Språktävling!

Hepp! Här kommer ännu en "gissa språket"-tävling (något som trogna läsare av bloggen sett både en och två gånger). Det handlar alltså om att identifiera vilket språk textsnutten nedan representerar - och göra det så precist som möjligt. Om man är riktigt träffsäker kanske man kan avslöja ur vilken text biten är tagen också. Dagens val skulle kunna räknas som både lätt och svårt (i de här sammanhangen) beroende på vilken utgångspunkt man har. Nåväl:

Bishnas shulojs lemolkhoj usu mishte lekhol surov vaavudov ... / beharojsoj es osher kevojd malkhisoj vees jekor tifejres gedilusoj jumim rabim shojnim imeas jojm 

Skicka era svar som kommentarer! Lycka till!

En Annan

Min fantastikroman Serafers drömmar kallas för "årets fantasy" på bokhandeln En Annan Bokhandels genomgång av 2012 års böcker. Kul! Se här!

Seraferna i pocket!

Nu kan det sägas: min fantastikroman Serafers drömmar - "barockpunk" i alternativvärldslig 1700-talsmiljö - finns nu också i pocketversion för hugade intressenter. Såg själv den vackra boken på Gleerups bokhandel i Lund härom dagen. AdLibris hävdar fortfarande att pocketvolymen ännu inte är utkommen, men konkurrenten Bokus säljer den redan för det facila priset av 51 kronor. AdLibris lär väl börja sälja den under kommande vecka. (UPPDATERING: Det har de nu gjort!)

Min förläggare brukar presentera Serafers drömmar som "De Tre Musketörerna möter The Matrix möter Det Sjunde Inseglet." Rätt fyndigt, faktiskt. Själv säger jag ibland "X-files på 1700-talet". Recensionsklipp hittar man här.

Rekonstruerad Shakespeare

En trevlig video om språkrekonstruktion använd för att uttala Shakespeare med någorlunda klassisk fonologi:



Filmen är allmänintressant i och med att den beskriver många av de metoder som används för att rekonstruera äldre fonologier i många språk (inte minst klassisk hebreiska!).

Hermetiskt trishagion

För den som finner sådant intressant kan jag meddela att en artikel jag skrivit om reminiscenser av Jesaja 6:3 ("Helig, helig, helig ...") i den första hermetiska traktaten (Poimandres) nu publicerats online i den peer-reviewade tidskriften Greek, Roman and Byzantine Studies. Jag är inte den förste som tar upp temat, men jag använder det hela på ett mer speciellt sätt till lite papyrusbaserad textrekonstruktion och religionshistoria. Det hela finns att ladda ned som PDF här!

Polerat?

Den nyhet rörande äldre språk som varit mest i farten i svenska medier de senaste dagarna är nog den om Jimmie Åkessons bok med den egenartade titeln Satis polito, en titel som han själv erkänner att han inte behärskar uttalet på. Det har redan påpekats på flera ställen att denna titel är bluddrigt latin - "tillräckligt välpolerad" översätter JÅ det, men varför står det i ablativ eller dativ (på -o)? "Åt/av/medelst en tillräckligt polerad"? Och vad då för polering? Är han (och partiet) tillräckligt polerade att inte strö rasistiska glåpord omkring sig, bära järnrör till strid och annat som organisationen ägnar sig åt? I intervjun nämner han att det skulle syfta på att vara polerad nog att träffa kungen. Fan tro't.

Visst, fel händer, men i en boktitel? På något sätt är detta typiskt för SD - ett hyllande av det förment gamla och fina, som man sedan bara missförstår. Latinet är helt enkelt inte polerat, om vitsen tillåts. Allt gammalt och storståtligt är tjusigt, verkar ju SD tycka. Kristendomen karaktäriseras ju enligt Jimmie av sin svenskhet, trots sitt ytterst utrikiska ursprung. Är då latinet månne särskilt "svenskt"? Kanske SD-varianten är speciellt svensk, med dativ eller ablativ istället för nominativ? Är detta Jimmies bild av polerad bildning?

