Final Fantasy-humor

"Kefka hade inte heller så roligt."

My favorite idea for a t-shirt.

Häst till häst

Så här kunde man skryta på 700-talet f.Kr. om man var Azatiwada, härskare över en luvisk stadsstat:

  ^EQUUSá-zú-⁽ⁿ⁾pa-wa-ta ^EQUUSá-zú=wi SUPER+r-ta i-zi-i-há
"Häst lade jag till häst ..."


Azatiwada lämnade efter sig en lång, tvåspråkig inskrift (luviska och feniciska), där han berättar om alla bra saker han gjort. Bland annat har han alltså (med ett stereotypt uttryck) ökat arméns hästbestånd. Hans namn betyder för övrigt "Den av Tiwat [solguden] älskade". Inte illa.

I meningen ovan kan man notera ordet az(z)u-, som är den luviska varianten av det allmänna indoeuropeiska ordet för "häst" (latin equus, sanskrit aśva-, gotiska aihwa- etc.), här i form av en u-stam.


Citet ovan kommer från utgåvan i Werners Kleine Einführung ins Hieroglyphenluwische (1991, s. 66), men raden kan hittas i andra utgåvor också.

Kvällspostrollspel!

Jag skriver i Kvällsposten/Expressen om rollspelsuppväxt ur en dåförtiden ung lundensares perspektiv. Läs här!

Köpenhamn!

Grekiskaämnet är hotat i Köpenhamn - och det är bara en del av allt det tragiska som sker med universitetet där på grund av politiskt beslutade nerskärningar, som kommer att innebära över hundra avskedanden. Man kan skriva på ett upprop för att rädda grekiskan i Köpenhamn här!

I Lychnos om kärnbränsle

I den nyss utkomna volymen (2015) av den idéhistoriska tidskriften Lychnos bidrar jag med artikeln "Language, Nuclear Waste, and Society: The Preservation of Knowledge over Vast Periods of Time and its Relevance for Linguistics".  Detta är den andra artikeln i mitt forskningsprojekt kring vad språkvetenskap, exegetik och textforskning kan lära oss om frågan om hur vi skall kunna bevara information om våra kärnbränsledepåer för framtiden - och för den delen vad denna fråga kan lära utövare av dessa fält. Den första artikeln publicerades i höstas och kan läsas här. Den nya artikeln, som är mer specifikt inriktad på språkvetenskapliga och språkhistoriska frågor, är ännu inte utlagd på nätet, men det kommer nog vad det lider. Abstractet lyder:

The article discusses the impact of comparative/historical philology upon the question of nuclear semiotics, i.e. the field of how humanity is to communicate information about nuclear waste storage into the distant future and its (presumably human) inhabitants. It also turns this perspective on its head and discusses possible insights in the other direction – what nuclear semiotics can teach historical linguistics. It is argued that the “nuclear waste question” provides one of the clearest examples of the purely practical importance of human reflection upon the historical development of language and writing.



... och så vill jag för övrigt, för dem som eventuellt läser den nya artikeln, påpeka ett litet tryckfel: orden enormous idea på sidan 15 skall vara erroneous idea.

Signeringsreklam igen!

Påminner åter om att jag signerar mina fantastikromaner "Serafers drömmar" och "Den trettonde funktionen" i Science Fiction-bokhandeln i Malmö (Storgatan 41) imorgon lördag 30/1 från klockan 13. Kom gärna och säg hej och få en kråka, så att säga!

I arbete

Så här ser det ut när jag arbetar på den bok som håller på att bli resultatet av mitt Vetenskapsråds-finansierade projekt om indoeuropeiska motivinfluenser i ugaritisk och gammaltestamentlig litteratur. Jag brukar kalla det "kreativt kaos". Notera William Blake-citatet på väggen - det har hängt med mig ända sedan min doktorandtid, då jag satte upp det i mitt dåvarande tjänsterum, långt ned i källaren på Centrum för teologi och religionsvetenskap-huset.

Boken som är under produktion närmar sig sin fulländan - exakt hur nära färdigställandet den är vågar jag inte sia om, men det tickar på. I boken utlovas drakormar, västsemitiska och filisteiska gudar, rökväsen, gränsöverskridare, hästar, hebreiska, vediska, hetttitiska, ugaritiska, avestiska och mycket annat - t.ex. diskussioner av den så kallade "Pizza-effekten", ett uttryck myntat av Agehānanda Bhāratī för att beteckna det kulturella fenomen som uppstår när ett fenomen "återimporteras" till den plats varifrån det ursprungligen kom - exemplet är naturligtvis pizzans väg från Italien till USA och sedan tillbaka igen.

