Orphan often 'Ophan.

Mit kära hustru spelar just nu om Final Fantasy XIII. Slutbossen i detta spel är en jättelik, övermänsklig varelse (en så kallad Fal'Cie) med det ståtliga namnet Orphan. I den engelskspråkiga versionen av spelet motiveras detta namn med att varelsen och dess gelikar övergivits av sin gudomlige skapare, som de därför medelst ganska brutala medel vill återkalla till världen. Alltså Orphan, "föräldralöst barn".

Men se, det är lite mer komplicerat än så. I den japanska originalutgåvan av spelet heter bossen Ôfan, vilket i och för sig definitivt kan transkriberas till engelska "Orphan" (eller snarare: som skulle kunna vara en japansk återgivning av det engelska ordet). Men här finns nog en andra undermening också, nämligen en referens till den hebreiska bibelns övernaturliga ʾôphānîm, "hjul" (i singularis ʾôphān), som Hesekiel ser i sin majestätiska tronvision i Hesekiel kapitel 1. Mycket riktigt ser Orphan - särskilt i den sista versionen man möter - ut som ett stort hjul. Final Fantasy-spelen är fulla med mer eller mindre välhanterad judeokristen symbolik, så de övervärldsliga "hjulen" är säkert vad som åsyftas här. Men att det också går att tolka som "Orphan" gör ju inte saken sämre. Är namnet hebreiska eller engelska?




Svar: ja.

State of Play-recension

Ny recension av The State of Play, antologin om tv-spelskultur där jag medverkar med en artikel om gnostiska och gammaltestamentliga referenser i japanska rollspel. Jag har i artikeln bytt förnamn till Oli, men det förlåter jag gärna, med tanke på de vänliga orden om mitt bidrag. Läs här!

Språk i bokhandel

Gott nytt år på eder! Jag kommer här med årets första skriveri, nämligen en drapa i Kvällsposten/Expressen om språk i bokhandlar och å TV! Läs här!

Äger du en skruvmejsel?

Sett via Facebook: en "generator" för namn på avhandlingar (och gissar jag, även senare vetenskapliga verk). Jag lär mig fascinerat att min nästa vetenskapliga monografi (efter snart utkommande Unburning Fame - Horses, Dragons, Beings of Smoke, and other Indo-European Motifs in Ugarit and the Hebrew Bible) skall heta (trumvirvel ...):

Den ofrivilligt frivillige företagarens skördemän: "Äger du en skruvmejsel?"


Tja, den titeln skulle ju vara en del i den kamp som folk ibland vill föra för vetenskaplig publikation på svenska. Något slags svenska, i alla fall ...

Den trettonde julklappen

Se här - fram till 22.40 ikväll onsdag den 21e december kan man enligt Bokus beställa min fantastikroman Den trettonde funktionen i tid för att den skall bli julklapp! Unna någon lite postapokalyptisk, Boehme-inspirerad barockpunk!

Unburning Fame i antågande!

Jag sitter i dagarna och arbetar på färdigställandet för utgivning av min nya monografi - den om indoeuropeiskt motivinflytande i Gamla testamentets värld, som snart skall utkomma på det amerikanska förlaget Eisenbrauns. Det är mycket tekniskt slit, men det känns också rätt fantastiskt att ett så långvarigt vetenskapligt arbete närmar sig sin fullbordan och utgivning.

Och titta: nu finns det sida om boken på Eisenbrauns hemsida! Läs mer om boken där!

Handledningstankar

Jag skriver idag lite i Kvällsposten/Expressen om handledarens inom universitetet uppgift. Läs här!

Inspelad docentföreläsning!

Igår höll jag så min docentföreläsning under titeln "Exegeten som etymolog: nordvästsemitiskt arv och indoeuropeiska lån i Gamla testamentets värld." Där talade jag om det allmänna anslaget i min  forskning, dels något om min avhandling men framför allt om min postdoktorala, av Vetenskapsrådet finansierade forskning kring indoeuropeiska inflytanden i GT och de ugaritiska texterna. Och det hela spelades in! Man kan se föreläsningen här!

Inspelningen börjar med lite väntetid när allt det tekniska kopplas in; sedan kommer presentationer både från dekanus för teologiska fakulteten Samuel Byrskog och professorn i GT-exegetik i Lund Fredrik Lindström. Tyvärr blev ljudet i dessa inledningar inte perfekt iom en lätt felfungerande mikrofon, men sedan när jag börjar prata blir ljudet rätt igen (bytte mikrofon!).

Hållen till godo!

Docentföreläsning fredag!

Åter vill jag puffa för min docentföreläsning! Den avhålls imorgon fredag 2/12 klockan 15.15 i sal C121 på LUX i Lund (Helgonavägen 3). Ämnet är "Exegeten som etymolog: nordvästsemitiskt arv och indoeuropeiska lån i Gamla testamentets värld" - jag berättar om min forskning som lett fram till docenturen, om hur språkhistoria, religionshistoria och exegetik samverkat i mitt forskningsarbete, och om hur studier i både semitiska och indoeuropeiska språk här har mötts. Föreläsningen är öppen för alla, och efteråt utlovas tårta! Kom och lyssna, och sprid gärna till intresserade!

