Serafsignering i Malmö!

På lördag den 25e augusti klockan 14-16 sker den första signeringen av Serafers drömmar! Jag kommer då att sitta med min penna i högsta hugg på Science fiction-bokhandeln i Malmö (Storgatan 41). Kom förbi och skaffa ett alldeles äkta signerat ex. - och prata lite eldänglar, predestination, messianism, piskor, Jesaja-referenser eller vad ni nu vill!

Småland, hästar och bloggar

Mitt under all spänning inför mitt nästa vecka förestående romansläpp har jag tillbragt några dagar i mörkaste Småland tillsammans med hustru och svärfar. Här har jag arbetat med mitt bidrag till årets OTSEM-konferens i Oxford, där jag som första gången skall deltaga som doktorerad forskare och inte som doktorand. Jag sitter och skriver och funderar kring det hebreiska ordet sûs, som betyder "häst". Det föreslås ofta att detta ord skall vara ett indoeuropeiskt lån; ibland har man föreslagit en bakgrund i indiskbesläktade språk i Främre Orienten och ibland (och mera övertygande) ett ursprung i luviska i Mindre Asien. Det är den senare möjligheten jag försöker undersöka och ge ett bidrag till. Vi får se hur det hela går. Det luviska ordet för "häst" var något i stil med asu- eller azzu- och är i sin tur besläktat med den större indoeuropeiska familjen av "häst"-ord (latin equus, grekiska hippos/ikkos, sanskrit aśva-, forniriska ech, tochariska yakwe/yuk etc.), men de anatoliska språken (hettitiska, luviska med flera) verkar ha bevarat en äldre form med en u-stam istället för en o-stam som i de övriga indoeuropeiska språken (något som påpekats av IE-forskaren Alwin Kloekhorst). Jag tror mig i alla fall ha några intressanta idéer kring det hebreiska sûs (med övriga paralleller i andra semitiska språk, som t.ex. ugaritiskans ssw) och dess eventuella lånrelation till det luviska ordet. Vi får se vart det bär.

Nu har jag för övrigt avslutat min vecka som gästbloggare hos Norstedts apropå det kommande boksläppet av Serafers drömmar. Här följer länkar till de fem inläggen:

1. Har framtiden redan hänt?
2. Barock-punk?
3. Serafer och keruber
4. Lynch, Platon och fossiler
samt till sist
5. Fantastikens rum

Mångahanda serafsaker

Utgivningen av Serafers drömmar närmar sig med stormsteg. I dag har jag en ny liten text om boken på Norstedtsbloggen. Själva boken bör finnas i handeln den tjugonde augusti, men redan nu kan man faktiskt köpa den som e-bok om man känner sig otålig. Det finns också en liten förhandstitt å nätet om man vill läsa ett kapitel. Och här kan man läsa en intervju i Sydsvenskan apropå det hela. Det känns nästan overkligt att texten skall komma ut nu - jag började arbetet på boken för fem och ett halvt år sedan ...!

Norstedtsblogg 1

Här är mitt första inlägg på Norstedtsbloggen apropå min snart (om en vecka!) utkommande fantasyroman Serafers drömmar!

Gästblogg å Norstedts

Under nästa vecka gästbloggar jag på Norstedtsbloggen, om skrivandet av min fantastikroman Serafers drömmar, som planeras utkomma i handeln den 20 augusti. Återkommer med länk när det hela finns å plats!

Kohortativer igen

Nu när jag har kommit hem till Lund efter en månads bortovaro (framför allt i Rom) har jag faktiskt tagit och beställt volymen Rashi as Philologist, som jag så snöpligt saknade i Rom. Det skall bli intressant att se vad som står på sidan 46, som enligt uppgift behandlar huruvida den medeltida bibelkommentatorn hade koll på sina kohortativer.

Avhandlingsanmälan

Tobias Harding ger på sin blogg "Akademiska synpunkter" en anmälan och sina tankar kring min avhandling, Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel: A Philological and Comparative Study. Läs det hela här!

