Indoeuropeisk Jesaja i Örebro

Jag reser mycket just nu. I fredags höll jag föredrag på Språkhistoriska seminariet i Stockholm, veckan innan var jag bland annat i Kungsbacka och höll föredrag och imorgon skall jag iväg och delta i konferensen "The Words of the Prophets" på Örebro teologiska högskola. Där talar jag om några resultat av min Vetenskapsrådsfinansierade forskning kring indoeuropeisk motivpåverkan i Gamla testamentet, närmare bestämt på hur detta kan illustrera Jesaja 27:1, den vackra vers som Bibel 2000 översätter:

Den dagen skall Herren med sitt svärd,
sitt hårda, väldiga, skarpa svärd,
slå Leviatan, den snabba ormen,
Leviatan, den ringlande ormen,
han skall dräpa draken i havet.

Mitt anförande har titeln "From Indo-European dragon-slaying to Isa 27:1 - exploring the longue durée". Det handlar delvis om saker jag tog upp i Stockholm, fast ur ett mer exegetiskt perspektiv.

Mer om konferensen och föredragen kan man läsa här!

Den trettonde funktionen!

Titta här - omslaget till Den trettonde funktionen, uppföljaren till min fantasyroman Serafers drömmar (designat av Nils Olsson). Boken kommer i oktober, och här kan man nu läsa om den å Bokus.

Språkhistoriska seminariet med mig

Jag vill åter flagga för mitt föredrag på Språkhistoriska seminariet på fredag den 17/4 klockan 16, då jag berättar om mitt Vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojekt kring inlånade indoeuropeiska motiv i Gamla testamentets värld (och i Ugarit) - antik kultur- och språkkontakt, helt enkelt! Drakar och hästar - låter inte det inbjudande? Det hela går av stapeln på Stockholms universitet och är alldeles gratis och öppet för allmänheten. Läs mer här om sal och liknande!

Anatoliska boktips

Om man är intresserad av luviska - ett av den indoeuropeiska anatoliska språken, som talades under brons- och järnåldern i det som idag är Turkiet och norra Syrien, kan jag rekommendera Annick Paynes bok Hieroglyphic Luwian - An Introduction with Original Texts. Bra grejer! Och för den delen - om man vill börja lära sig hettitiska kan man gärna skaffa Theo van den Houts lärobok!

Påsk och bränsle

Lite nya texter: en i Expressen apropå påsktematik (jag vill här nämna att en del av argumenten om förhållandet mellan Jesusgestalten och Främre Orienten är inspirerade av Tryggve Mettingers bok The Riddle of Resurrection - ursprungsversionen av texten hade en anteckning om detta, men det kom inte med i den publicerade versionen).

Och så en artikel i Svensk Kärnbränslehanterings tidning om min forskning kring informationsbevarande (det börjar på sidan 10)!

Juridik

Dagens pun:

Vad kallas det när skarprättarens hustru bedrar honom?

Svar:
Trolöshet mot huvudman.


Bada-bing.

Förmörkelseliknelse

Rāhu-grasta-divākarendu-sadṛśo māyā-samācchādanāt
sanmātraḥ karaṇopasaṃharaṇato yo ’bhūt suṣuptaḥ pumān /
prāg asvāpsam iti prabodha-samaye yaḥ pratyabhiñāyate
tasmai śrī-guru-mūrtaye nama idaṃ śrī-dakṣiṇāmūrtaye //

Ekträ

Upptäckte just det underbara hettitiska ordet allantāru- ("ek") i Kloekhorsts etymologiska lexikon - en trolig sammansättning av det semitiska ordet ʾallān- ("ek", jfr. hebreiska ʾallôn) och det nedärvda hettitiska tāru- (PIE *doru-, jfr. sanskrit dāru-, grekiska dorys och i en variantform svenska "trä")!

Bildning

... och här skriver jag ett litet inlägg i den ständiga "skoldebatten", några tankar om utbildning och bildning.

Pratchett

Jag har skrivit en hyllning till nyss hädangångne Terry Pratchett i Expressen, som man kan läsa här.

