Visar inlägg med etikett jiddisch. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jiddisch. Visa alla inlägg

onsdag 27 maj 2015

Sötträ!

Jag har den stora glädjen att meddela att Jacqui Süssholz nu finns på Youtube!

Vem är då Süssholz, undrar ni? Jo, han är ihärdig insjungare av jiddischsånger och dödligt vackra chassidiska melodier. Jag lyssnade på honom mycket på band i mina sena tonår, och nu kan man alltså äntligen få lyssna på hans musik på detta sätt. Faktum är att hans sånginsjungningar bidrog starkt till att jag själv började lära mig jiddisch.

Kul är att höra inte bara hans syd-jiddischska dialekt (med u-ljuden omvandlade till i och o-ljuden som u, jämfört med litauiskinspirerad standardjiddisch) utan också hans underbara ashkenaziska hebreiska (som ju är rätt självklart i chassidiska sammanhang). Här har vi inte 'emeth utan emes ("sanning"), inte likhvodho utan likhvoidoi ("till hans ära")! Lyssna -om jag förstår rätt är det hans egen YT-ström, till och med!

lördag 28 februari 2015

Live long and speak Yiddish!

Salig Leonard Nimoy talade jiddisch. Se och hör här hur han beskriver sin bland annat mame-loshn-talande uppväxt!
Riktigt fantastiskt är att han gillar Itsik Mangers Oyfn veg shteyt a boym, en personlig favorit till undertecknad, både som dikt och som sång.

söndag 1 december 2013

Oy!

Med tanke på tiden på året tänkte jag citera följande lilla jiddischsångtext (som finns i flera varianter och bland annat har spelats in av Klezmer Conservatory Band):

Oy khanuke, oy khanuke, a yontev a sheyner,
a lustiker, a freylekher, nito nokh azoyner!
Ale nakht in dreydlekh shpiln mir,
zudik heyse latkes esn on a shir.
Geshvinder tsindt kinder
di dinike likhtelekh on!
Zogt al hanisim, loybt Got far di nisim
un kumt gikher tantsn in kon!

"O channukka, o channukka, en vacker högtid,
lustig, glad, det finns ingen som den!
Hela natten leker vi med våra dreydls,
glödheta latkes äter vi utan slut.
Fort barn, tänd
chanukkaljusen!
Läs ʿal hannissim-bönen, lova Gud för hans under
och kom fort och dansa i ring!"


Så börjar en av varianterna av texten i standardiserad jiddischtranskription. Dock kan man med visst intresse notera att rimmet i de första raderna fungerar bättre om man använder litvish- (litauisk) accent - på den dialekten tenderar man nämligen att uttala vissa oy som ey, så att sheyner rimmar med azeyner.

Rekonstruktion! :-D



UPPDATERING:
Ser att jag redan gjort ett inlägg om denna sång 2009 - tänk vad tiden går! Men då hade jag ingen översättning med, så det här får ändå stå kvar!

söndag 16 juni 2013

Ashkenaziskt boktips

Dagens boktips är volymen Hebrew in Ashkenaz: A Language in Exile, som samlar ett antal olika artiklar om östeuropeisk, ashkenazisk, hebreiska. Jag kan särskilt rekommendera Dovid Katz' artikel "The Phonology of Ashkenazic", för dem av oss som är intresserade av historisk fonologi och den ashkenaziska hebreiskans relation till jiddisch.

söndag 13 december 2009

Oy!

Apropå den just nu pågående chanukkan vill jag förresten inte undanhålla er följande klassiska sång på temat (med snygga referenser till Judas Makkabaios' seger över Antiochos IV Epiphanes under mackabéerupproret, samt, naturligtvis, till dreydlekh):

Khanuke oy Khanuke
a yontef a sheyner,
a lustiker, a freylekher
nito nokh azoyner!
Ale nakht mit dreydlekh shpiln mir,
frishe heyse latkes, esn on a shir.
Ale nakht mit dreydlekh shpiln mir,
frishe heyse latkes, esn on a shir.

Geshvinder, tsindt kinder
di khanuke-likhtlekh on!
Zogt "Al Hanisim", loybt Got far di nisim,
un lomir ale tantsen in kon!
Zogt "Al Hanisim", loybt Got far di nisim,
un lomir ale tantsen in kon!