ZIkh rasna

För dem som finner det etruskiska språket intressant måste jag här komma med ett boktips. Numera finns det nämligen äntligen en ordentlig introduktion för den vetgirige i vad man i dag anser sig veta om det illa belagda språket. Boken heter Zikh Rasna: A Manual of the Etruscan Language and Inscriptions och är författad av Rex Wallace. Den är i mitt tycket mycket välavvägd i sitt sätt att förklara när det finns kontroverser och hålla sig nära vetenskapens communis opinio. Boken rekommenderas varmt!

PS
Titeln är för övrigt tänkt att betyda ungefär "etruskisk skrift".
DS

Rashi och kohortativen

Sitter just nu på Svenska institutet i Rom och funderar på om Rashi egentligen kände till kohortativen (självuppmaningsformen på hebreiska) - och irriterar mig på att jag inte kan få tag på boken Rashi as Philologist just nu (ja, den finns på Google Books, men bara i förkortad form - och sidan 46, som skall behandla frågan, är borta med vinden). Särskilt ironiskt är att den finns i Lund (!). Sådant kan en hebraist grunna på ...

Det hela kommer sig av att jag under resan ned genom Europa har roat mig med att studera Genesis med Rashis medeltidshebreiska kommentar, i Artscrolls trevliga utgåva. Kul grejer.

Brev till GU

Det här budskapet sände jag igår till Göteborgs universitet:


Bästa universitetsföreträdare!



Jag skriver till er apropå den föreslagna nedläggningen av undervisningen i klassisk grekiska och flera andra språk (italienska, ryska, fornkyrkoslaviska) vid Göteborgs universitet. Nyheten om detta förslag är mycket oroande – alla dessa språk representerar substantiella delar av den västerländska kulturkanon, och ett upphörande av undervisningen i dem skulle vara ytterst olyckligt. Vad gäller studierna i klassisk grekiska tål det verkligen att påpekas vilken central roll detta språk haft för hela den västerländska idéhistorien: på grekiska formulerades många av de tankar som legat till grund för Europas och på sikt världens tänkande under millennier. På grekiska skrevs så skilda skrifter som Platons dialoger, de homeriska eperna och Nya testamentet. Att modern universitetsutbildning behöver kunna ge tillgång till dessa borde vara självklart. Studier i ämnen som antik grekiska och övrig klassisk humaniora bildar en del av samhällets vetenskapshistoriska och kanoniska lärdomsstöttepelare, de garanterar vår kulturella och tankemässiga kontakt med vår egen historia – men inte bara detta: studiet i antika texter ger oss ett ojämförligt material för att reflektera över vad det är att vara människa idag. Endast genom att konfronteras med äldre tiders tankar kan vi sätta våra egna i perspektiv, och i Europas fall har otroligt många av dessa centrala tankar tänkts och skrivits ned just på grekiska.




Den klassiska grekiskan är också ett livsnödvändigt verktyg för många andra ämnen: historia, antikvetenskap, idéhistoria, religionshistoria, olika grenar av teologi … ja, listan kan göras mycket längre. Detsamma gäller naturligtvis även de andra språken som nu hotas av nedläggning. De representerar oersättliga idéhistoriska och kulturella värden och är delar av det som bygger upp vår moderna värld. Jag hoppas att nedläggningsbeslutet inte genomförs. Europas språkliga, kulturella och idémässiga historia och nutid är värda att försvara – ja, nödvändiga.

Grekiskan i Göteborg!

Nu hotas återigen de klassiska språkstudierna. Vid Göteborgs universitet planerar man nu att lägga ned undervisningen i klassisk Grekiska, fornkyrkoslaviska samt ryska och italienska. Grekiskan - ett av den västerländska idéhistoriens grundspråk - kommer alltså kanske inte längre att kunna studeras i Göteborg. Tragiskt. Mer än tragiskt. Vilken språklig kultur som hotas i Göteborg! Måtte man inte låta besparingsivern radera ett sådant arv!

