar de "fekullar" som finns här och där i det irländska landskapet. Ordet uttalas som engelskans she - de moderna goideliska språkens stavning kan ge en huvudvärk. Samma ord ligger bakom ordet banshee, ett låneord från iriska till engelska som betecknar ett slags kvinnlig demon: det betyder "kvinna från fekullarna". Ett annat roligt exempel på iriskans excentriska stavning är ett ord som creidimh, som uttalas ungefär "kredjiv"... det blir nästan lika knäppt som engelska ;-)

tisdag 23 december 2008

söndag 21 december 2008

Indoeuropeiska i Facköversättaren

B. J. Epstein (vars trevliga blogg finns att läsa här) har skrivit en recension av "Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia" i tidningen Facköversättaren. Numret (och därmed också recensionen) finns att ladda ned i PDF-format här.

fredag 19 december 2008

Språktävling igen!

Och nu, ännu en tävling för den som känner sig hugad. Reglerna är desamma som de varit i de tidigare övningarna: det gäller att räkna ut vilket språk den nedanstående textbiten är skriven på. Extra jubel får man om man kan ge ett hum om var den kommer ifrån eller vad den handlar om. Svaren lämnas i kommentarer till det här blogginlägget. Nåväl, starta era motorer mina damer och herrar, här är dagens text:

Bĕ-rēš hôrmānûthâ dĕ-malkâ, gālif gĕlûfê bi-ṭhîrû ‘illā’â – bûṣînâ dĕ-qardinûthâ …

Och ja, denna är ganska svår - men friskt vågat, hälften vunnet!

tisdag 16 december 2008

Jordbävning

Många av oss som bor i södra Sverige blev i natt väckta av en jordbävning - en av de få ordentliga i modern tid (det skall enligt uppgift ha varit en av de kraftigaste sedan 1904). Själv kände jag hur sängen skade och bullrade; jag undrade om jag hade drömt något, och sedan somnade jag om. De som bor i Malmös stora fallos-symbol Turning Torso verkar dock ha haft en läskigare upplevelse ...

På hebreiska är ordet för "jordbävning" ra‘aš, bildat av en verbrot med radikalerna r-‘-š (det mittersta ljudet är det karakteristiska semitiska struplätet ‘ayin, som jag beskrivit i en tidigare post). Roten betyder egentligen något i stil med "att skaka" och därav "att mullra". Själva substantivets grundbetydelse är också just "muller, oljud, tumult" (bland annat om ljudet från hästar och stridsvagnar). Precis som vad gäller det lustigt liknande verbet ra‘am, som används för att beskriva åska, så hör man nästan mullret i själva ordet - ra‘aš!!!

I natt var verbet i alla fall helt begripligt - och mullrade och skakade gjorde det.

fredag 12 december 2008

Var är fursten?

Ett roligt exempel på onomastisk ideologi är namnet på den feniciska prinsessan Isebel i Bibelns Konungaböcker (hon som importerades och blev hustru åt den israelitiske konungen Ahab). Namnet på denna Baalsdyrkarinna från Tyros säger ganska mycket: i den vokalisering som traderats betyder namnet (på hebreiska 'Izevel) något i stil med "ej upphöjd", vilket ju är ganska egendomligt. Men när man fick läsa Baalsdyrkares egna texter - nämligen kilskriftstexterna från bronsålderns Ugarit - fick det hela en mer sannolik förklaring. I dessa texter kallas guden Baal ofta för zabulu, "prins, furste". Särskilt vanlig är frasen zabulu ba‘lu ’arṣi, "furst Baal av jorden" eller "fursten, jordens herre" (Baal betyder i sig "herren"). Ännu roligare blir det när man i de ugaritiska texterna faktiskt finner uttrycket 'iya zabulu ("var är fursten?") utropat när Baal försvinner ned i dödsriket. Detta är alltså en sannolik bakgrund till Isebels namn: ett kultiskt Baalsdyrkande utrop som sedan omtolkats i mindre vacker dager av teologiska skäl.

