Bokmässan!

Snart är det som bekant dags för Bokmässan i Göteborg, och undertecknad är med på fyra programpunkter, där jag pratar om Serafers drömmar, fantastikens relation till språken, religionen och vad annat som nu kan falla mig i tanken!

Alla uppträdandena sker på söndagen den 30e september. Och här är listan:

* 10.20-10.30    Jag pratar på Norstedts' monterscen.

* 12.30-12.45    Jag pratar i tidningen ETCs monter.

* 14.00-14.45    Seminarium på temat "Fantasy och frihet" tillsammans med the one and only Erik Granström samt Lotta Olsson från DN!

* 16.00-16.45    Boksignering i Science fiction-bokhandelns monter.


Hoppas vi ses!

En av 40

I senaste numret av tidningen Vi läser är undertecknad med som nummer 15 på listan över "Topp 40 under 40", det vill säga deras lista på yngre skribenter som de anser är "framtidens författare" som kommer att "prägla svensk litteratur de kommande femtio åren". Väldigt skoj och ärofullt!

För övrigt visar det sig att jag har en "författarsida" å Facebook, nämligen den här. Ta gärna och "gilla" den om ni vill!

Gables and cupolas

Sitter just på det som är mitt temporära rum på Worcester* College, Oxford, där jag är på besök i några dagar för att delta i OTSEM-konferens. Här samlas Gamla testamentet-forskare från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland och England för att låta yngre kolleger lägga fram kapitel och texter — jag deltar detta år för första gången som postdoc. Att äntligen få besöka Oxford är en stor sak för mig: i och med min kärlek till Waugh’s Brideshead Revisited känns det på något egendomligt sätt som att komma hem — fast den verkliga förlagan har idag något fler sextiotalsbrutalistiska hus insprängda i den klassiska arkitekturen än vad Waugh antagligen hade uppskattat. Han hade nog kallat sådant för "The age of Hooper". Men jag måste hindra mig själv från att börja recitera:
Oxford in those days was still a city of aquatint ... In her spacious and quiet streets men walked and spoke as they had done in Newman's day; her autumnal mists, her grey springtime, and the rare glory of her summer days - such as that day - when the chestnut was in flower and the bells rang out high and clear over her gables and cupolas, exhaled the soft airs of centuries of youth.

... Men nu går jag alltså från seminarium till seminarium på exegetiska, religionshistoriska och filologiska ämnen. Många olika antika språk är representerade i materialet — hur kul som helst!


Förresten har nu Norrköpings tidningar recenserat min nyutkomna fantasyroman Serafers drömmar. Recenten skriver bland annat: "Språkbruket är avancerat, karaktärerna nyanserade och intrigen stundtals väldigt spännande". — läs här! 

Och så har jag blivit intervjuad lite här och där om romanen: läs bloggen Verkligen Stefan och Lokaltidningen Lund!


* Uttalas "Wooster", och inget annat.

Ståupp

Imorgon, på Kulturnatten i Lund den 15 september, är jag med och berättar om min forskning i högt tempo i "Science stand up". Jag deltar i passet mellan 16.00 och 17.30, och det hela går av stapeln i tältet på universitetsplatsen. Kom och hör om Shapshu och torka och mycket annat!

Fler positiva recensioner av Serafers drömmar

Två nya, positiva bloggrecensioner av Serafers drömmar hittar man här och här!

Den första (från bloggen Smutstiteln) säger bland annat att "[d]en absoluta behållningen med denna roman är språket. Det är en ren fröjd att få läsa ett berättelse som känns så genomarbetat utan att det känns det minsta konstlat."

Den andra (av Johan Lindback) säger om Serafers drömmar: "Den är välskriven, genomtänkt och slutet bäddar inför en spännande fortsättning i del två av den planerade trilogin. Wikanders berättande väcker associationer både till svenske fantasyförfattaren Bertil Mårtensson, men även till Guldkompassen av Philip Pullman. Man skulle nästan kunna beskriva Stjärnan, gryningens son som en variant av Den mörka materian (serien där Guldkompassen ingår) för lite äldre läsare. Men det finns även ekon av Star Wars i den spännande berättelsen (och den som är bekant med Star Wars vet att inslagen av fantasy är många i den sagan)."