Yehudo hot fartribn
dem soyne, dem rotseyakh,
un hot in Beys-hamikdosh
gezungen "lamnatzeyakh".
Di shtot Yerushalayim hot vider oyfgelebt,
un tsu a nayem lebn hot a yederer geshtrebt.

Deriber dem giber
Yehudo hamakkabi loybt hoykh!
Zol yeder bazunder
bazingen dem vunder,
un libhobn dos folk zolt ir oykh!



Hinner inte skriva en egen översättning just nu (håller på att snickra ikeamöbler), men en någorlunda vettig kan man finna här (fast deras jiddischtranskription lämnar en hel del övrigt att önska - den är ruskigt tyskifierad ...)!

söndag 22 november 2009

Gyllene ljus

En av fördelarna med att ägna sig åt diverse språk är att man kan få tillgång till de kulturskatter som hör till dem och burits upp av dem. Ett exempel i mitt fall är jiddischkulturen och i synnerhet dess musik: faktum är att mina tidigaste kunskaper i jiddisch kommer just från de underbart vemodiga (eller ibland glada) sångerna på det språket, från klezmer och annan östeuropeisk judisk musik. Jag minns väl hur jag stavade mig genom texthäftet till Jacqui Süssholtz' insjungningar av klassiker som Oyfn veg shteyt a boym och Shlof zhe mir, mayn Yankele ...

Och nu vill jag i någon mån bidra till detta själv. Nedan finns en inspelning jag gjort av folksången Goldene likhtlekh, en vacker jiddischsång där jagpersonen är en drömsk flicka som vandrar längs stranden för att få se sin älskade: hoppas ni skall gilla den!



Man kan ladda ner en mp3 här.

fredag 20 juni 2008

"In Berlin/ By the wall/ You were five foot 10 inches tall."

Återkom just från Berlin, där jag och min fästmö tillbringat ett antal mycket trevliga dagar, handlat diverse egenartad litteratur och känt oss allmänt bohemiska. Tyvärr var bokhandeln Forum Hermeticum antingen nedlagd eller stängd för ombyggnad, och den främreorientaliska delen av Pergamonmuséet var också temporärt out of commission på grund av utställningsbyggande, så någon Ishtarport fick man inte se. Jag köpte en bok om hettiterrikets huvudstad Hattusa - med en vacker avbildning av bronstavlekontraktet mellan Tudhaliya IV och Kurunta av Tarhuntassa, en text som jag bekantat mig med tidigare. Texten innehåller ett parti där storkonung Tudhaliya vill banka in budskapet att konungen Kurunta minsann inte var någon dålig figur, trots att storkonungens far revolterat mot och kastat ut dennes bror:

A-BU-YA ku-wa-pi Ha-at-tu-si-li-is A-NA ÚR-hi-te-es-su-up-as DUMU Mu-u-wa-at-ta-al-li me-na-ah-ha-an-da ku-ru-ri-ah-ta na-an LUGAL-iz-na-an-ni ar-ha ti-it-ta-nu-ut A-NA LAMMA-ma-kan wa-as-tul Ú-UL ku-it-ki a-as-ta
LÚ.MEŠ Ha-at-ti ku-it im-ma ku-it wa-as-ti-ir LAMMA-as-ma-kan Ú-UL ku-wa-ap-pi-ki an-da e-es-ta


"När min fade Hattusili gjorde uppror mot Urhi-Tessub, son till Muwatalli, och avsatte honom från konungadömet, fanns inget fel alls hos Kurunta. Fast folket i Hatti hade syndat, hade Kurunta alls inget med det att göra".

Så vi fick ägna oss åt annat roligt. Vi besökte det judiska muséet vid den stora synagogan i gamla Östberlin (numera återuppbyggd efter åratal av postbombnings-förfall och nödrivning). Där läste jag saker på hebreiska och jiddisch och köpte två ytterligare skivor till min samling av inspelningar av synagogssång. Vi gick på diverse antikvariat och inhandlingsplatser för japansk populärkultur. Jag köpte mig nästan en utgåva av den latinska texten till Satyricon, men det blev inte av...

