På vandring

Hettitiskan - den äldsta i skrift belagda representanten för den indoeuropeiska språkfamiljen - har många roliga ord. Ett av de i min mening skojigaste är ordet iyant-, som betyder "får" (det jag angivit är stamformen - i nominativ singularis blir det iyanz och i nominativ pluralis iyanteš). Saken är den att ordet rent etymologiskt är att förklara som ett particip - i detta fall samma typ av formbildning som vi har bevarad i svenskan i orden på "-ande" och på latin i "-ns, genitiv -ntis" (de där orden vi lånar in som ord med slut på "-ent", "student", "solvent" etc.). Och vilken verbrot är det då som bildar detta iyant-? Jo, den mycket korta roten i- (ursprungligen från den protoindoeuropeiska roten *h1ei-), som betyder "att gå"* (samma hittar vi släktingar till i latinets eo - som i Monty Python-sketchen ur Life of Brian - och grekiskans eími). Alltså: en iyant-  är rent etymologiskt en "gående" eller "en som går". En som vandrar runt, helt enkelt. Rätt bra beskrivning av ett får, om ni frågar mig.


* ... eller också är det den hettitiska variantroten iya-, "att marschera", som är iblandad, men den kommer från samma indoeuropeiska ursprungsrot, och resultatet blir detsamma.

Därstädes assessor vid hertigl. mineralogiska sällskapet

Detta med att läsa Hegel - det är svårt, men när man tycker sig komma igenom mannens tunga prosa och ut i ljuset finns där mycket att finna. Inte minst hans sätt att använda mycket egna uttryck förvirrar ("Ich, dieses Ich", "Ansichsein", "Unwesen"). Jag är verkligen imponerad av den svenska tolkningen av Andens fenomenologi av Delaney och Wallenstein. Dessutom måste man älska en författare som har System der Wissenschaft som övertitel - underbart prententiöst - och dessutom presenterar sig  (i ovannämnda översättning) som "Doktor och Professor i filosofi i Jena, därstädes assessor vid Hertigl. Mineralog. Sällskapet och medlem i andra lärda sällskap"

Det var först i vuxen ålder jag insåg att den bild man får av hegelsk filosofi i översikterna ofta är oerhört förenklad och nästan karikerad. Det var en upptäckt för mig, en dörr som öppnades. Jag rekommenderar andra att glänta på densamma.

Nätjubel

Den föreläsning jag i måndags höll som del av Lunds universitets 350-årsjubileum kan nu ses på Youtube, här!

Jubel!

På måndag den 10/4 klockan 19 håller jag öppen föreläsning om den gamla Främre Orienten och dess språkvärld som nyckel till religionsstudier - detta som del i Lunds universitetets "jubileumskurs" i och med 350-årsjubileet. Alla välkomna till LUX' aula (Helgonavägen 3 i Lund)! Här kan man läsa mer om det hela, inklusive en liten förhandsintervju med undertecknad!