"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
lördag 30 maj 2009
Konsekutiver över världen!
Fick en glad nyhet idag: en vetenskaplig artikel jag skrivit ihop om vad komparativ historisk språktypologi har att säga om utvecklingen av bibelhebreiskans konsekutivformer har blivit antagen för publicering i den väl ansedda exegetiktidskriften Vetus Testamentum, där den kommer att bli publicerad i början av nästa år. För den som inte har koll på vad konsekutivtempora är för något ger jag en snabb sammanfattning av bakgrunden på min engelskspråkiga blogg, nämligen här och här!
Etiketter:
artiklar,
exegetik,
hebreiska,
konsekutiver,
Vetus Testamentum
torsdag 28 maj 2009
Femstulighet och annat drömskt
En natt i juli 2005 drömde jag fram följande underbara nonsensmening:
”Jag blir tråkig om språket blir till genom något annat än femstulighet.”
Låter nästan som något slags vag språkfilosofisk spekulation i sömnen där, men innebörden är än idag ytterst oklar. Om någon kan ge mig en vettig definition på vad ”femstulighet” är för något kan denne någon väl skriva det i en kommentar och därigenom göra sig till mottagare av stor tacksamhet ... ;-)
En liknande sak inträffade för ett antal år sedan: jag drömde att jag befann mig i en dalsänka (påminde lite om "Grytan" på Sankt Hans' Backar i Lund, om någon varit där). Där samlades mängder av människor i syfte att starta krig, och stämningen var allmänt obehaglig. Det visade sig snart att det fanns en ledare för dessa krigiska fanatiker, en svartklädd, högrest Darth Vader-liknande figur som naturligtvis tilltalade mig och uttalade de makalöst obegripliga orden "YA SAGH TRIM". Sedan vaknade jag, om jag minns rätt. Vilket språk, månne, och vad betydde det? Tja, vem vet. Det enda säkra tycks vara att jag har en mycket glottocentrisk nattsömn eller vad man nu skall säga ...
”Jag blir tråkig om språket blir till genom något annat än femstulighet.”
Låter nästan som något slags vag språkfilosofisk spekulation i sömnen där, men innebörden är än idag ytterst oklar. Om någon kan ge mig en vettig definition på vad ”femstulighet” är för något kan denne någon väl skriva det i en kommentar och därigenom göra sig till mottagare av stor tacksamhet ... ;-)
En liknande sak inträffade för ett antal år sedan: jag drömde att jag befann mig i en dalsänka (påminde lite om "Grytan" på Sankt Hans' Backar i Lund, om någon varit där). Där samlades mängder av människor i syfte att starta krig, och stämningen var allmänt obehaglig. Det visade sig snart att det fanns en ledare för dessa krigiska fanatiker, en svartklädd, högrest Darth Vader-liknande figur som naturligtvis tilltalade mig och uttalade de makalöst obegripliga orden "YA SAGH TRIM". Sedan vaknade jag, om jag minns rätt. Vilket språk, månne, och vad betydde det? Tja, vem vet. Det enda säkra tycks vara att jag har en mycket glottocentrisk nattsömn eller vad man nu skall säga ...
söndag 24 maj 2009
Kulturell lingvistik
Idag satt jag på café Ariman och samtalade i några timmar med en av rikets mer kända författare, som var på besök i Skåne och ville träffas. Det visade sig att vi kunde diskutera inte bara vissa kulturella ting utan också Joseph Greenbergs lexikala masskomparation, gotiska, tok pisin och Cavalli-Sforzas genetiska studier av den indoeuropeiska språkspridningen - trevligt att se sådana intressen där!
