Semitologisk nätkonferens!

Imorgon – tisdag 31/3 – händer något kul: i dessa innesittartider har det anordnats en semitologisk onlinekonferens! Undertecknad skall vara med bland talarna och prata anatoliska låneord i ugaritiska. Mycket annat kul står också på programmet för konferensen, som är öppen för åhörare: för att få se länk till programmet och hur man loggar in, titta här!

JL-blogg

Blev glad att mina romaner rekommenderas som bra exempel på svensk fantastik i denna trevliga - och i många avseenden intressanta - intervjuartikel på bloggen JL Fantasy med Steven Ekholm om genrens situation i Sverige.

Bits and bobs

Den wikanderska hemsidan är nu uppdaterad med några bits and bobs, till exempel en sida tillägnad Ett hav i mäktig rörelse och information om hur man kan beställa Unburning Fame, om man nu skulle känna för det.

Folkbildning

I senaste upplagan av podcasten Allt du velat veta deltar undertecknad med lite folkbildning - jag pratar om diverse språkligheter (mitt kärnbränsleinformationsprojekt dyker också upp på ett hörn). Lyssna gärna här!

Färdig story!

Mittåt – mitt inhopp i Norstedts' instagramstory med anledning av min nya bok blir faktiskt bevarat för eftervärlden som en egen liten "knapp" på deras profil. Kul! Här är en direktlänk till den lilla semitologiska story jag satte ihop igår!

Story!

Idag är det jag som sköter Norstedts' instagramstories, apropå min bok om semitiska språk, Ett hav i mäktig rörelse! Titta gärna in – efter ett dygn försvinner de :-) !

Kringresande mästare

Idag bidrar jag med en text om gränsöverskridande humaniora på tankesmedjan Humtanks blogg – texten handlar om "kringresande mästare" och kan läsas här!

Skottland är mitt uppe i något

Dagens roligaste:

För ett tag sedan gjorde jag en Instagram-post, där jag kommenterade min bild genom att citera en bit av Johannesprologen (καὶ τὸ φῶς ἐν τῇ σκοτίᾳ φαίνει, καὶ ἡ σκοτία αὐτὸ οὐ κατέλαβεν - "och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det" i Bibel 2000s översättning). Bara på kul testade jag att klicka på automatöversättningen av den koinégrekiska frasen (en service som finns i mobilversionen) och fick då se följande underbara resultat:


"Och jag är mitt på dagen, och skottland är mitt uppe i något."


Det ni! Nästan lika bra som den där automatöversättningen som cirkulerat ett tag på nätet, där Κύριε, ἐλέησον (kyrie eleison, "Herre, förbarma dig") återges med "Sir, take it easy". Och ja, "skottland" stavades med litet s. Notera hur översättningsmaskinen (som naturligtvis försökt med nygrekiska) blandar ihop  σκοτία ("mörker") med Σκωτία ("Skottland", eller förlåt, "skottland").

Uppdaterat

Förresten är min webbsida uppdaterad - musik- och föredragssidorna är uppdaterade, och en ny sida om Unburning Fame har tillkommit!

Allt du alltid velat veta om att fråga humanioraakademiker men aldrig vågat fråga!

Inte sällan händer det den som arbetar inom de humanistiska ämnena att man får en eller annan fråga sig tillsänd från allmänheten om ... ja, det ena eller det andra. Att svara på sådana är en ganska självklar del av den "tredje uppgiften", och skall så vara. Det är en ära att få agera kunskapsbank efter förmåga, och sådant blir också en viktig illustration av akademins betydelse. Efter ett antal år i yrket börjar man dock fundera på hur sådana frågor bäst kan hanteras från frågeställarens sida. Det är ju nämligen så att humanioraakademiker ofta är mycket stressade och upptagna människor - forskning skall genomföras, artiklar och böcker skall skrivas, studenter skall undervisas, möten skall bevistas, populärvetenskap skall (vad gäller en del akademiker) skrivas, administration skall handhas, uppsatser skall handledas, betyg skall sättas, konferenser skall bevistas, utåtriktad verksamhet (föredrag, intervjuer, artiklar i populärpress) skall inte sällan också hinnas med, medelsansökningar skall sättas samman, seminarier skall genomföras. Och tentor skall rättas.

Allt detta gör att det kan vara ett styvt jobb att även hinna med allmänfrågor på ett bra sätt. Och därför kan det vara bra att veta hur sådana bäst formuleras, både för forskarens som får frågan skull och för frågeställarens. Alltså här några enkla vägvisare i denna konst.