Och jag måste säga att det känns konstigt att återvända från det som en gång var Östberlin till ett Sverige som just satt sin egen grundlag ur spel via FRA-lagen. En ganska schizofren upplevelse.

söndag 1 juni 2008

Russin och mandlar

Dagens text blir texten till en jiddischsång, närmare bestämt klassikern "Rozhinkes mit mandlen" ("Russin och mandlar") ur Abraham Goldfadens operett Shulamis. Den skrevs 1880, och jag återger här de första stroferna ur den vackra och ganska symboliska vaggsången. Notera de många hebreiska orden - bland andra beys-hamikdosh ("tempel"), kheyder ("rum"), almone ("änka"), keseyder ("ständigt, hela tiden"), soykher ("köpman") och tvues ("sädeslag", "varor"). Och pojkens namn i sången, Yidele, betyder "liten jude", vilket väl är ett likadant symbolnamn som moderns, Bas-Tsiyoyn, "Sions Dotter".

In dem beys-hamikdosh, in a vinkl-kheyder,
zitst di almone Bas-Tsiyoyn aleyn.
Ir ben-yokhidl, Yidelen, vigt zi keseyder
Un zingt im tsum shlofn a lidele sheyn:
Ay-lyu-lyu!

Unter Yideles vigele
shteyt a klor vays tsigele.
Dos tsigele iz geforn handlen -
dos vet zayn dayn baruf:
Rozhinkes mit mandlen...
Shlof zhe, Yidele, shlof!

In dem lidl, mayn kind, ligt fil nevies...
Az du vest a mol zayn tsezeyt oyf der velt,
a soykher vestu zayn fun ale tvues
un vest fardinen in dem oykh fil gelt ...
Ay-lyu-lyu

Un az du vest vern raykh, Yidele,
zolstu zikh dermonen in dem lidele:
"Rozhinkes mit mandlen" -
dos vet zayn dayn baruf!
Yidele vet alts handlen -
shlof zhe, Yidele, shlof!


"I templet, i ett hörnrum
sitter änkan, Sions Dotter, ensam.
Sin ende son, Yidele, vaggar hon ständigt
och sjunger honom en vacker liten sång:

'Under Yideles vagge
står en klarvit get.
Geten åkte för att handla -
det skall bli ditt yrke:
Russin och mandlar.
Sov, min Yidele, sov!
Ay-lyu-lyu

I sången, mitt barn, ligger många profetior:
när du en dag kommer att vara ute i världen
kommer du att bli en köpman för alla slags säd
och i det kommer du att tjäna mycket pengar.
Ay-lyu-lyu

Och när du blir rik, Yidele,
skall du minnas den lilla sången:
"Russin och mandlar" -
det skall bli ditt yrke!
Yidele kommer att handla med allt -
sov, min Yidele, sov!'"

Och rozhinkes mit mandlen ("russin och mandlar") var en av de "lyxigaste" sakerna man kunde tänka sig i de judiska samhällena i Östeuropa. Jag blev själv en gång bjuden på denna delikatess av en vän med jiddisch som modersmål. Det var verkligen så gott som sången antydde.

torsdag 3 april 2008

Hebreiskt nörderi

Modern hebreiska är ett märkligt språk. När de östeuropeiska ashkenaziska judarna skulle försöka börja tala hebreiska med varandra gjorde de så gott de kunde för att inte använda sitt eget jiddisch-påverkade uttal utan det sefardiska uttalet, som ansågs "renare". Men de kom inte ifrån sina egna accenter. Besvärliga strupljud som 'ayin och het blev för svåra att säga, de arabiskklingande emfatiska konsonanterna gick all världens väg, och idag uttalar många hebreisktalande inte ens det vanliga h-ljudet. Det har lett till att harim ("berg" i pluralis), 'arim ("städer") och arim ("jag skall höja") uttalas precis likadant. Och oftast med hals-r, dessutom - föga gammaltestamentligt, fast ganska intressant!

Ännu roligare är det med tidigmoderna hebreiska poeter som Chaim Nachman Bialik och Shaul Tchernichovsky. De använde det östeuropeiska uttalet rakt av, så att det vi tänker på som shalóm hette shóloim eller till och med shúloim. Betoningarna hamnade på andra ställen än i det sefardiska uttalet, och deras vers idag låter ganska fel om man läser det med israeliskt uttal...