Etiketter:
gotiska,
joseph greenberg,
kulturkritik,
Lund,
protoindoeuropeiska,
Tok pisin
fredag 22 maj 2009
Ett ord för Zeppo Marx
Dagens sanslöst roliga ord är seponera (vilket används om att sätta ut, alltså avbryta behandling med, en medicin). Man kan säga jättemycket trams med det ordet: "Nu skall jag seponera disken", "vänta lite medan jag seponerar musiken så hör du bättre", etc. Visst, det kommer av ett tvättäkta latinskt ord, seponere ("sätta undan"), men det låter ändå makalöst dumt. Man borde nästan seponera det ur ordboken, tycker jag.
onsdag 20 maj 2009
Celestialteori 15 högskolepoäng
Dagens underbara textsnutt, signerad Ernst Axel Knauf:
"There are two compartments in heaven: a big one, advertised as 'heaven', where you are going to meet just about everybody, and a small one with a huge billboard reading 'Introduction to the Theory of Heaven'. There you'll find the Germans."
Det faktum att författaren till dessa ord är tysk gör bara saken ännu roligare :-)
"There are two compartments in heaven: a big one, advertised as 'heaven', where you are going to meet just about everybody, and a small one with a huge billboard reading 'Introduction to the Theory of Heaven'. There you'll find the Germans."
Det faktum att författaren till dessa ord är tysk gör bara saken ännu roligare :-)
måndag 18 maj 2009
Död tunga
Dagens roliga sökning som landade på min engelskspråkiga blogg, Dead Tongues Whispering:
någon hade sökt på frasen "What happens to dead people's tongues?" och hamnat hos mig. Jag får mycket märkliga bilder i huvudet nu av onda skelett med utstickande tungor...
Detta med att använda "tunga" som uttryck för "språk" är mycket spritt: latinets lingua, hebreiskans lāšôn, sumeriskans eme, akkadiskans lišānum . Naturligtvis ingen märklig utveckling, men det är kul att se den återkomma. Till och med på tochariska används ordet kantwo (etymologiskt identiskt med lingua och "tunga") i betydelsen "språk".
Men vad gjorde man egentligen med döda människors tungor? Tja... enligt en historia skall Marcus Antonius' hustru Fulvia ha genomborrat den döde Ciceros tunga med en hårnål för att hämnas de tal han hållit mot hennes make: det är ju en mer aggressiv variant...
någon hade sökt på frasen "What happens to dead people's tongues?" och hamnat hos mig. Jag får mycket märkliga bilder i huvudet nu av onda skelett med utstickande tungor...
Detta med att använda "tunga" som uttryck för "språk" är mycket spritt: latinets lingua, hebreiskans lāšôn, sumeriskans eme, akkadiskans lišānum . Naturligtvis ingen märklig utveckling, men det är kul att se den återkomma. Till och med på tochariska används ordet kantwo (etymologiskt identiskt med lingua och "tunga") i betydelsen "språk".
Men vad gjorde man egentligen med döda människors tungor? Tja... enligt en historia skall Marcus Antonius' hustru Fulvia ha genomborrat den döde Ciceros tunga med en hårnål för att hämnas de tal han hållit mot hennes make: det är ju en mer aggressiv variant...
Etiketter:
akkadiska,
Cicero,
Dead Tongues Whispering,
hebreiska,
internet,
latin,
sumeriska,
tochariska,
tunga
Ett trespråkigt Iudaea
Åt språksituationen i Galiléen och Judéen kring början av vår tideräkning har mycket intresse ägnats, ofta på grund av den klassiska frågan om vilket språk Jesus från Nasaret talade. Många gillar att försöka föreställa sig hur det egentligen kan ha låtit, så att säga. Det svar man brukar få är att Jesus talade arameiska, och så långt är saken helt okontroversiell. Naturligtvis gjorde han det: det finns till och med citat insprängda i Nya testamentet som tycks vara traderade uttalanden han skall ha gjort på detta språk, transkriberade till grekiska bokstäver. De kändaste av dessa är nog talitha koum ("flicka, res dig!") och de berömda orden på korset, eli eli lama sabachthani ("min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig", i sig en arameisk återgivning av det hebreiska 'ēlî 'ēlî lamâ ʿazavtanî, från inledningen till Ps 22).
