"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
onsdag 28 juli 2010
Kul om roman
Mitt i all denna villervalla är det roligt att se att min och min fars roman Poeten och cirkelmakaren - en antik skröna har framkallat så här trevliga reaktioner från den yngre läsargenerationen. Sådant värmer författarens hjärta.
tisdag 27 juli 2010
Från moderns penna
I samband med min mors frånfälle skulle jag gärna ge lite exempel på den både vetenskapliga och folkbildande insats hon gjorde. Se till exempel här och här för några gratis tillgängliga exempel!
Om man har tillgång till JSTOR kan man ju titta på det här också!
Om man har tillgång till JSTOR kan man ju titta på det här också!
Etiketter:
arkeologi,
Charlotte Wikander,
etruskiska,
hellenism
lördag 24 juli 2010
Tunga men stolta rader
Vissa har kanske undrat varför bloggen varit så skralt uppdaterad på sistone. Anledningen är att jag under de senaste veckorna varit mycket emotionellt upptagen: min mor Charlotte Wikander togs in allvarligt sjuk för ett antal veckor sedan och avled i tisdags. Jag, min far och de som kände henne sörjer henne djupt.
Min mor var en av de mest hängivna universitetslärare jag någonsin sett: hennes sätt att brinna för sina studenter (i Antikens kultur och samhällsliv) var helt exceptionellt. Hennes forskning - bland annat om etruskiska arkitektoniska terrakottor, hellenistisk kult av drottningar och etruskisk epigrafik - är av stor internationell betydelse, och hennes noggrannhet och exakthet har alltid varit en förebild för mig i min egen vetenskapliga gärning. Hennes förmåga att med sitt intellekt skära undan all ovidkommande information och allt som hindrade en konsekvent och avvägd analys kommer att bli ihågkommen av många. Hennes språkliga detaljsinne var osvikligt. Hennes privata intressen i livet var brinnande och ständigt vid liv - inte minst hennes passion för Wagner - jag minns med saknad hur min mamma gång på gång brukade lyssna på kommenterade analysutgåvor av hans Ring med fem sekunder av varje ledmotiv segmenterade och analyserade in i minsta ton. Hennes konstfärdigt odlade rosor, hennes orkidéer, hennes kärlek till Marcel Proust - allt detta lever i minnet efter henne. Och hennes livs- och arbetsrelation med min far Örjan - som de delade i nära fyrtio år - har gjort ett outplånligt intryck på mig. Sitt arbete, sin vetenskap, sin tankevärld - allt detta delade de. De möttes inte oväntat för första gången på utgrävning av den etruskiska staden Acquarossa - ett arbete som de sedan fortsatte dela. Inte minst syns deras speciella personliga arbetsrelation på den monumentala utgåva de tillsammans gjorde av den svenske professor Olof August Danielssons etruskiska inskrifter (insamlade kring det förra sekelskiftet och sedan bortglömda tills mina föräldrar tillsammans förvandlade samlingen till en modern utgåva).
Min mor är nu borta - och hon är djupt saknad. Mycket djupt.
Min mor var en av de mest hängivna universitetslärare jag någonsin sett: hennes sätt att brinna för sina studenter (i Antikens kultur och samhällsliv) var helt exceptionellt. Hennes forskning - bland annat om etruskiska arkitektoniska terrakottor, hellenistisk kult av drottningar och etruskisk epigrafik - är av stor internationell betydelse, och hennes noggrannhet och exakthet har alltid varit en förebild för mig i min egen vetenskapliga gärning. Hennes förmåga att med sitt intellekt skära undan all ovidkommande information och allt som hindrade en konsekvent och avvägd analys kommer att bli ihågkommen av många. Hennes språkliga detaljsinne var osvikligt. Hennes privata intressen i livet var brinnande och ständigt vid liv - inte minst hennes passion för Wagner - jag minns med saknad hur min mamma gång på gång brukade lyssna på kommenterade analysutgåvor av hans Ring med fem sekunder av varje ledmotiv segmenterade och analyserade in i minsta ton. Hennes konstfärdigt odlade rosor, hennes orkidéer, hennes kärlek till Marcel Proust - allt detta lever i minnet efter henne. Och hennes livs- och arbetsrelation med min far Örjan - som de delade i nära fyrtio år - har gjort ett outplånligt intryck på mig. Sitt arbete, sin vetenskap, sin tankevärld - allt detta delade de. De möttes inte oväntat för första gången på utgrävning av den etruskiska staden Acquarossa - ett arbete som de sedan fortsatte dela. Inte minst syns deras speciella personliga arbetsrelation på den monumentala utgåva de tillsammans gjorde av den svenske professor Olof August Danielssons etruskiska inskrifter (insamlade kring det förra sekelskiftet och sedan bortglömda tills mina föräldrar tillsammans förvandlade samlingen till en modern utgåva).