(1) Skriv konkreta frågor. Frågor av typen "hur såg man i antiken på ...", "vad anser bibeln om ...", "vad är det viktigaste om ..." och liknande går i princip inte att besvara. Prova själv genom att ersätta frågans ämne med något kanske mer närliggande, t.ex. "hur ser man i Sverige på ...", "vad anser folk på 2000-talet om ...", "vad tycker amerikaner om ..." och liknande, så inser man lätt hur meningslösa den typen av frågor blir.

(2) Ställ inte frågor som egentligen betyder "Jag har en idé som jag vill att du skall lyssna på/propagera för/forska om". Har du sådana - utbilda dig och ägna dig kanske en dag åt forskning själv! Då kommer du att börja märka huruvida dessa idéer faktiskt har bärkraft - iom att du måste argumentera för dem och övertyga andra forskare om dem.

(3) Skriv inte frågor som måste besvaras mycket snabbt. Forskare är som sagt ofta upptagna personer och har sällan tid att lägga allt annat åt sidan.

(4) Skriv inte frågor som uppenbart bara är önskningar om snabbhjälp till skoluppgifter och liknande. Visst, ibland behöver t.ex. gymnasister högst legitim hjälp inför ett specialarbete eller så, men det är inte sådana situationer jag menar, utan sådant som bara är sätt att hoppa över nödig läsning.

(5) Vänta er inte ett förenklat, snabbt, smaschigt svar för att sedan bli missnöjda över att forskaren "krånglar till det så mycket". Forskares uppgift är just att krångla till det, att inte bara formulera sig i "soundbytes". Fundera på hur komplicerad frågan du ställer faktiskt är - och om den är komplicerad, tänk på att svaret då också måste vara det (eller också mycket svepande). Det är just därför det är komplicerat att skriva populärvetenskap: man måste hela tiden göra ett urval och en sållning i vilka av de tusentals detaljerna man skall presentera för läsaren.

(6) Liten variant på (2) - skicka inte mängder av sidor av material som du undrar om forskaren kan "titta på". Oftast har vederbörande inte tid, och om han/hon så har det kan det ändå inte egentligen leda till något. Vad skall forskaren göra med alla dessa sidor, även om han/hon faktiskt gillar dem?

(7) Och vad gäller oss som sysslar med antika språk: skicka inte frågor om huruvida man gratis kan översätta det ena eller andra till det ena eller andra språket. Att korrekt översätta till ett utdött språk är ett styvt arbete, som ofta kräver lång tid av slående i böcker, jämförande av antika belägg av liknande uttryck, funderingar kring vilken tidsnivå i språket man bör lägga sig på, stilistiska val, testande av olika varianter - och inte minst skapande av uttryck för moderna företeelser som det sällan finns ord för på mindre belagda antika språk.

(8) Utgå inte alltid från vad man sett igår i en dokumentär på TV/YouTube eller liknande. Visst, man kan börja i sådant, men man skall också inse att dessa framställningar inte sällan är förenklade och sensationaliserade (undantag finns naturligtvis).

(9) Skaffa dig först en snabb översikt över de frågor disciplinen sysslar med (Wikipedia och liknande kan vara till hjälp här). Det är inte meningsfullt att fråga språkvetare om huruvida man vet något alls om språks historia, fråga bibelvetare om "bibeln är sann" och liknande. Återigen: konkreta frågor om konkreta problem. Och försök gärna - om det går - att först skaffa en uppfattning om var allmän konsensus ligger. Det är oftast inte så svårt, i dagens internetsamhälle.

Så, det var några små tips. Och lycka till - och läs, läs läs!

Helig skrift?

Noterar att Google tillmäter min senaste monografi stor auktoritet, eller hur vi nu skall uttrycka saken:

Föredrag och TP

Den 12e september håller undertecknad öppet föredrag på temat "God in many languages", följt av paneldebatt. Här ser man ståtlig affisch för det hela:

För övrigt, in other news: jag kan inte låta bli att squee-a lite av glädje. Jag är och har alltid varit stort Twin Peaks-fan - och det gör mig barnsligt glad att en språkligt baserad teori om den nya säsongen jag lanserade på Twitter har spridit sig som något av en löpeld och nu till och med citeras - med fotnot och allt! - på Twin Peaks-wikin (i alla fall vid denna bloggposts pressläggning). Som Agent Cooper säger: I am honored beyond my ability to express myself.

UPPDATERING: Och där var TP-noten borta igen. Ack, säg den glädje som varar :-)

Nätjubel

Den föreläsning jag i måndags höll som del av Lunds universitets 350-årsjubileum kan nu ses på Youtube, här!

Äger du en skruvmejsel?

Sett via Facebook: en "generator" för namn på avhandlingar (och gissar jag, även senare vetenskapliga verk). Jag lär mig fascinerat att min nästa vetenskapliga monografi (efter snart utkommande Unburning Fame - Horses, Dragons, Beings of Smoke, and other Indo-European Motifs in Ugarit and the Hebrew Bible) skall heta (trumvirvel ...):

Den ofrivilligt frivillige företagarens skördemän: "Äger du en skruvmejsel?"