Man brukar ofta hävda att hebreiskan, det gamla israelitiska språket, började dö ut redan under den s.k. Babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr., då arameiskan började sprida sig som allmänspråk över hela Främre Orienten och dessutom talades utbrett i Babylon. Detta med spridningen är säkert helt sant, men det är inte alls lika klart att hebreiskan helt dog ut så tidigt. Sedan Segals epokgörande Grammar of Mishnaic Hebrew och andra verk har det börjat stå mer och mer klart att hebreiska (särskilt i den så kallade mishnaiska dialekten, som troligen var mer nordlig än den klassiska bibelhebreiskan) nog talades i vissa sammanhang ända in i det första århundradet av vår tideräkning. Detta antyds av de diskussioner (på hebreiska) som förs i Mishna, den första delen av den judiska lagkoden Talmud. Dessa samtal har karaktären av levande diskussioner som traderats, inte av mekaniskt skrivna texter på ett dött språk. Likaså har det visat sig att den judiske upprorsledaren Bar Kokhba under sitt uppror på 130-talet e.Kr. korresponderade på både hebreiska och arameiska, samt på grekiska, som i och med hellenismen spreds över hela östra medelhavsområdet. Detta visar att alla tre språken hade sina levande sfärer fortfarande vid denna tid, och att hebreiskan nog levde några hundra år till innan den blev ett helt lärt språk. Antagligen var arameiska och grekiska mer dagliga språk, medan hebreiskan mer reserverades för högtidligare tillfällen - men detta vet vi naturligtvis inte säkert. Man kan också notera att judarnas hebreiska och arameiska vid denna tid kraftigt påverkade varandra, och tidiga judiska texter har ofta en tendens att blanda de två ganska nära besläktade språken på ett ganska intressant sätt.
Denna förvirrande språksituation försöker jag och min far avbilda i vår äventyrsroman Poeten och cirkelmakaren - en antik skröna, som till stor del utspelar sig i Palestina år 37 f.Kr. När de judiska huvudpersonerna talar "vanligt" är det på arameiska (vilket "återges" som svenska - kunde Tolkien så kan väl vi!), men då och då går de över på hebreiska - och det var verkligen en rolig sak att få skriva litegrann på klassisk hebreiska, kan jag säga! I kontakterna med ickejudar dyker också lite grekiska upp här och där (även om kunskaperna i det språket inte alltid är helt perfekta hos bokens personer...). Här och där blir figurerna tvungna att översätta åt varandra.
Den antika världen var på många ställen mycket mångspråkig: om Bar Kokhba kunde tre språk, då kan man tycka att vi idag också borde ha tid för sådant, inte sant?
Man brukar ofta hävda att hebreiskan, det gamla israelitiska språket, började dö ut redan under den s.k. Babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr., då arameiskan började sprida sig som allmänspråk över hela Främre Orienten och dessutom talades utbrett i Babylon. Detta med spridningen är säkert helt sant, men det är inte alls lika klart att hebreiskan helt dog ut så tidigt. Sedan Segals epokgörande Grammar of Mishnaic Hebrew och andra verk har det börjat stå mer och mer klart att hebreiska (särskilt i den så kallade mishnaiska dialekten, som troligen var mer nordlig än den klassiska bibelhebreiskan) nog talades i vissa sammanhang ända in i det första århundradet av vår tideräkning. Detta antyds av de diskussioner (på hebreiska) som förs i Mishna, den första delen av den judiska lagkoden Talmud. Dessa samtal har karaktären av levande diskussioner som traderats, inte av mekaniskt skrivna texter på ett dött språk. Likaså har det visat sig att den judiske upprorsledaren Bar Kokhba under sitt uppror på 130-talet e.Kr. korresponderade på både hebreiska och arameiska, samt på grekiska, som i och med hellenismen spreds över hela östra medelhavsområdet. Detta visar att alla tre språken hade sina levande sfärer fortfarande vid denna tid, och att hebreiskan nog levde några hundra år till innan den blev ett helt lärt språk. Antagligen var arameiska och grekiska mer dagliga språk, medan hebreiskan mer reserverades för högtidligare tillfällen - men detta vet vi naturligtvis inte säkert. Man kan också notera att judarnas hebreiska och arameiska vid denna tid kraftigt påverkade varandra, och tidiga judiska texter har ofta en tendens att blanda de två ganska nära besläktade språken på ett ganska intressant sätt.