Min mor är nu borta - och hon är djupt saknad. Mycket djupt.
Etiketter:
arkeologi,
Charlotte Wikander,
etruskiska
fredag 16 juli 2010
Alarmerande
Jag kommer bara inte över uttryck av typen This door is alarmed, som jag sett många gånger i England (senast igår, tror jag att det var - sitter i London just nu). Det låter som om dörren skall hoppa upp och skrika av upprördhet och/eller skräck ...
söndag 4 juli 2010
Genreblandning - eller nåt ;-)
Jag och min fästmö Rebecca Bugge tycker båda om Jane Austen - och fantastik. Så vad bättre än det här fantastiska fyndet som Rebecca gjorde på stambutiken i Malmö? Lite i stil med den här mysko trenden med "Pride & Prejudice & Zombies" och liknande ...
Etiketter:
humor,
Jane Austen,
Rebecca Bugge,
skönlitteratur
tisdag 29 juni 2010
Work - the most important thing is work
Hoppas ni kopplar vad rubriken anspelar på - den passar onekligen för dagens stämning. Detta har sannerligen varit en arbetsdag: upp tidigt (för att vara jag) för att jobba med det norska indoeuropeiska korrekturet (inkusive grunnande på uttryck som "avljudsstadium", "avlydstrinn" och annat) och sedan fort iväg för att hålla tre föreläsningstimmar om de "pararituella" texterna från Ugarit. Fick bland annat tillfälle att lägga ut mina teorier om Malaki 3:20-21 (i svensk numrering är det början av kap. 4) och denna texts eventuella koppling till ugaritoid tematik ("eventuella"? Hrmpf, "sannolik" skall det heta om man har lite pondus!).
Ägnar mig för övrigt just åt att läsa Murakamis Sputnikälskling och Nene Ormes' Udda verklighet. Samt lite Guillou-självbiografi just for good measure - man kan i alla fall inte klaga på genreblandningen :-)
Och lite Warhol och Falstaff, fakir drygar ut dieten.
Ägnar mig för övrigt just åt att läsa Murakamis Sputnikälskling och Nene Ormes' Udda verklighet. Samt lite Guillou-självbiografi just for good measure - man kan i alla fall inte klaga på genreblandningen :-)
Och lite Warhol och Falstaff, fakir drygar ut dieten.
Etiketter:
Andy Warhol,
Ett träd med vida grenar,
Falstaff,
Haruki Murakami,
Jan Guillou,
Nene Ormes,
norska,
skönlitteratur
lördag 26 juni 2010
Norskt träd
Läser just nu korrektur på den kommande norska utgåvan av Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia. Man inser verkligen hur lite norska man kan - och i synnerhet hur lite norsk interpunktionslära man kan!
måndag 21 juni 2010
Guten Abend, mein lieber Seraph ...
Ännu ett smakprov på saker i arbete. Så här kan det låta när serafernas - eldänglarnas - general får märkligt besök:
”Guten Abend”, sade en liten, rödklädd gestalt i ena hörnet av korridoren, precis bredvid en av de många trapporna. ”Es freut mich Sie noch einmal zu treffen. Det var zå länge zedan zist.”
