Bokus.com har just nu vårrea på min fantastikroman Den trettonde funktionen. För det facila priset av 119 riksdaler kan man skaffa den!
Och här kan man läsa en recension!
"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
torsdag 28 april 2016
söndag 24 april 2016
Tiden är som vattnets flöde
Den klassiska japanska texten Hōjōki (ofta översatt ungefär "Berättelser från min hydda") från 1200-talet e.Kr. innehåller mycket poetiska beskrivningar av världens obeständighet och flytande natur, i sann buddhistisk anda - just detta med alla tings väsenslöshet och "icke-evighet" är ju en av buddhismens mest centrala dogmer. Texten (som jag på sistone ägnat mig åt att läsa en bit av som del i mina studier i bungo, klassisk japanska) börjar med följande fras, som blivit ett slags bevingat ord:
ゆく河の流れは絶えずして, しかも、もとの水にあらず。
... vilket med modernt japanskt uttal blir:
Yuku kawa no nagare wa taezu shite, shikamo, moto no mizu ni arazu.
Det hela betyder ungefär:
"Fast den rinnande flodens ström aldrig slutar, är vattnet likväl aldrig detsamma."
Visst får man lite Herakleitos-vibbar av detta uttalande? Den grekiske filosofens kända uttalande dis es ton auton potamon ouk an embaiês ("man kan inte stiga ned i samma flod två gånger") använder precis samma bild som författaren Kamo no Chōmei gör i den japanska texten. Det är en vacker bild för världens flytande väsen.
Jag gillar det hela riktigt mycket ... så jag skrev en låt. Och spelade in den. Det blev ett slags märklig post-proggig sak (jag har en gammal bakgrund som proggaktig trubadur, bland annat), med referenser till Kamo no Chōmei, Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht och hegeliansk filosofi. Lite av varje, kort sagt. Och så gjorde jag en musikvideo till, baserad på bilder tagna av My Dear Lady Rebecca Bugge.
onsdag 20 april 2016
Sverigefinska?
Något har blivit lite märkligt här:
Men iofs, finska är ju officiellt minoritetsspråk i Sverige, så ...
(från Iidabashi-stationen i Tokyo; bild av Rebecca)
Men iofs, finska är ju officiellt minoritetsspråk i Sverige, så ...
(från Iidabashi-stationen i Tokyo; bild av Rebecca)
tisdag 19 april 2016
Japansk Wodehouse
Jag är i Tokyo och gör vad jag kan för att öva min kanji. Vad gäller att bli bättre på japanska är detta en av de största och viktigaste insikterna - att japanska utan skrift är närmast meningslös. Man tror att man kan lära sig nog av att bara kunna prata, men tal- och skriftspråken är så oupplösligt sammantvinnade att det inte fungerar. Alltså: fler kanj, fler kanji. Med både kun- och on-läsningar (både de japanska och sinojapanska, inlånade från kinesiska). Jag måste till min glädje säga att läsförmågan blir bättre för varje resa! Ett sätt att bli bättre i kanjikunskap (eller vilket språk som helst) är att läsa text man redan har koll på - t.ex. PG Wodehouse. Se här!
måndag 11 april 2016
Religion och ickereligion i Kvp/Expressen
Jag i Kvällsposten/Expressen om religion och ickereligion i Lund, Sverige och Japan. Läs här!
Etiketter:
Expressen,
Japan,
Kvällsposten,
shinto
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)