För övrigt är just ordet zabulu (på hebreiska zevûl) troligen bakgrunden till namnet på demonen Beelsebul ("Baal, fursten") och den nedsättande förändrade varianten Beelsebub ("Flug-Baal", "Flugornas Herre", som gjorts känd av William Golding).

onsdag 10 december 2008

Vi internationaliserar!

Det har inte kommit så långt på den än, men för den som är intresserad kan jag rekommendera ett besök på min engelskspråkiga blogg Dead Tongues Whispering. Temat är ungefär detsamma som dennas, och huvudfokus är fortfarande definitivt på den svenska varianten. Men med lite tur skall båda kunna hållas vid liv!

tisdag 9 december 2008

Cirklar i säden - cirkelmakare finns än idag!

Den judiske cirkelmakaren, undergöraren och huvudpersonen Jechiel ben Amittai i min och min fars antika roman Poeten och cirkelmakaren skulle nog bli förvånad om han hade kunnat se hur hans yrke ("cirkelmakaren") beskrivs på websidan www.circlemakers.org. Tyvärr handlar det inte om någon fiktiv gudsman från 30-talet f.Kr. som i vår roman utan om fenomenet med så kallade "Crop Cicles" - stora mystiska cirklar i sädesfält. Se där hur språkliga begrepp kan vandra: I Talmud (och senare i romanen) är en cirkelmakare en person som ritar en cirkel på marken och ber Gud om regn eller andra nyttigheter, men idag är det en person som gör märkliga cirklar i säden - cirklar som senare kan få folk att tro att UFO:n varit framme. Outgrundliga äro vokabulärens vägar.

Och så har tidningen Vi frågat företrädare för olika akademier (svenska, gastronomiska, deckar-, serie- etc.) efter bra julklappstips. Gunnel Engvall från Kungliga Vitterhetsakademien tycker att min bok om indoeuropeiska språk är en bra gåva under granen - se där! Och här är länken.

Djup sömn...

Den judiske 1100-talspoeten Yehuda Halevi skrev en gång en dikt med namnet Yashen al teradam, "Slumra inte, du sovande." Ordet teradam kommer av verbet nirdam, "att slumra djupt", som beskriver ett nästan komaartat tillstånd. Just nu känns det som om Halevi hade skrivit om mig... trötthet kan ibland vara överväldigande.

söndag 7 december 2008

I never drink .... wine

Allt handlar om vampyrer i höst. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna trend, men något på ämnet känner jag mig i alla fall manad att ta upp!

Om man gillar japansk populärkultur kan man ha stött på figuren Vampire Hunter D, huvudperson i en (lång) serie framtidsskräckromaner av Hideyuki Kikuchi. Temat är jakt på vampyrer i en postapokalyptisk, dyster värld, och böckerna illustreras av en av mina absoluta favoritkonstnärer, Yoshitaka Amano. Sålunda ser omslaget till den första volymen ut:



Naturligtvis har D också blivit film i olika omgångar. En av dessa (animerade) filmer har titeln Bloodlust, och är baserad på den tredje av Kikuchis böcker om den hattbeklädde och blekskinnade hjälten. I denna film (som för övrigt rekommenderas varmt) får man höra honom bli beskriven som vad som i engelsk version återges som en dunpeal. Vad är nu detta för något?

Jo, Herr D själv är en halvvampyr, vilket ger historien ett antal förvecklingar i sig. I balkansk sagotradition finns ett särskilt ord för sådana halvväsen: dhampir. Transkriberar man detta ord till japanska får man danpīru (som vanligt i japanska med bara öppna stavelser och utan skillnad mellan L och R). Om man sedan transkriberar detta ord tillbaka till latinsk skrift utan att förstå vad det handlar om och försöker göra ett engelskt ord av det så får man - dunpeal!