Kwanzo stirrade på den lilla flickan som log mot honom och blinkade med stora, azurblå ögon. Hon hade något slags hätta på huvudet, lika röd som resten av hennes utstyrsel, och den minsta och spetsigaste näsa Kwanzo någonsin hade sett. Han kisade mot henne och väntade någon sekund innan han svarade.
”Jag förstår inte vad ni säger, unga fröken … vem är ni? När menar ni att vi skulle ha träffats?”
”Hemma hos dig naturligtvis”, sade minikvinnan och rullade tummarna mot varandra. ”Det är alltid lättast att träffa patienten i hemmet.”
”I hemmet? Menar du här i Ilion?”
Den lilla såg nästan förnärmad ut.
”Här? Vad skulle det betyda? Detta är ju inte ditt hem, eller hur? Du bist ja … wie heisst es … hemlös. Du är ju hemlös.”
...
”Så därför måste du välja nu”, fortsatte hon och lade huvudet på sned. ”Sie müssen Ihre Ziele bestimmen: söka det dolda och möta rädslan – oder försöka komma undan med blotta förskräckelsen … Men vi vet väl redan vad du tänker göra, inte sant? För genau wie ich vet du ju att allting inte alls är som det borde vara. Alla går runt och låtsas som om livet här går sin gilla gång … men Någonting är fel, inte sant, käre general? Någonting är inte alltz som det borde. Och i sådana fall är rädslan kanske din bäste vän, tro mig. Och glöm inte att låta dig själv drömma. Man skall alltid lyssna på serafers drömmar.”
”Guten Abend”, sade en liten, rödklädd gestalt i ena hörnet av korridoren, precis bredvid en av de många trapporna. ”Es freut mich Sie noch einmal zu treffen. Det var zå länge zedan zist.”
Kwanzo stirrade på den lilla flickan som log mot honom och blinkade med stora, azurblå ögon. Hon hade något slags hätta på huvudet, lika röd som resten av hennes utstyrsel, och den minsta och spetsigaste näsa Kwanzo någonsin hade sett. Han kisade mot henne och väntade någon sekund innan han svarade.
”Jag förstår inte vad ni säger, unga fröken … vem är ni? När menar ni att vi skulle ha träffats?”
”Hemma hos dig naturligtvis”, sade minikvinnan och rullade tummarna mot varandra. ”Det är alltid lättast att träffa patienten i hemmet.”
”I hemmet? Menar du här i Ilion?”
Den lilla såg nästan förnärmad ut.
”Här? Vad skulle det betyda? Detta är ju inte ditt hem, eller hur? Du bist ja … wie heisst es … hemlös. Du är ju hemlös.”
...
”Så därför måste du välja nu”, fortsatte hon och lade huvudet på sned. ”Sie müssen Ihre Ziele bestimmen: söka det dolda och möta rädslan – oder försöka komma undan med blotta förskräckelsen … Men vi vet väl redan vad du tänker göra, inte sant? För genau wie ich vet du ju att allting inte alls är som det borde vara. Alla går runt och låtsas som om livet här går sin gilla gång … men Någonting är fel, inte sant, käre general? Någonting är inte alltz som det borde. Och i sådana fall är rädslan kanske din bäste vän, tro mig. Och glöm inte att låta dig själv drömma. Man skall alltid lyssna på serafers drömmar.”
Articles galore!
Nu har min artikel om Leviatan i Job 3:8 ("Cosmological Snake Charming and Leviathanic Panic in an Ancient Near Eastern Setting") kommit ut i Zeitschrift für die alttestamentliche Wissenschaft - se här för abstract och tillgång för dem som kan/vill. Och tidigare i år utkom min artikel om det hebreiska konsekutiva waw-et och det indoeuropeiska augmentet i Vetus Testamentum - se här för detsamma!
torsdag 10 juni 2010
Eller kanske glace ...
Måste förresten påpeka att jag har mycket svårt för thé och glace. Stavningarna alltså, inte produkterna. Alldeles för gallicerande för min smak.