Vad gäller vikten av studier i klassisk humaniora citerar jag vad jag själv skrivit i artikeln "Antihumanismens spöke":

Men vad har då humaniora för värde? De ger ju inga rymdfärder, telefoner eller mediciner. De skapar ingen tydlig avkastning i statsfinanserna (även om den faktiskt ofta kan visa sig göra det indirekt). De bär inga vita rockar och ger sällan nobelpris. Så vad är egentligen deras raison d'être? Svaret är naturligtvis enkelt. Den humanistiska bildningen och forskningen är kunskapen i inget mindre än det som gör människan till människa. De som forskar i människans särart, hennes specifika väsen och varande är inte evolutionsbiologerna - utan humanisterna. Det en humanist studerar - mänsklighetens kulturer, tankar, filosofi, berättelser, religioner, lämningar och språk - är just de ting som skiljer människan från alla andra varelser på vår planet. Det den humanistiska forskningen studerar är därför i förlängningen själva mänsklighetens natur. Förr oss som är födda till människor borde knappast något större finnas.


Läs om vad DN skriver - och läs grecistiske bloggvännen Venanzios utmärkta brev till universitetsadministrationen! Jag skall själv skriva ihop något om detta under kvällen och morgondagen, hade jag tänkt.

Det finns en namninsamling mot denna oövertänkta och oroande  utveckling. Gör din röst hörd, säg att du vill ha grekiskan och de andra språken kvar! Här är den!

ÄR DISPUTERAD! TJO!

Nedräkning

Det är nu klart att jag kommer att delta på årets bokmässa i egenskap av författare till fantastikromanen Serafers drömmar - tillsammans med ingen mindre än den oefterliknelige Erik Granström, författaren till Svavelvinter och Slaktare små. Vi kommer att diskutera fantastikens förutsättningar, filosofiska grundvalar och vad vi nu kan komma på. Det hela går av stapeln den 30e september, och man kan läsa mer på mässans hemsida, här!

I övrigt försöker jag förbereda mig mentalt inför den förhoppningsvis stora begivenheten på lördag - dvs. min disputation (sal 118 på Centrum för teologi och religionsvetenskap, Allhelgonagatan 8, klockan 10). Det är svårt att veta hur man skall komma i form för något sådant. Det råd jag får från alla håll är att sova gott dagarna innan. Jag skall försöka, men med min dygnsrytm är det inte helt lätt. Jag är ökänd för att vara nattaktiv, vilket ju är ett problem om man skall vara morgonpigg. Jag ser fram mot den stora dagen med vad jag hoppas är spänd förväntan - det är ju faktiskt en stor ära att få diskutera sina vetenskapliga idéer inför publikum med särskilt inbjuden kunnig motpart. Ganska lyxigt faktiskt. Och på många sätt är ju avhandlingen ett mästarprov - akademin är ju ett av de få ställena i dagens samhälle där man faktiskt i praktiken har kvar den gamla skråindelningen av kunskapsnivåer: lärling (student), gesäll (doktorand) och mästare (doktor).

 Jag sitter också och studerar - jag har något poäng kvar att tentera före den stora dagen. Det handlar om The Provenance of Deuteronomy 32 av Sanders, Syntax der althebräischen Inschriften av Schüle och diverse annan litteratur. Det gäller bara att kunna koncentrera sig mitt i all denna spänning!

Serafers omslag

Här har vi omslaget till min kommande fantastikroman Serafers drömmar (augusti 2012):

Man kan klicka på bilden för större version. Omslagets upphovsman är Nils Olsson från Katslösa Design.

Spikad!

I fredags spikade jag så min avhandling Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel - A Philological and Comparative Study. CTR i Lund är en av de institutioner som faktiskt har en liten ceremoni där man rent fysiskt spikar upp boken (med tillhörande firning), och så gjorde även jag. Disputationen äger rum klockan 10.15 den 2 juni i sal 118 på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund. Opponent är Marjo Korpel från universitetet i Utrecht, författare till standardverket A Rift in the Clouds - Ugaritic and Hebrew Descriptions of the Divine.

Sorrow of the Spheres

Ett samarbete i vemodigt musik- och bildkollage av mig och min hustru Rebecca Bugge - musik av mig, bilder av R. :