Kymigt värre

Efter att ha fått in ett antal kommentarer på mitt förra inlägg är det bara att konstatera att mitt intryck från min egen bekantskapskrets håller: det tycks inte finnas någon konsensus alls kring om ordet "kymigt" skall uttalas med mjukt eller hårt k. Inte heller kan man se någon ordentlig dialektal fördelning: olika stockholmare drar t.ex. åt helt olika håll i frågan, vilket är en aning märkligt. Kymigt, helt enkelt.

Och förresten uttalar jag det alltid med hårt k - något jag lärde mig av min mamma, som för övrigt är uppvuxen i Stockholm...

Kymigt 'versitet

Ett av de mest bisarra ord jag känner till är (i synnerhet den amerikanska) engelskans varsity, benämningen på sportlag som hör till en utbildningsanstalt. Att ordet är en korruption av university gör bara saken ännu mer kymig.

Förresten råder en debatt i min närmiljö om just ordet "kymig", nämligen om huruvida det bör uttalas med hårt eller mjukt k - en lite mer speciell variant av den gamla kex/tjex-debatten. Hur säger ni läsare? Säger ni det alls?

Papuansk wiki

Kul är att se att Wikipedia numera också har en avdelning på det helroliga språket Tok pisin, ett kreolspråk som talas i Papua Nya Guinea (som jag tidigare skrivit om på bloggen). Under uppslagsordet USA (Ol Yunaitet Stet)kan man bland annat få lära sig att Dispela (Ol) Yunaitet Stet bilong Amerika ... emi wanpela kantri long Not Amerika. Ekonomi bilong Yunaitet Stets i moa bikpela long ol narapela kantri bilong wol.

dvs.
"Amerikas förenta stater är ett land i Nordamerika. Förenta staternas ekonomi är den största bland världens länder."

... tror jag. Bilong bilong bilong ...

Sturt your engines!

Har spelat en hel del Street Fighter IV de senaste dagarna - nostalgin känns som en tjock bubbla i halsen när man tänker tillbaka på alla SF2 Turbo-timmar under det glada nittiotalet. Underbart det hela. Naturligtvis finns där lite underbar engrish också: man måste älska när den överdrivne tramsamerikanen Guile (mannen med större biceps än huvud) inför varje match utbrister: "MISSION STURT!"

Sturt?

Medierna ser

Diverse tidningar noterar att jag tilldelats Zibetska priset av Svenska Akademien! Se t.ex. hos SvD. Akademien har också gått ut med ett fint meddelande om det hela.

Förtjent witterhetsidkare

Jag fick just i min brevlåda den ytterst trevliga nyheten att jag av Svenska Akademien utvalts till årets mottagare av Zibetska priset på 70 000 kr. Priset utgår från de av akademiledamoten Christoffer Bogislaus Zibet (1730-1809) efterlämnade donationsmedlen, och utdelas "åt någon förtjent witterhetsidkare".

Och så skriver judaistik.nu om den talmudiska berättelsen om cirkelmakaren Choni, som inspirerade mig och min far till vår roman Poeten och cirkelmakaren - en antik skröna.

Arameisk huvudmagi

På sistone har jag ägnat lite tid åt att läsa judisk-arameiska magiska texter från Babylonien (bevarade på s.k. Incantation Bowls). Bland annat har jag intresserat mig för dessa texters betydelse för ett stycke ur Jobsboken (3:8), som tycks tala om folk som besvärjer havsmonster som Leviatan och Yam ("Havet"), även om texten är osäker. De judisk-arameiska magiska texterna innehåller passager som verkar uttrycka tydliga paralleller till detta.

Nu man hittat något liknande men än mer spektakulärt, nämligen magiska texter av detta slag inristade på mänskliga skallar, troligen använda mot demoniska makter som Lilit och liknande. Läs mer här!

Ugarit-Cola

Den här läsken måste jag bara få dricka - jag undrar vad Ilimilku och grabbarna hade tyckt!

Amicas tegel

Jag älskar inskrifter: de ger en så direkt inblick i forna människors liv. En favorit till mig läste jag först tillsammans med min far på svenska institutet i Rom för en herrans massa år sedan. Den är tvåspråkig (oskisk-latinsk), är troligen från det sista århundradet f.Kr. Det hela är inristat i ett terracottategel:

Herenneis Amica
signavit qando
ponebamus tegila

... lyder den latinska texten. Det betyder: "Herrenius' (slavinna) Amica satte märke när vi satte ut teglen". Ordet för "teglen" är felstavat (borde ha varit tegulam) liksom "när" (borde ha varit quando, fast iochmed att latinets q endast förekommer i dubbelfonemet qu har Amica här faktiskt varit mer rationell än Cicero skulle ha varit ur rent redundansundvikande perspektiv!). Namnet på slavinnans ägare, Herrennius, är för övrigt böjt med oskisk genitivändelse, inte latinsk. Code switching i praktiken!

Och "märket" Amica signerade med? Helt enkelt ett fotavtryck på ett av teglen som hon och de andra placerade. Hennes fotavtryck och namn är bevarat än idag. Inte illa, va?


(En utökad version av detta inlägg har publicerats i tidskriften Kontur)

Landet Abode

Jag har nu roat mig lite med att spela lite, lite av den usla "svenska" översättningen av det likaledes usla gamla Gameboy-spelet Sword of Hope, som jag skrivit om tidigare. Jag måste säga att det är kul att höra talas ett land med namnet "Abode". Uppenbarligen hade inte översättaren förstått att trollkarlens land var hans abode, som i "hemvist". Klassiskt.

Honungslära

Visst är det skoj att hebreiskan förutom sitt vanliga ord för "honung" (devash) har ett alldeles speciellt för flytande eller droppande honung, nofeth. Och speciellt irriterande är att det inte är det ordet man använder i den klassiska frasen "landet som flyter av mjölk och honung", som har det alldeles vanliga: 'eretz zavath chalav u-devash. Bakvänt, inte sant?

Och i upanishaderna finns ett särskilt avsnitt med madhu-vidyâ - "honungskunskap". Populärt med honung i gamla religiösa texter...

Kebabspettsidiom

Dagens intressanta uttryck kommer från arabiskan, i synnerhet den irakiska dialekten. Om man på irakisk arabiska vill säga ""sådär sådär", "inte illa" eller liknande, kan man använda den helt underbara frasen lâ shîsh wa-lâ kabâb, alltså ordagrant "varken shish (spett) eller kebab", vilket alltså skall förstås som "varken dåligt eller bra". Jag tycker om uttrycket mycket - fast jag med mina matvanor väl skulle föredra falafel...

Nĕgūša nagašt

Det är ganska fascinerande att den gamla fornetiopiska termen för "konung", nĕgūš (ንጉሥ), var kvar i användning ända fram till 1974. Den användes till exempel i uttrycket nĕgūša nagašt ("konungarnas konung"), som i modern tid applicerades på Haile Selassie. Detta ledde i sin tur att frasen blivit allmän i sammanhang kopplade till honom. Ett exempel är den här låttexten av Serge Gainsbourg, som talar om Haile Selassie, ganjarökning och liknande. Tro det...

ST recenserar I döda språks sällskap

Sundsvalls Tidning har en senkommen men mycket glad recension av I döda språks sällskap. Läs här!