Denna förvirrande språksituation försöker jag och min far avbilda i vår äventyrsroman Poeten och cirkelmakaren - en antik skröna, som till stor del utspelar sig i Palestina år 37 f.Kr. När de judiska huvudpersonerna talar "vanligt" är det på arameiska (vilket "återges" som svenska - kunde Tolkien så kan väl vi!), men då och då går de över på hebreiska - och det var verkligen en rolig sak att få skriva litegrann på klassisk hebreiska, kan jag säga! I kontakterna med ickejudar dyker också lite grekiska upp här och där (även om kunskaperna i det språket inte alltid är helt perfekta hos bokens personer...). Här och där blir figurerna tvungna att översätta åt varandra.
Den antika världen var på många ställen mycket mångspråkig: om Bar Kokhba kunde tre språk, då kan man tycka att vi idag också borde ha tid för sådant, inte sant?
Etiketter:
Arameiska,
grekiska,
hebreiska,
Jesus,
Poeten och cirkelmakaren
fredag 15 maj 2009
Vi, Svea, Göta och Vendes konung?
Jag tycker inte om att bli tilltalad som "ni" - så är det bara. Jag är inte Legio, ty jag är en ende, eller hur man nu skall säga :-). Butikspersonalen borde få lära sig bättre, tycker jag!
onsdag 13 maj 2009
Jeremiabok efterlyses
Om någon läsare råkar veta ett bra sätt att få tag på boken From Drought to Exile: A Morphological Study of Jer. 14:1-15:4 av Martin Kessler (till låns, försäljning eller vad som) kan väl denne någon hojta till i en kommentar och därmed vinna stor tacksamhet från undertecknad. Har ett stor behov av att läsa denna bok apropå avhandlingsarbetet, och den finns inte på något bibliotek i Sverige enligt Libris. Hrmpf.
tisdag 12 maj 2009
Elitistisk senap
Vi erfar från Amerikat att ordet "dijon-senap" nu blivit en politisk fråga. Den som äter sådan senap är "elitist" enligt den konservative pratmakaren Sean Hannity. Kommentarer är så överflödiga att man bara suckar. Med eller utan senap.
söndag 10 maj 2009
Koner av ära och snurr
Ordet "kon" kommer från grekiskans kônos, som bland annat betecknade kottar, och därifrån andra konformade saker. Enligt Liddel-Scotts lexikon kunde det eventuellt också användas i överförd bemärkelse om själva tallträdet på vilket kotten hängde - tänk vad man kan få lära sig! Ordet kunde ibland också beteckna en konisk snurra, något som får mig att tänka på jiddischbegreppet dreydl, de snurror som används vid det judiska chanukkafirandet. Om dessa skrev Tom Lehrer följande i sin lysande sång "Hanukkah in Santa Monica":
"Like a baby in his cradle
I'll be playing with my dreydl.
Here's to Judas Maccabaeus -
boy, if he could only see us,
spending Hanukkah
in Santa Monica
by the sea!"
Lehrer är inte den ende som kombinerat koner och musik. Här finns en låt jag och min kollega Niklas Skog i duon RÅN spelade in på temat precis innan den nyssnämnde drog sta till Ecuador. Cones of Glory - och att ladda ned den är till och med alldeles lagligt (!)
