Live long and speak Yiddish!

Salig Leonard Nimoy talade jiddisch. Se och hör här hur han beskriver sin bland annat mame-loshn-talande uppväxt!
Riktigt fantastiskt är att han gillar Itsik Mangers Oyfn veg shteyt a boym, en personlig favorit till undertecknad, både som dikt och som sång.

Religion i KvP

... och så har jag skrivit i Kvällsposten om faran med att etnifiera religionstillhörighet och vikten av att se religion som en egen faktor i världen och inte bara som en funktion av något annat. Läs här!

It's demo!

När jag och min Dear Lady var i Tôkyô senast noterade vi den välbesökta smyckes- och accessoaraffären It's Demo i Shibuya. Jag tyckte att namnet var så konstigt - en typisk engrish? - tills jag insåg vad det naturligtvis rörde sig om. Nämligen en ordlek. På japanska låter frasen precis som uttrycket itsudemo ("alltid, närsomhelst"). Affären "Anytime", helt enkelt!

State of Play

Den här boken, redigerad av Linus Larsson och Daniel Goldberg, kommer i höst - och jag är med! Jag skriver om gammaltestamentliga och gnostiska texters påverkan på japanska tv-spel och funderar kring relationen mellan spelaren och den spelade utifrån en exeges av vissa sådana texter. Jag är gudbevars inte den förste som noterat sådan påverkan, men jag tror och hoppas att jag kunnat bidra med något nytt här, inte minst i en exeges av det gudomligt bra spelet Deadly Premonition. Och Final Fantasy, förstås. Och så skriver jag om det mööööööööööörka 90-talet och dess idéhistoria. Min artikel heter "The God in the Machine – Occultism, Demiurgic Theology and “Gnostic” Self-Knowledge in Japanese Video Games".

Dagon

Nästa etapp i mitt forskningsprojekt kring indoeuropeiska inflytanden och motiv i Gamla testamentets värld är tänkt att handla om Dagon, ni vet - filistéernas gud. Egentligen var han en mycket mer spridd gudom i den antika Främre Orienten (inte minst i Syrien), och det finns mängder av belägg för dyrkan av Dagon (eller Dagan, som han inte sällan kallas). Problemet är att han sällan förekommer i några mytologiska karaktärer, så vi vet ganska lite om vad han tänktes "syssla" med. Ett vanligt förslag är att han skulle ha varit kopplad till sånad och jordbruk, men det är osäkert.

Och så är det detta med namnets etymologi. Ett förslag är att det skall betyda "säd" eller "utsäde". En annan (och avskriven) tanke är att det skulle ha att göra med hebreiskans dag, som betyder "fisk" (det är denna idé som återkommer i Lovecrafts bild av Dagon som fiskgud). Itamar Singer föreslog att namnet skulle vara ett lån från det indoeuropeiska ordet *dheǵhom ("land, mark"). Det är denna nyskapande men spekulativa idé jag skall fundera kring i ett kommande kapitel!

Den trettonde funktionen

Jag har glädjen att meddela att Den trettonde funktionen (uppföljaren till min fantastikroman Serafers drömmar) kommer ut under hösten 2015 - sannolikt, men inte säkert, i september eller oktober!

För övrigt kan jag också här nämna att min bok Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia nu åter finns att beställa, till exempel här via bokus!

Bang-olf

"Bangolf" är ett märkligt ord, tycker jag. Vanlig golf (eller "långgolf" som jag hört det kallas på lustigt vis) spelas ju också på banor!


Förresten är "bangolf" märkligt ur stavningshänseende också: när jag ser det skrivet vill jag uttala det "bang-olf" ([baŋɔlf], med akut accent).

Om böcker i KvP

Idag debuterade jag som krönikör i Kvällsposten (under Expressens egid); jag kommer att vara med en gång i månaden. Min första krönika handlar om humanisters förhållande till böcker och den utrymmesbrist som kan hota detta. Samt GoogleBooks. Man kan läsa den här!

Abrahamitiska arvet-föreläsning

Mitt föredrag från höstens upplaga av Filosoficirkeln i Lund - där jag talade under den inte helt lätta rubriken "Om vi inte hade haft det abrahamitiska arvet" - kan man se på YouTube, nämligen här!

Triad

Något som närmar sig ... :

Del I: En ung gud vid horisonten.
Del II: Världsmaskinen.
Del III: Blodlösa skuggor.

Tidigare och nyare siare

Som tillägg till den förra posten som visar utlärning av vedisk recitation måste jag nämna att den får mig att fundera på själva texten de unga männen lär sig recitera (den inledande hymnen till eldguden Agni). Där förekommer bland annat följande textrader:

Agniḥ pūrvebhir ṛṣibhir 
īḷio, nūtanair uta …

"Agni skall av tidigare siare
hyllas, och av nya ..."


Det vi ser i videon är ju just ett exempel på detta - hur texten och hyllningen till Agni förs vidare från "tidigare" till "nya"! 

Vedisk in- och utlärning

Kan inte undanhålla er följande rätt fantastiska YouTube-video, som föreställer muntligt utlärande av vedisk text (Ṛgveda I.1, Agnim  īḷe purohitam ...) på ett sätt som känns som att det rätt väl motsvarar hur texten lärts ut under de senaste tretusen åren. Man skall inte underskatta utantillärning av långa textstycken på antika språk - just detta har varit den självklara utbildningsvägen i många kulturer under lång tid. Se och imponeras:

-->

Att tala tyska

Det är lite lustigt att en av de svåraste fraser som finns på tyska rent uttalsmässigt är "Deutsch zu sprechen" ("att tala tyska"). Kombinationen av ljuden  [t͡ʃ], [t͡s], [ʃ] och [ç] är riktigt jobbig när man pratar snabbt ... i alla fall man om man vill låta någorlunda tydlig!

Gilbert, Sullivan och filologin!

Jag, som älskar både antika främreorientaliska språk och Gilbert & Sullivan, höll på att trilla av stolen av glädje när jag såg följande fantastiska variant på "The Major General's Song" ur The Pirates of Penzance ... på temat biblisk-främreorientalisk filologi! :




"I am the very model of a biblical philologist - I'm quite the Semitician and a passing Hittitologist!" - fantastisk låt, inte sant?

Ditten und datten

Efter viss tystnad pga sjukdom återkommer jag här med lite nytt.

För det första en länk till en understreckare jag skrev i Svenska Dagbladet av Lina Sjöbergs bok "Ofromma bibeltolkningar". Jag tar i texten upp olika metodologiska infallsvinklar i exegetiken och hur de typer av frågor man ställer till texterna - och ur vilka perspektiv - naturligtvis påverkar vilken typ av svar man får, även på ett metodologiskt plan.

För det andra vill jag glatt nämna att jag mottagit Eva och Lars Gårdings pris i lingvistik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund; om detta kan man läsa lite här!

För övrigt befinner jag mig just nu i Tokyo, där jag dagligen tvingas öva min haltande men någorlunda fungerande japanska. Kul grejer!

Seger!

Seger! Medelhavsinstituten blir kvar, berättar man nu på Regeringskansliets hemsida! Läs här!