UPPDATERING
... och Johanna Koljonen är (som vi sett in ett annat blogginlägg) mycket positiv till Serafers drömmar i sin recension i Sydsvenskan:
"De etiska spörsmål handlingen tvinnas runt är högaktuella för vår tid. Kan ständig övervakning av medborgarna motiveras med rikets säkerhet? Var går gränsen mellan genetisk design av människor och eugenikens rashygientänk? Och vad gör man med sin upplysta despot när han tappat greppet? Romanen kan läsas allegoriskt på fler än ett plan men fungerar samtidigt ypperligt som ett underhållande äventyr.
[...]
Actionsekvenserna är enormt spännande, bilderna väldigt suggestiva och det sexuella innehållet riktat till vuxna. Ursula K LeGuin är uppenbarligen en av förebilderna, i kapitelmotton förekommer såväl filmen ”Fight Club” som Nietzsche, och jag anar både tematiska och visuella referenser till Marvels superhjälteserier, hanterade med den äran. Håller intrigbygget genom hela trilogin kan detta bli riktigt, riktigt bra."

Trevlig serafrecension

En trevlig recension av min fantastikroman Serafers drömmar har dykt upp på bloggen Socialistsimon. Recencenten säger: "Jag rekomenderar verkligen den här. Den är skön och tankeväckande, utmanande och underhållande."
Man kan läsa recensionen här!

Och snart skall jag undervisa om det deuteronomistiska historieverket. Skoj!

Serafsignering i Malmö!

På lördag den 25e augusti klockan 14-16 sker den första signeringen av Serafers drömmar! Jag kommer då att sitta med min penna i högsta hugg på Science fiction-bokhandeln i Malmö (Storgatan 41). Kom förbi och skaffa ett alldeles äkta signerat ex. - och prata lite eldänglar, predestination, messianism, piskor, Jesaja-referenser eller vad ni nu vill!

Småland, hästar och bloggar

Mitt under all spänning inför mitt nästa vecka förestående romansläpp har jag tillbragt några dagar i mörkaste Småland tillsammans med hustru och svärfar. Här har jag arbetat med mitt bidrag till årets OTSEM-konferens i Oxford, där jag som första gången skall deltaga som doktorerad forskare och inte som doktorand. Jag sitter och skriver och funderar kring det hebreiska ordet sûs, som betyder "häst". Det föreslås ofta att detta ord skall vara ett indoeuropeiskt lån; ibland har man föreslagit en bakgrund i indiskbesläktade språk i Främre Orienten och ibland (och mera övertygande) ett ursprung i luviska i Mindre Asien. Det är den senare möjligheten jag försöker undersöka och ge ett bidrag till. Vi får se hur det hela går. Det luviska ordet för "häst" var något i stil med asu- eller azzu- och är i sin tur besläktat med den större indoeuropeiska familjen av "häst"-ord (latin equus, grekiska hippos/ikkos, sanskrit aśva-, forniriska ech, tochariska yakwe/yuk etc.), men de anatoliska språken (hettitiska, luviska med flera) verkar ha bevarat en äldre form med en u-stam istället för en o-stam som i de övriga indoeuropeiska språken (något som påpekats av IE-forskaren Alwin Kloekhorst). Jag tror mig i alla fall ha några intressanta idéer kring det hebreiska sûs (med övriga paralleller i andra semitiska språk, som t.ex. ugaritiskans ssw) och dess eventuella lånrelation till det luviska ordet. Vi får se vart det bär.

Nu har jag för övrigt avslutat min vecka som gästbloggare hos Norstedts apropå det kommande boksläppet av Serafers drömmar. Här följer länkar till de fem inläggen:

1. Har framtiden redan hänt?
2. Barock-punk?
3. Serafer och keruber
4. Lynch, Platon och fossiler
samt till sist
5. Fantastikens rum

Mångahanda serafsaker

Utgivningen av Serafers drömmar närmar sig med stormsteg. I dag har jag en ny liten text om boken på Norstedtsbloggen. Själva boken bör finnas i handeln den tjugonde augusti, men redan nu kan man faktiskt köpa den som e-bok om man känner sig otålig. Det finns också en liten förhandstitt å nätet om man vill läsa ett kapitel. Och här kan man läsa en intervju i Sydsvenskan apropå det hela. Det känns nästan overkligt att texten skall komma ut nu - jag började arbetet på boken för fem och ett halvt år sedan ...!