För andra liknande japanskengelska lustigheter i popkulturen, se här!

fredag 5 december 2008

Manga och Maimonides

Sitter i dagarna och jobbar med tvenne översättningsprojekt. Det ena är (kanske något paradoxalt) mycket lättare - nämligen att på Swensko återge två kapitel ur Maimonides' stora judiska lagkod Mishne Tora. Textbiten i fråga handlar om Messias-föreställningar, och kommer att publiceras vad det lider.

För mig är det andra projektet dock långt mer besvärligt än 1100-talshebreiska: det handlar om att åt min fästmö från japanska översätta den sjätte volymen av mangan Wild Ones (Arakure), som ännu inte finns på något västerländskt språk. Kanji är jobbigt, och min japanska är påver ... det går framåt - fast långsamt. Men vad gör man inte så här i juletid ;-)

tisdag 2 december 2008

Den orfiska hymnen till Hekate

Apropå det förra inläggets fokus på gudinnan Hekate slängde jag ihop en liten översättning av den orfiska hymnen till densamma. Till skillnad från den orfiska hymnen till Hermes (som jag översatte i ett tidigare inlägg) har jag inte översatt till hexameter: epiteten blev för många och metriskt inveckade. Som förklaring till den sista raden kan sägas att "koherden" (boukolos) uppenbarligen var titeln på något slags ritofficiant eller präst i Dionysos-mysterierna. Vad rent språkliga finesser anbelangar gillar jag särskilt bahuvrihi-sammansättningen krokopeplos ("med saffransgul klädnad"). Hållen till godo!

Einodian Hekatên, klêizô, Trihoditin Erannên,
Ouranian, Chthonian, te kai Einalian, Krokopeplos.
Tymbidian, Psychais Nekyôn meta bakcheuosan,
Perseian, Philerêmon, agallomenên elaphoisi.
Nykterian, Skylakitin, amaimaketon Basileian.
Thêrobromon, Azôston, aprosmachon Eidos echousan.
Tauropolon, Pantos Kosmou Klêidouchon, Anassan,
Hêgemonên, Nymphên, Kourotrophon, Ouresiphoitin.
Lissomenos, Kourên, teletais hosiaisi pareinai,
Boukolôi eumeneousan aei kecharêoti thymôi.


"Vägarnas Hekate besjunger jag, den vackra av trekorsningarna,
av himlen, underjorden och havet, med saffransgul klädnad,
av gravar, som firar Bakchos' mysterier med de dödas själar,
Perses' dotter, som älskar ensamheten, som gläder sig åt hjortar,
den nattliga, hundars beskyddarinna, den oövervinnerliga drottningen,
av vilda djurs rytande, den obegördlade, som äger obekämpbar åsyn,
tjurherdinnan, hela världens nyckelbärare, härskarinnan,
ledarinnan, bruden, ynglingars närare, bergsvandrarinna,
flickan - som jag ber att närvara vid våra helgade invigningar
och att alltid ge sin nåd i sinnet till Koherden"

måndag 1 december 2008

Blake, Hekate och Oraklen

Det är roligt när ens intressen går i kors och man finner spår av samma idéer i många olika medier och miljöer. Ett sådant fall finns i form av gudinnan Hekate, en av de mest centrala gestalterna i De kaldeiska oraklen, som jag kom ut med en översättning av i våras. I denna mystika och ibland förvirrande teurgiska textsamling spelar Hekate rollen av världssjälen och är ett mellanväsen som avdelar vår värld från de gudomliga - hon påminner här inte så lite om Sophia-gestalten i de gnostiska systemen, som valentinianismen och setianismen.

Det roliga är nu att William Blake, en av mina stora favoriter i både ord, bild och tanke, avbildat gudinnan ifråga:




Vill man läsa mer om Hekate och hennes olika roller i antik grekisk religion rekommenderar jag ett besök här.