Det här projektet är till stor del ett exempel på principen "gräv där du står". Jag är hebraist, semitist och exeget som också har en bakgrund i indoeuropeiska språk. Då gäller det att använda denna bakgrund till något förhoppningsvis kreativt och givande. Drakar, till exempel.

Signering i Malmö

På lördag den 30/1 signerar jag Den trettonde funktionen (och sannolikt också Serafers drömmar) i Science Fiction-bokhandeln i Malmö (Storgatan 41) - klockan 13 drar det igång! Kom gärna förbi!

Här finns länk till presentationen på bokhandelns hemsida.

Kilfilm

För några år sedan gjorde Eva Rystedt och jag en liten film om språk och skrift i Främre Orienten, under Humanistportalens egid. Jag berättar om kilskrift och ugaritiska, och vi botaniserar i Medelhavsmuseets samlingar.

Det hela kan ses här!

WWWWWWWWW

Lärde mig något nytt för någon månad sedan. Av olika skäl har jag börjat följa en del twitterkonton som skriver på japanska, ett språk i vilket jag har viss färdighet. Men jag var tidigare inte bekant med japansk twittersociolekt och undrade därför varför folk som twittrade på japanska så ofta - med latinska bokstäver - refererade till World Wide Web, mitt inne i en japansk text i kanji och hiragana. Men så insåg jag till sist svaret. När man skriver "www" eller "wwwwwww" har det alls inget med den bekanta förkortningen att göra - w-et är en förkortning av verbet warau (笑う), "att skratta" eller den nominala avledningen warai (笑い) "skratt". Så det hela betyder LOOOOOOOOL!

Man lär sig något nytt varje dag.

Om Indra och ormen Vṛtra

bhittvā vajreṇa tatkukṣiṃ   

niṣkramya balabhidvibhuḥ                          

uccakarta śiraḥ śatror         

giriśṛṅgam ivaujasā                                          

Efter att ha splittrat hans mage med sin åskvigg

och trätt fram, högg han, Balas mäktige bane,

huvudet av fienden

som var likt en bergstopp, i styrka.

        

         (Bhāgavata-Purāṇa 6:12:32)

Syster av Ingen

Jag har gjort en stämningsfilm där jag läser ur min fantastikroman Den trettonde funktionen (uppföljaren till Serafers drömmar):




(bilder av Rebecca Bugge, musik och redigering av undertecknad)

Ahann ahim!

Indrasya nu vīryāṇi pra vocam -
yāni cakāra prathamāni vajrī:
ahann ahim, anv apas tatarda,
pra vakṣanā abhināt parvatānām.


"Indras hjältedåd skall jag nu uttala -
de första som han, åskviggsbäraren, utförde:
han dödade Ormen,  bröt fram vattnen,
han klöv bergens inre."

(Ṛg-Veda I 32:1)

Det fjärde vittnet

 

Det allmänna indoeuropeiska ordet för “fyra” är *k^wetwor(es).* Det är det ordet som dyker upp i olika varianter som latinets qattuor, grekiskans tettares/tessares, sanskritens catur/catvāras, walesiskans pedwar och, för den delen, svenskans “fyra” (lättare att se om man tänker på gotiskans fidwor). Många fler exempel finns.

Men i det allra tidigast belagda indoeuropeiska språket, hettitiskan, heter “fyra” något helt annat, nämligen me(y)u-. Eventuellt har det ordet med roten i minimus att göra, vilket skulle innebära att den betecknar en “liten hand” med bara fyra av fingrarna. Saken är osäker.

Men finns inte det vanliga “fyra”-ordet alls på hettitiska? Jo, kanske. Det finns nämligen ett ord kutruwan-, som betyder “vittne”. Enligt en föreslagen tanke som ursprungligen går tillbaka på en artikel av C.H Carruthers från 1933 skulle det ordet ha att göra med *k^wetwor, i den meningen att det skulle beteckna den fjärde personen i ett rättsfall, efter den käranden, svaranden och domaren. Onekligen en intressant tanke. Men stämmer den …? Tja, oklart. För att komma med en i sammanhanget passande anglicism är juryn fortfarande ute.

Man kan läsa mer t.ex. i Kloekhorsts etymologiska lexikon.


* Med några varianter.

Hemsida

Den wikanderska hemsidan är uppdaterad - se här!

Kvällspostenfilologi

Jag skriver i Kvällsposten/Expressen om hur det är att åka i tidsmaskin med hjälp av språket och texterna - i det här fallet Deuterojesaja - och om vikten av filologi. Läs här!