Den senare av dessa utsattes jag för redan tidigt i min ungdom, i en tid då jag som ett utslag av allmänt nörderi hade som vana att plöja dator- och programvarumanualer (en vana jag i det stora hela skjutit från mig - och visst är förresten det datorsvengelska ordet "manual" ganska lustigt med tanke på vad det ordet "egentligen" betyder?). I en av dessa 80-tals macböcker (jag tror det var en "manual" till MacWrite eller liknande) visades hur en nitisk skribent hade skrivit om vad han skulle bjuda sina middagsgäster på - det hela slutade med "eller kanske glace".
Glace?????? Glass!
Kul också vad man uppenbarligen ofta tyckte att persondatorns stora användningsområde skulle bli under det glada 80-talet: receptsamling!
Den senare av dessa utsattes jag för redan tidigt i min ungdom, i en tid då jag som ett utslag av allmänt nörderi hade som vana att plöja dator- och programvarumanualer (en vana jag i det stora hela skjutit från mig - och visst är förresten det datorsvengelska ordet "manual" ganska lustigt med tanke på vad det ordet "egentligen" betyder?). I en av dessa 80-tals macböcker (jag tror det var en "manual" till MacWrite eller liknande) visades hur en nitisk skribent hade skrivit om vad han skulle bjuda sina middagsgäster på - det hela slutade med "eller kanske glace".
Glace?????? Glass!
Kul också vad man uppenbarligen ofta tyckte att persondatorns stora användningsområde skulle bli under det glada 80-talet: receptsamling!
EVIL PRAYER!
Har idag hållit den första föreläsningen (tre timmar, puh!) på min kurs I Baals land - den kanaaneiska religionen och dess texter. Det var väldigt kul att få tala ugaritologi inför studenterna och läsa upp texten om Elias kamp mot Baalsprofeterna på Karmel i 1 Kung 18 som liten stämningsbild av den hätska motsättning som GT:s historiska författare vill projicera mellan Baal och JHVH. Detta känns lovande!
Kan för övrigt inte undanhålla er den här engrishen - den talar till mig både som religions- och språkvetare på något sätt. Man får en känsla av något slags kvasisatanisk mariologi - om nu det finns!
Kan för övrigt inte undanhålla er den här engrishen - den talar till mig både som religions- och språkvetare på något sätt. Man får en känsla av något slags kvasisatanisk mariologi - om nu det finns!
Etiketter:
Baal,
Baal-cykeln,
engrish,
ugaritiska,
undervisning
söndag 6 juni 2010
CTR für alle - und auch Chalmers
Imorgon och övermorgon är det doktorandsymposier på Centrum för teologi och religionsvetenskap här i Lund - då genomförs det mycket speciella, att folk från husets ca 14 olika discipliner (lite beroende på hur man räknar) lägger fram sina avhandlingskapitel i ett stort gemensamt forum. I och med att vi som doktorerar på CTR förenas av en enda sak - nämligen att vi i en eller annan mening studerar något som har med religion att göra - kan det skapa oväntade möten (religionsfilosofisk diskussion av Jacques Lacan tillsammans med ugaritisk torketeologi - vad säger ni om det?). Intressant övning, i alla fall!
Fick för övrigt för ett tag sedan Chalmers kårtidning hemsänd i min brevlåda med en trevlig hälsning. De anmäler nämligen Orden och evigheten - se där en bekräftelse på att teknik och humaniora kan fungera bra tillsammans! Numret är nu ute på interwäbben, och kan anmälan kan läsas på sidan 20 i denna PDF. Man måste också älska att de precis bredvid skriver om en bok om något så "tekniskt" som amigurumi!
Fick för övrigt för ett tag sedan Chalmers kårtidning hemsänd i min brevlåda med en trevlig hälsning. De anmäler nämligen Orden och evigheten - se där en bekräftelse på att teknik och humaniora kan fungera bra tillsammans! Numret är nu ute på interwäbben, och kan anmälan kan läsas på sidan 20 i denna PDF. Man måste också älska att de precis bredvid skriver om en bok om något så "tekniskt" som amigurumi!
