"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
måndag 31 januari 2011
Sextio
Om man jämför med var jag låg i januari 2010 har jag detta år skrivit kring 60 sidor avhandling. Helt acceptabelt. Det rullar på ...
fredag 28 januari 2011
Bakvänt ...
... vill för övrigt påpeka att jag aldrig sagt det citat som tillskrivs mig på den här sidan (det förhåller sig precis tvärtom). Ej heller är jag 24 år. Har skrivit för att få detta rättat.
UPPDATERING: Det fåniga felcitatet är nu borttaget!
UPPDATERING: Det fåniga felcitatet är nu borttaget!
onsdag 26 januari 2011
Rene volapük
Jag tycker det är rätt skoj att namnet på det konstruerade språket volapük också är danska för "nonsens, struntprat". Lika lustigt är att det uppenbarligen kan betyda det på esperanto också - intern konkurrens mellan de uppfunna språken, verkar det!
Överhuvudtaget är volapük lustigt - bara detta att man ville skapa ett internationellt, universellt språk men ändå förstörde de ordrötter man lånade till oigenkännlighet är ju ganska originellt: world och speak blev till det tämligen tysk- eller möjligen ungerskklingande vola-pük. Jag och min käre far brukade i min ungdom (helt på skämt) tala om att vi skulle skapa språket "zyslitiska" - men Pappa ville om jag minns rätt att det skulle stavas "züslititiska". Oavsett vilket var det nog tur att vi besparade världen denna kreation ...
Överhuvudtaget är volapük lustigt - bara detta att man ville skapa ett internationellt, universellt språk men ändå förstörde de ordrötter man lånade till oigenkännlighet är ju ganska originellt: world och speak blev till det tämligen tysk- eller möjligen ungerskklingande vola-pük. Jag och min käre far brukade i min ungdom (helt på skämt) tala om att vi skulle skapa språket "zyslitiska" - men Pappa ville om jag minns rätt att det skulle stavas "züslititiska". Oavsett vilket var det nog tur att vi besparade världen denna kreation ...
Boktillgänglighet
För ev. intresserade kan jag meddela att I döda språks sällskap nu finns tillgänglig att köpa igen, nu som beställningstryck (de ursprungliga två inbundna utgåvorna liksom pocketutgåvan är alldeles slut sedan ett bra tag). Kanaaneiska myter och legender skall också dyka upp i detta format tämligen snart.
tisdag 18 januari 2011
Igång igen!
Idag träffar jag vårens hebreiskastudenter för första gången - det ser jag fram emot. Har också (tror jag) kommit på ett ämne inför mitt föredrag på HT-dagarna den 8-9 april: det blir nog lite Leviatan och besvärjelsetexter, tror jag (utifrån min artikel i ämnet i ZAW).
I under veckoslutet satt jag och min fästmö i Simrishamn; jag sysslade bland annat med en annan liten artikel om Corpus Hermeticum I i förhållande till Jesaja 6:3, apropå återgivning av gudsnamn, rekonstruktion av förstörd text och Papyrus Berolinensis 9794. Roliga grejer. Skrev också för mitt eget höga nöjes skull på en liten berättelse jag såg i en dröm för några dagar sedan.
Nåväl, nu mot Theologicum.
I under veckoslutet satt jag och min fästmö i Simrishamn; jag sysslade bland annat med en annan liten artikel om Corpus Hermeticum I i förhållande till Jesaja 6:3, apropå återgivning av gudsnamn, rekonstruktion av förstörd text och Papyrus Berolinensis 9794. Roliga grejer. Skrev också för mitt eget höga nöjes skull på en liten berättelse jag såg i en dröm för några dagar sedan.
Nåväl, nu mot Theologicum.
Etiketter:
artikel,
corpus hermeticum,
drömmar,
exegetik,
hebreiska,
HT-dagarna,
Jesaja,
Simrishamn,
skönlitteratur,
undervisning
torsdag 13 januari 2011
onsdag 12 januari 2011
202
Mitt avhandlingsmanus är nu för övrigt 202 sidor långt, så ni kan betrakta den tidigare utlovade gigen som slagen.
söndag 9 januari 2011
Uriuthpup
Satt igår och läste i den utgåva mina föräldrar 2003 publicerade av de etruskiska inskrifter som bevarats i den gamle Uppsalaprofessorn Olof August Danielssons samlingar, ett arbete som upptog båda deras uppmärksamhet under mer än tio år. Där finns många svårlästa små etruskiska textsnuttar - men en av mina favoriter i obegriplighet är den som eventuellt skall läsas:
uriuthpup
Man måste ju bara älska det!
uriuthpup
Man måste ju bara älska det!
Etiketter:
Charlotte Wikander,
etruskiska,
Örjan Wikander
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)