Släktklarifikation

På flera gånger förekommen anledning: nej, jag är inte släkt med Stig Wikander. Ej heller med David Wikander. Folk har fått för sig detta ibland. Däremot med Örjan och Charlotte, obviously.

Mammas föredrag

Med stolthet och saknad hör och tittar jag på min mor Charlotte Wikanders föredrag vid filosoficirkeln i Lund. Man kan nå hennes föredrag om stoicism och epikureism här, och hennes anförande om doxa och epistêmê här - det senare föredraget hölls på den inte helt normala dagen 11/9 2001, vilket också refereras till i föredraget apropå filosofins roll i kriser. Jag är imponerad av hur samlad Mamma var och hur hon kort förde samman det som hände den dagen med Platons liv. Aj, vad jag saknar henne.

Uriuthpup

Satt igår och läste i den utgåva mina föräldrar 2003 publicerade av de etruskiska inskrifter som bevarats i den gamle Uppsalaprofessorn Olof August Danielssons samlingar, ett arbete som upptog båda deras uppmärksamhet under mer än tio år. Där finns många svårlästa små etruskiska textsnuttar - men en av mina favoriter i obegriplighet är den som eventuellt skall läsas:

uriuthpup


Man måste ju bara älska det!

Festskrift!

I lördags offentliggjordes något roligt, trevligt och bildande - nämligen festskriften för min gudmor, professor emerita i Antikens kultur och samhällsliv Eva Rystedt. Boken heter Tankemönster, och i den deltar 31 olika författare med artiklar om antiken, ikonografi, mentalitetshistoria och liknande av intresse! Just de ämnen som nämnts anknyter väl till Evas egen forskning. Mottagaren av gåvan blev alldeles förvånad och överväldigad under överlämnandeceremonin.

I boken deltar bland många andra hela familjen Wikander: jag skriver en drapa om gammaltestamentliga spår i Hymnen om pärlan, min far Örjan diskuterar den romerska senatsadelns självmotsägande och inkonsekventa syn på jordbruk kontra handel som legitima sysselsättningar för någon ur deras led och min kära mor (som ju tyvärr avled i somras och därmed inte kan se sin text i tryck) deltar med en artikel om synen på kungliga barn i den Ptolemeiska dynastin - en av de sista sakerna som hon hann skriva. Det känns mycket märkligt för mig att läsa min mors text som kommer ut efter hennes död, men det gör mig också mycket stolt!

Man kan ladda ned ett pdf-reklamblad för den eminenta boken här! Och innehållsförteckningen finns här. Boken kan beställas för 350 kronor från den fantasieggande emailadressen tankemonster -"a"-gmail.com (skriver så för att undvika spambotar och annat). Detta med monstren ledde till viss humor vid överlämnandet.

And we shall build Jerusalem

I tisdags begravdes min mamma Charlotte Wikander. Jag måste säga att det var en mycket vacker ceremoni (och välbesökt för den delen) - Wagner och Röda Kapellet - jag spelade "var blev ni av" och höll minnestal - och prästen hade ett mycket mystikt och rituellt anslag som jag uppskattade. Och vi sjöng Blakes "Jerusalem":

And did those feet in ancient time.
Walk upon Englands mountains green:
And was the holy Lamb of God,
On Englands pleasant pastures seen!

And did the Countenance Divine,
Shine forth upon our clouded hills?
And was Jerusalem builded here,
Among these dark Satanic Mills?

Bring me my Bow of burning gold;
Bring me my Arrows of desire:
Bring me my Spear: O clouds unfold!
Bring me my Chariot of fire!

I will not cease from Mental Fight,
Nor shall my Sword sleep in my hand:
Till we have built Jerusalem,
In Englands green & pleasant Land!


Vila i frid, mamma!

Minnesord i Sydsvenskan och DN

Och här har vi minnesord över min mamma Charlotte Wikander, skrivna av Eva Rystedt och Dominic Ingemark. Begravningen sker som tidigare nämnts på tisdag den 17e augusti klockan 14.00 i St Olofs kapell på Norra kyrkogården i Lund.

Mamihlapinatapai och rättelse

Jag gillar sånt här.

Och så måste jag göra en rättelse: tidigare skrev jag att min mor Charlotte Wikanders begravning sker klockan 13.00 tisdagen den 17e augusti. Men det blev en ändring: 14.00 gäller, fortfarande 17e augusti på St Olofs kapell, Norra kyrkogården i Lund.

Info

För dem som kan finna det intressant kan jag för övrigt nämna att min mor Charlotte Wikanders begravning sker på tisdagen den 17 augusti kl. 14.00 i kapellet på Norra kyrkogården i Lund. Ljus klädsel.

Från moderns penna

I samband med min mors frånfälle skulle jag gärna ge lite exempel på den både vetenskapliga och folkbildande insats hon gjorde. Se till exempel här och här för några gratis tillgängliga exempel!

Om man har tillgång till JSTOR kan man ju titta på det här också!

Tunga men stolta rader

Vissa har kanske undrat varför bloggen varit så skralt uppdaterad på sistone. Anledningen är att jag under de senaste veckorna varit mycket emotionellt upptagen: min mor Charlotte Wikander togs in allvarligt sjuk för ett antal veckor sedan och avled i tisdags. Jag, min far och de som kände henne sörjer henne djupt.

Min mor var en av de mest hängivna universitetslärare jag någonsin sett: hennes sätt att brinna för sina studenter (i Antikens kultur och samhällsliv) var helt exceptionellt. Hennes forskning - bland annat om etruskiska arkitektoniska terrakottor, hellenistisk kult av drottningar och etruskisk epigrafik - är av stor internationell betydelse, och hennes noggrannhet och exakthet har alltid varit en förebild för mig i min egen vetenskapliga gärning. Hennes förmåga att med sitt intellekt skära undan all ovidkommande information och allt som hindrade en konsekvent och avvägd analys kommer att bli ihågkommen av många. Hennes språkliga detaljsinne var osvikligt. Hennes privata intressen i livet var brinnande och ständigt vid liv - inte minst hennes passion för Wagner - jag minns med saknad hur min mamma gång på gång brukade lyssna på kommenterade analysutgåvor av hans Ring med fem sekunder av varje ledmotiv segmenterade och analyserade in i minsta ton. Hennes konstfärdigt odlade rosor, hennes orkidéer, hennes kärlek till Marcel Proust - allt detta lever i minnet efter henne. Och hennes livs- och arbetsrelation med min far Örjan - som de delade i nära fyrtio år - har gjort ett outplånligt intryck på mig. Sitt arbete, sin vetenskap, sin tankevärld - allt detta delade de. De möttes inte oväntat för första gången på utgrävning av den etruskiska staden Acquarossa - ett arbete som de sedan fortsatte dela. Inte minst syns deras speciella personliga arbetsrelation på den monumentala utgåva de tillsammans gjorde av den svenske professor Olof August Danielssons etruskiska inskrifter (insamlade kring det förra sekelskiftet och sedan bortglömda tills mina föräldrar tillsammans förvandlade samlingen till en modern utgåva).

Min mor är nu borta - och hon är djupt saknad. Mycket djupt.