Själv kommer jag att tänka på det ljudlika latinska verbet polliceor, som betyder "att lova", med participet pollicitus. Kanske hade det passat bättre: SD har lovat tillräckligt - eller snarare "för mycket". Tro inte på dem. Tro inte på dem - de har fel, och inte bara om latinet.

Åter brasklapp

Det blogginlägg jag gjorde tisdagen den 16/7 om det rätta engelska sättet att återge svenskans ord "brasklapp" har spritt sig till Språkförsvarets blogg (eller "nätdagbok", som det där heter). Ytterligare förslag och diskussion hittar man i kommentarerna där!

AdLibris

Min roman Serafers drömmar har fått många glada recensioner, men lustigt nog hittills inte en enda läsarrecension på AdLibris. Förrän igår, det vill säga - då eboksutgåvan (!) fick det korta omdömet "Väldigt bra" (fyra av fem stjärnor) av den mycket bekante/a och välrenommerade recensenten "Anonym". Skoj!

Egyptian Way of Living

Låten Egyptian Way of Living spelade vi i bandet The Pointless Application in någon gång kring 2001 - och nu finns den på Youtube! Håll till godo:




Bilderna är för övrigt av min hustru Rebecca Bugge!

Unetannê Tôqef

Sliter mitt hår lite grann: är det någon som har en bra referens eller källa till påverkan från GT-apokryfen Salomos Vishet på den judiska bönen Unetannê Tôqef? Skulle vara en stor hjälp!

Bönen ifråga påverkade för övrigt i sin tur Leonard Cohens låt Who by Fire.

Mannen Noa

En av de märkligare pseudoetymologiska bortförklaringarna av ett gudanamn finner man hos Jehovas vittnen. Som tips för vittnen som träffar på bångstyriga och svårkonverterade hinduer uppmanar de missionärerna att påpeka att gudanamnet Viṣṇu låter som "ish-nuh", vilket man påstår är "kaldeiska" för "Mannen Noa" - vilket på något sätt skulle visa att Viṣṇu egentligen är biblisk. Nu är det ju inte språkbeteckningen särskilt träffande heller - ʾîš är det normala ordet för "man" på hebreiska. Och varför skulle det få ett V i början? Och vad i hela friden skulle "Mannen Noa" vara för sätt att uttrycka sig? Jag säger som Strindberg: "Tron I på detta"?

נפל

Min hylla för semitica i hembiblioteket har gått sönder och fallit ihop. Böcker måste nu staplas i bokhyllan för att det hela skall fungera. Hu.

Maṣri

Jag tycker att det är intressant att det finns en Wikipedia på egyptisk arabiska, förutom den på standardarabiska (det allmänarabiska skriftspråket, som är baserat på klassisk arabiska) Är detta ett steg i nätnormalisering av arabisk dialektlitteratur? Mnja ... Kul i alla fall - här är länken:

http://arz.wikipedia.org/wiki/الصفحه_الرئيسيه

Brasklapp

Jag har ofta hört det talas om att engelskan skulle ha många ord som det är svårt att återge å svenska, men det finns ju många exempel på det motsatta förhållandet också. Ett sådant som jag tänkte på är det underbara svenska begreppet "brasklapp". Kan någon komma på ett snyggt och någorlunda ekvivalent engelskt uttryck? Norstedts svensk-engelska skriver "hidden reservation" eller "saving clause", men båda dessa är lite styltiga och håller uttrycket så helt i ett slags juridisk sfär som det inte längre alltid har på svenska. Funderingar?

Jesajansk hermetika!

I det kommande numret av Greek, Roman and Byzantine Studies medverkar jag med en artikel om påverkan från Jesaja 6:3 ("Helig, helig, helig ...") på den första traktaten i Corpus Hermeticum och om hur detta kan bidra till rekonstruktionen av den senare texten. Läs mer här!

Kopt-ost!

Igår åt jag halloumi, vilket är sanslöst gott. Lite skoj är det att själva ordet halloumi har föreslagits ursprungligen komma från koptiskan. Åtminstone finns det ett koptiskt ord halōm som passande nog betyder "ost" och som lånades vidare till arabiskan som ḥalūm (så argumenteras det i alla fall i Crums koptiska lexikon). Kopt-ost!