torsdag 31 december 2015

Om Indra och ormen Vṛtra

bhittvā vajreṇa tatkukṣiṃ   
niṣkramya balabhidvibhuḥ                          
uccakarta śiraḥ śatror         
giriśṛṅgam ivaujasā                                          

Efter att ha splittrat hans mage med sin åskvigg
och trätt fram, högg han, Balas mäktige bane,
huvudet av fienden
som var likt en bergstopp, i styrka.
        


         (Bhāgavata-Purāṇa 6:12:32)

måndag 21 december 2015

Syster av Ingen

Jag har gjort en stämningsfilm där jag läser ur min fantastikroman Den trettonde funktionen (uppföljaren till Serafers drömmar):




(bilder av Rebecca Bugge, musik och redigering av undertecknad)

söndag 20 december 2015

Ahann ahim!

Indrasya nu vīryāṇi pra vocam -
yāni cakāra prathamāni vajrī:
ahann ahim, anv apas tatarda,
pra vakṣanā abhināt parvatānām.


"Indras hjältedåd skall jag nu uttala -
de första som han, åskviggsbäraren, utförde:
han dödade Ormen,  bröt fram vattnen,
han klöv bergens inre."

(Ṛg-Veda I 32:1)

lördag 19 december 2015

Det fjärde vittnet

 
Det allmänna indoeuropeiska ordet för “fyra” är *kwetwor(es).* Det är det ordet som dyker upp i olika varianter som latinets qattuor, grekiskans tettares/tessares, sanskritens catur/catvāras, walesiskans pedwar och, för den delen, svenskans “fyra” (lättare att se om man tänker på gotiskans fidwor). Många fler exempel finns.

Men i det allra tidigast belagda indoeuropeiska språket, hettitiskan, heter “fyra” något helt annat, nämligen me(y)u-. Eventuellt har det ordet med roten i minimus att göra, vilket skulle innebära att den betecknar en “liten hand” med bara fyra av fingrarna. Saken är osäker.

Men finns inte det vanliga “fyra”-ordet alls på hettitiska? Jo, kanske. Det finns nämligen ett ord kutruwan-, som betyder “vittne”. Enligt en föreslagen tanke som ursprungligen går tillbaka på en artikel av C.H Carruthers från 1933 skulle det ordet ha att göra med *kwetwor, i den meningen att det skulle beteckna den fjärde personen i ett rättsfall, efter den käranden, svaranden och domaren. Onekligen en intressant tanke. Men stämmer den …? Tja, oklart. För att komma med en i sammanhanget passande anglicism är juryn fortfarande ute.

Man kan läsa mer t.ex. i Kloekhorsts etymologiska lexikon.


* Med några varianter.

Hemsida

Den wikanderska hemsidan är uppdaterad - se här!

torsdag 3 december 2015

Kvällspostenfilologi

Jag skriver i Kvällsposten/Expressen om hur det är att åka i tidsmaskin med hjälp av språket och texterna - i det här fallet Deuterojesaja - och om vikten av filologi. Läs här!