"Like a baby in his cradle
I'll be playing with my dreydl.
Here's to Judas Maccabaeus -
boy, if he could only see us,
spending Hanukkah
in Santa Monica
by the sea!"
Lehrer är inte den ende som kombinerat koner och musik. Här finns en låt jag och min kollega Niklas Skog i duon RÅN spelade in på temat precis innan den nyssnämnde drog sta till Ecuador. Cones of Glory - och att ladda ned den är till och med alldeles lagligt (!)
lördag 9 maj 2009
(M)ord
Dagens lista på pet peeve-ord, som jag avskyr innerligt:
TELEFONI
(låter som en skamlig sjukdom. Behövs det verkligen ett särskilt abstraktnomen för att beskriva telefonanvändning?)
TJÄNST
(när det används i meningen "sak ett företag gör". Det låter som om de gjorde saker gratis, vilket ju är precis vad det inte rör sig om.)
FUNKTIONALITET
(detta ord verkar mest appliceras på ... just det: telefoni!)
... och så ett ord jag verkligen gillar, nämligen:
KILIASM
(låter också oanständigt, fast på ett mycket bättre och skojigare sätt!)
TELEFONI
(låter som en skamlig sjukdom. Behövs det verkligen ett särskilt abstraktnomen för att beskriva telefonanvändning?)
TJÄNST
(när det används i meningen "sak ett företag gör". Det låter som om de gjorde saker gratis, vilket ju är precis vad det inte rör sig om.)
FUNKTIONALITET
(detta ord verkar mest appliceras på ... just det: telefoni!)
... och så ett ord jag verkligen gillar, nämligen:
KILIASM
(låter också oanständigt, fast på ett mycket bättre och skojigare sätt!)
onsdag 6 maj 2009
Subaltern, Maimonides och P4
I det kommande numret av tidskriften Subaltern (tema messianism) deltar jag med en kommenterad översättning från hebreiska av två kapitel ur Maimonides' Mishne Tora (om Messias' ankomst, det davidiska konungadömets återupprättande och annat som den store judiske filosofen grubblade på). Läs mer om numret och dess releasetillställning i Malmö här!
Igår var jag med i morgonradio i P4 (fick ha klockan tidigt!). Här kan man höra.
Igår var jag med i morgonradio i P4 (fick ha klockan tidigt!). Här kan man höra.
Etiketter:
artiklar,
hebreiska,
maimonides,
radio,
Subaltern
söndag 3 maj 2009
Förgudad älskare återuppstår
Dagens lustighet i internetdjungeln är Antinopolis, ett virtuellt religiöst tempel till kejsar Hadrianus' pojkvän Antinous, som förgudades efter sin död och dyrkades vitt och brett i den antika medelhavsvärlden. Sajten beskriver kulten av honom som en "Gay religion". Om Antinous skrev Royston Lambert boken Beloved and God, som jag fick mig rekommenderad av min flickvän, i vars bokhylla jag först såg den. Nedan en antik framställning av den unge Antinous, bra mycket vackrare än den kitschbild som finns på hemsidan jag länkade till:
lördag 2 maj 2009
Tävling nummer 4
Härmed utlyses en ny omgång av Olas "Gissa språket"-tävling! Reglerna är som vanligt: försök gissa vilket språk nedanstående textsnutt är på, och om ni verkligen känner er framåt: försök höfta till betydelsen. Svaren bör ges i kommentarer till detta inlägg, och priset för framgång är stor ära och aphthiton kleos. Nåväl, här är texten transkriberad till latinskt alfabet:
ʾnk mšʿ bn kmš… mlk mʾb hdybny / ʾby mlk ʿl mʾb šlšn št wʾnk mlkty ʾḥr ʾby
ʾnk mšʿ bn kmš… mlk mʾb hdybny / ʾby mlk ʿl mʾb šlšn št wʾnk mlkty ʾḥr ʾby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)