Norstedtsblogg 1

Här är mitt första inlägg på Norstedtsbloggen apropå min snart (om en vecka!) utkommande fantasyroman Serafers drömmar!

Gästblogg å Norstedts

Under nästa vecka gästbloggar jag på Norstedtsbloggen, om skrivandet av min fantastikroman Serafers drömmar, som planeras utkomma i handeln den 20 augusti. Återkommer med länk när det hela finns å plats!

Kohortativer igen

Nu när jag har kommit hem till Lund efter en månads bortovaro (framför allt i Rom) har jag faktiskt tagit och beställt volymen Rashi as Philologist, som jag så snöpligt saknade i Rom. Det skall bli intressant att se vad som står på sidan 46, som enligt uppgift behandlar huruvida den medeltida bibelkommentatorn hade koll på sina kohortativer.

Avhandlingsanmälan

Tobias Harding ger på sin blogg "Akademiska synpunkter" en anmälan och sina tankar kring min avhandling, Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel: A Philological and Comparative Study. Läs det hela här!

ZIkh rasna

För dem som finner det etruskiska språket intressant måste jag här komma med ett boktips. Numera finns det nämligen äntligen en ordentlig introduktion för den vetgirige i vad man i dag anser sig veta om det illa belagda språket. Boken heter Zikh Rasna: A Manual of the Etruscan Language and Inscriptions och är författad av Rex Wallace. Den är i mitt tycket mycket välavvägd i sitt sätt att förklara när det finns kontroverser och hålla sig nära vetenskapens communis opinio. Boken rekommenderas varmt!

PS
Titeln är för övrigt tänkt att betyda ungefär "etruskisk skrift".
DS

Rashi och kohortativen

Sitter just nu på Svenska institutet i Rom och funderar på om Rashi egentligen kände till kohortativen (självuppmaningsformen på hebreiska) - och irriterar mig på att jag inte kan få tag på boken Rashi as Philologist just nu (ja, den finns på Google Books, men bara i förkortad form - och sidan 46, som skall behandla frågan, är borta med vinden). Särskilt ironiskt är att den finns i Lund (!). Sådant kan en hebraist grunna på ...

Det hela kommer sig av att jag under resan ned genom Europa har roat mig med att studera Genesis med Rashis medeltidshebreiska kommentar, i Artscrolls trevliga utgåva. Kul grejer.

Brev till GU

Det här budskapet sände jag igår till Göteborgs universitet:


Bästa universitetsföreträdare!



Jag skriver till er apropå den föreslagna nedläggningen av undervisningen i klassisk grekiska och flera andra språk (italienska, ryska, fornkyrkoslaviska) vid Göteborgs universitet. Nyheten om detta förslag är mycket oroande – alla dessa språk representerar substantiella delar av den västerländska kulturkanon, och ett upphörande av undervisningen i dem skulle vara ytterst olyckligt. Vad gäller studierna i klassisk grekiska tål det verkligen att påpekas vilken central roll detta språk haft för hela den västerländska idéhistorien: på grekiska formulerades många av de tankar som legat till grund för Europas och på sikt världens tänkande under millennier. På grekiska skrevs så skilda skrifter som Platons dialoger, de homeriska eperna och Nya testamentet. Att modern universitetsutbildning behöver kunna ge tillgång till dessa borde vara självklart. Studier i ämnen som antik grekiska och övrig klassisk humaniora bildar en del av samhällets vetenskapshistoriska och kanoniska lärdomsstöttepelare, de garanterar vår kulturella och tankemässiga kontakt med vår egen historia – men inte bara detta: studiet i antika texter ger oss ett ojämförligt material för att reflektera över vad det är att vara människa idag. Endast genom att konfronteras med äldre tiders tankar kan vi sätta våra egna i perspektiv, och i Europas fall har otroligt många av dessa centrala tankar tänkts och skrivits ned just på grekiska.




Den klassiska grekiskan är också ett livsnödvändigt verktyg för många andra ämnen: historia, antikvetenskap, idéhistoria, religionshistoria, olika grenar av teologi … ja, listan kan göras mycket längre. Detsamma gäller naturligtvis även de andra språken som nu hotas av nedläggning. De representerar oersättliga idéhistoriska och kulturella värden och är delar av det som bygger upp vår moderna värld. Jag hoppas att nedläggningsbeslutet inte genomförs. Europas språkliga, kulturella och idémässiga historia och nutid är värda att försvara – ja, nödvändiga.