Ett Facebook-event för det hela finns här.

Wikipaidja

Upptäckte just att det finns en gotiskspråkig Wikipedia - se här! Man kan växla mellan gotiskt alfabet och standardtranskription, allt efter preferens. Artikeln om själva "Wikipaidja" definierar det hela så här:

"wikipaidja ist egkeiklaupedja sei taujada fram silbawiljam ana miþnatja."


vilket i översättning blir:

"Wikipaidja är en encyklopedi som görs av frivilliga på internet". Man måste för övrigt gilla ordet miþnati (i dativ miþnatja), "med-nät, bland-nät", för "internet"!

De citerar ... dem?

Se där, min lilla text om de och dem citeras å Språkförsvaret. Kul!

Jubileumsföreläsning

Med början i december och tretton månader framåt firar Lunds universitet sitt 350-årsjubileum, och med anledning av detta skall man avhålla en "jubileumskurs" med en serie öppna föreläsningar i diverse ämnen. Kan flagga lite för att jag fått i uppdrag att avhålla en sådan - nämligen om studier i äldre språk och religiösa litteraturer från Främre Orienten. Det hela går av stapeln den 10e april - läs mer här om evenemanget! Och kom gärna och lyssna!

Sista chansen för serafpocket!

Det är läge att investera i pocketen av min fantastikroman Serafers drömmar (första delen i serian Stjärnan, gryningen son) nu om man vill ha den, för inom några veckor kommer den att gå ur tryck! Här på Bokus finns den t.ex. för det sympatiska priset av 60 kr. Unna er lite barockpunk om ni inte redan gjort det!

Apropå sådant var jag förra helgen med på fantastik/SF-konventet LunCon i Lund och panelpratade om språk i fantastisk litteratur - hemsnickrade språk, antika språks roll i sådan litteratur och annat - med författarkollegerna Nene Ormes och Yens Wahlgren, med tillika författarkollegan Patrik Centerwall som moderator. Här ser vi några bilder från evenemanget, tagna av Camilla Svedén. Jag kan inte låta bli att le åt mina ytterligt olika miner på de två bilderna:

De-de-dom-dom-dem

Vad gäller den debatt som på senare tid har uppstått kring huruvida man bör pensionera distinktionen mellan "de" och "dem" har jag bara följande att säga: att en utveckling (sedan länge) sker i talspråket har inget normativt värde. Vår spridda läskunnighet gör det möjligt för oss att välja hur vi skall kultivera vårt skriftspråk - som ett konstverk, en skönhetsskapelse. Och att det "är svårt" är inte mycket till argument: det är det att stava "människa" också, för att inte tala om att lära sig kanji. Det handlar inte om några automatiska processer utan om medvetna val. "Utvecklingen" är varken god eller ond, den är helt värdeneutral. Vi har möjligheten att välja. Och jag tycker personligen att vi bör välja att behålla en trevlig kasusdistinktion (som en del ju som bekant gör i tal också - "di" kontra "dom", t.ex.). Och för att lära unga och gamla behärska detta finns det, som nämns här, en bra metodik: läsa, läsa, läsa. Det borde folk ändå göra, av helt andra skäl.

Och så är jag personligen en vän av att behålla sådant som objektskasus i "till dem som", fast det är på utdöende. Sue me ;-)

Halvtidshebreiska

Håller just på med höstens hebreiskaundervisning. För första gången ger vi kursen på halvfart, vilket innebär att studenterna läser den språkliga inledningen nu på hösten och ägnar sig åt applicerande gammaltestamentliga textstudier under våren (istället för att hårdläsa alltihop under en intensiv grundtermin). Idag har vi talat om anvädningen av perfefekten och imperfekten i de första kapitlen i Genesis, hur författaren skickligt växlar form för att skilja på bakgrundsinformation och berättande stil redan i de första verserna. Så redan här korsas den innehållsliga exegetiken med den rent språkliga - något av ämnets mest stimulerande egenskaper. Att få vara aktiv i ett universitetsämne som på en gång är språkligt, religionshistoriskt, historiskt, teologihistoriskt, littearturvetenskapligt och ibland också arkeologiskt - det är inte illa!

Kan förresten åter dela med mig av en text jag en gång skrev om glädjen i att undervisa i klassisk hebreiska - här!

Lite nytt

Nu finns det ett Facebook-"event" med lite reklam för min kommande docentföreläsning den 2e december - se här!

Förresten kan jag, för dem som skall dit, nämna att jag kommer att delta i en paneldiskussion kring språk i fantastik på fantastikkonventet LunCon i Lund nu i helgen den 22-23e oktober.