Drakar och hästar på SU!

Den 17e april klockan 16.00 håller jag föredrag om mitt projekt kring indoeuropeisk motivpåverkan i Gamla testamentets värld på det Språkhistoriska seminariet vid Stockholms universitet (hörsal 9). Det hela är öppet och gratis för vem som vill och handlar alltså om mitt nuvarande forskningsprojekt "Hästar och drakar - indoeuropéer och indoeuropeiska i Gamla testamentets värld", som under 2014 finansierats av Vetenskapsrådet. Kombinationen mellan gammaltestamentliga och indoeuropeiska studier förenar två av mina käraste vetenskapliga intressen, och projektet har också ett delfokus på Ugarit, eftersom den staden låg just i gränslandet mellan hettitiskt (dvs. indoeuropeiskt) och nordvästsemitiskt kulturinflytande. Apropå titeln på projektet kan jag nämna att just  ord för hästar och berättelser om drakdödande utan tvekan kommer att nämnas - och kanske något om guden Dagon också, vem vet? Här kan man läsa om evenemanget på Stockholms universitets hemsida! Kom gärna förbi!

Live long and speak Yiddish!

Salig Leonard Nimoy talade jiddisch. Se och hör här hur han beskriver sin bland annat mame-loshn-talande uppväxt!
Riktigt fantastiskt är att han gillar Itsik Mangers Oyfn veg shteyt a boym, en personlig favorit till undertecknad, både som dikt och som sång.

Religion i KvP

... och så har jag skrivit i Kvällsposten om faran med att etnifiera religionstillhörighet och vikten av att se religion som en egen faktor i världen och inte bara som en funktion av något annat. Läs här!

It's demo!

När jag och min Dear Lady var i Tôkyô senast noterade vi den välbesökta smyckes- och accessoaraffären It's Demo i Shibuya. Jag tyckte att namnet var så konstigt - en typisk engrish? - tills jag insåg vad det naturligtvis rörde sig om. Nämligen en ordlek. På japanska låter frasen precis som uttrycket itsudemo ("alltid, närsomhelst"). Affären "Anytime", helt enkelt!

State of Play

Den här boken, redigerad av Linus Larsson och Daniel Goldberg, kommer i höst - och jag är med! Jag skriver om gammaltestamentliga och gnostiska texters påverkan på japanska tv-spel och funderar kring relationen mellan spelaren och den spelade utifrån en exeges av vissa sådana texter. Jag är gudbevars inte den förste som noterat sådan påverkan, men jag tror och hoppas att jag kunnat bidra med något nytt här, inte minst i en exeges av det gudomligt bra spelet Deadly Premonition. Och Final Fantasy, förstås. Och så skriver jag om det mööööööööööörka 90-talet och dess idéhistoria. Min artikel heter "The God in the Machine – Occultism, Demiurgic Theology and “Gnostic” Self-Knowledge in Japanese Video Games".

Dagon

Nästa etapp i mitt forskningsprojekt kring indoeuropeiska inflytanden och motiv i Gamla testamentets värld är tänkt att handla om Dagon, ni vet - filistéernas gud. Egentligen var han en mycket mer spridd gudom i den antika Främre Orienten (inte minst i Syrien), och det finns mängder av belägg för dyrkan av Dagon (eller Dagan, som han inte sällan kallas). Problemet är att han sällan förekommer i några mytologiska karaktärer, så vi vet ganska lite om vad han tänktes "syssla" med. Ett vanligt förslag är att han skulle ha varit kopplad till sånad och jordbruk, men det är osäkert.

Och så är det detta med namnets etymologi. Ett förslag är att det skall betyda "säd" eller "utsäde". En annan (och avskriven) tanke är att det skulle ha att göra med hebreiskans dag, som betyder "fisk" (det är denna idé som återkommer i Lovecrafts bild av Dagon som fiskgud). Itamar Singer föreslog att namnet skulle vara ett lån från det indoeuropeiska ordet *dheǵhom ("land, mark"). Det är denna nyskapande men spekulativa idé jag skall fundera kring i ett kommande kapitel!