Etiketter:
avhandling,
Chalmers,
exegetik,
Orden och evigheten,
recension
onsdag 2 juni 2010
Föredragspuff
Imorgon talar jag alltså om Kanaaneisk religion på konstateljé E i på Amiralsgatan Amiralsgatan 31 i Malmö, klockan 19.00. Kom och hör "om den kanaaneiska religionen, om gudar som Anat och Baal, som i den judeokristna traditionen uppfattats som avgudar och demoner, och om de bevarade texter som berättar hur dessa gudar lever, dör och kämpar om makten. Sedan 1928 har texter upphittats i dagens Syrien som berättar om denna idag nästan glömda religion, som lämnat avtryck i judendom, kristendom och esoterism ända in i vår tid, och vi kan än idag spåra dess inflytande."
Etiketter:
Baal,
Baal-cykeln,
föredrag,
Konstateljé E,
ugaritiska
söndag 30 maj 2010
Orden och Zenon
Ny glad nätrecension av Orden och evigheten - tankar om språk, religion och humaniora hittar man om man följer den här länken. Det är intressant att recensenten diskuterar vilka av Zenons paradoxer som bäst illustrerar problemet med begreppet "nu". Skoj är också att högst densamme (recensenten alltså, inte Zenon) insett att boken egentligen handlar minst lika mycket om religion(svetenskap) som om språk.
Etiketter:
bloggar,
Orden och evigheten,
recension
lördag 29 maj 2010
På gång
För övrigt, några saker som är på gång:
* på måndag drar jag till Stockholm för tvinspelning med celebert sällskap ...
* och på torsdag den 3 juni klockan 19.00 håller jag ett litet anförande om Baal, Anat och arvet från den kanaaneiska religionen på den eminenta Konstateljé E på Amiralsgatan i Malmö.
* Och i onsdags var jag med och gjorde stan osäker (nåja, lite i alla fall) på Språktidningens konferens Språkforum. En sammanfattning av vad som där utspann sig kan man hitta på den här bloggen, som bland annat nämner att jag "for runt på scenen som ett Jehu", vilket absolut kan vara sant och blir skoj för en exeget som genast tänker på Jehus revolution på 840-talet f.Kr. Detta med "ett Jehu" är onekligen en intressant utveckling - jag har för mig att Strindberg nöjer sig med det mer korrekta (men mindre underhållande) "som Jehu".
* Här har vi för övrigt Svenska Dagbladets anmälan av den förnämliga svenska utgåvan av Columellas De re rustica ("Om jordbruk") som utkommit i början av året - anmälan är av ingen mindre än den saknade Sture Linnér. I boken medverkar bland annat en viss Örjan Wikander, som både är far till undertecknad och medförfattare till romanen Poeten och cirkelmakaren!
* på måndag drar jag till Stockholm för tvinspelning med celebert sällskap ...
* och på torsdag den 3 juni klockan 19.00 håller jag ett litet anförande om Baal, Anat och arvet från den kanaaneiska religionen på den eminenta Konstateljé E på Amiralsgatan i Malmö.
* Och i onsdags var jag med och gjorde stan osäker (nåja, lite i alla fall) på Språktidningens konferens Språkforum. En sammanfattning av vad som där utspann sig kan man hitta på den här bloggen, som bland annat nämner att jag "for runt på scenen som ett Jehu", vilket absolut kan vara sant och blir skoj för en exeget som genast tänker på Jehus revolution på 840-talet f.Kr. Detta med "ett Jehu" är onekligen en intressant utveckling - jag har för mig att Strindberg nöjer sig med det mer korrekta (men mindre underhållande) "som Jehu".
* Här har vi för övrigt Svenska Dagbladets anmälan av den förnämliga svenska utgåvan av Columellas De re rustica ("Om jordbruk") som utkommit i början av året - anmälan är av ingen mindre än den saknade Sture Linnér. I boken medverkar bland annat en viss Örjan Wikander, som både är far till undertecknad och medförfattare till romanen Poeten och cirkelmakaren!
Etiketter:
Baal,
Baal-cykeln,
Columella,
föredrag,
Jehu,
Poeten och cirkelmakaren,
språktidningen,
tv,
Örjan Wikander
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)