Tja, den titeln skulle ju vara en del i den kamp som folk ibland vill föra för vetenskaplig publikation på svenska. Något slags svenska, i alla fall ...

Wikipaidja

Upptäckte just att det finns en gotiskspråkig Wikipedia - se här! Man kan växla mellan gotiskt alfabet och standardtranskription, allt efter preferens. Artikeln om själva "Wikipaidja" definierar det hela så här:

"wikipaidja ist egkeiklaupedja sei taujada fram silbawiljam ana miþnatja."


vilket i översättning blir:

"Wikipaidja är en encyklopedi som görs av frivilliga på internet". Man måste för övrigt gilla ordet miþnati (i dativ miþnatja), "med-nät, bland-nät", för "internet"!

De citerar ... dem?

Se där, min lilla text om de och dem citeras å Språkförsvaret. Kul!

Nau

Som jag tidigare nämnt här på bloggen följer jag en del japanska twitterkonton (dels för att öva mina färdigheter i språket och dels för att ... ja, one likes to stay current om diverse japansk musik jag gillar, tv-spelskreatörer jag uppskattar etc.). Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg får man naturligtvis lära sig en hel del japansk twitterslang på det viset - en hel del saker man inte hittar i läroböcker och grammatikor.

Ännu ett exempel på detta är ordet なう (nau) som avslutar många twitteruppdateringar. Japanskan är ett språk som har gott om svåröversatta meningsslutpartiklar - yo (emfatiskt, ung. "så är det minsann"!), ne (ung. "inte sant?"), ka (gör meningen till en fråga), naa (starkt emfatiskt, "veeerkligen") och många andra. Jag funderade på om detta nau var ännu en sådan, som jag inte behärskade. Men så kom jag på svaret, som jag sedan fick bekräftat av en japansktalande god vän i musikbranschen. Det hela handlar om ett lån från engelskans now. Denna nyskapade "partikel" betyder alltså "detta sker nu".

ブログを書いてるなう。

Samlade twittrade ord!

På senare tid har jag roat mig med att på mitt twitterkonto lägga ut "dagens hettitiska ord" (och ibland något luviskt eller ugaritiskt). Kalla det främreorientalisk språkfolkbildning!

Här tänkte jag sammanfatta den skörd som hittills förekommit. Jag återger dem som jag skrivit dem å twitter, dvs. på engelska. När jag tittar igenom dem ser jag att det blivit mycket fler än man kunde tro - och på fler språk. Hettitiska är som sagt det vanligaste, men flera andra språk har det blivit. Och fler ord kommer! Här är de hittills samlade:

Alwanzatar ("sorcery").

Ḫarpanalla/i- ("rebel"). [luviska]

Išḫaššara- ("lady").

Kappi- ("small").

Ḫurzašdu ("may he/she/it curse!").

Kallištarwana- ("party, feast").

Aruna- ("sea").

Ḫūmant- ("all").

Idālu- ("evil").

Negna- ("brother").

Massana/i-, "god". [luviska]

Ḫalki- ("grain").

bṯn ("serpent, snake, dragon") [ugaritiska]

Ḫarki- ("bright", "white").

Kattaluzzi- ("threshold").

Azzu- ("horse"). [luviska]

Hamsukala- ("great-grandson"). [luviska]

Keššar ("hand").

Zarza ("heart") [luviska]

Zamakur ("beard").

Murṣu(m) "Disease, illness". [titta, ett ord på akkadiska smög sig in också!]

ʾuṣbuʿātu-ha ("her fingers"). [ugaritiska]

Išḫaḫru- ("tear").

ḏhrt ("dream, vision") [ugaritiska]

Ḫappiriya- ("city").

Kussiʾu ("throne"). [ugaritiska]

Tarḫuilātar ("strength, courage, heroism")

Kūruriyaḫḫešker ("they kept being hostile, they kept behaving like enemies, they kept waging war").

Zaḫḫiyawaštati ("we [will] fight each other").

Hantawata/i- [luviska]

Ḫenni ("now") [hurritiska!]

Mer D13F-kul

Och så här roliga reaktioner på Den trettonde funktionen blir ju den strävsamme författaren glad av!

Kanalbuller

Denna var dagens roligaste: en nätsite vill räkna upp "19 things that Swedes do best". Bland dessa finner vi följande på plats numero 2:

KANALBULLER!


De menar uppenbarligen "kanelbullar". Se där vad en omkastning av två fonem kan göra!

(underverket finns att beskåda här!)


"Canal din"?