Nedräkning

Det är nu klart att jag kommer att delta på årets bokmässa i egenskap av författare till fantastikromanen Serafers drömmar - tillsammans med ingen mindre än den oefterliknelige Erik Granström, författaren till Svavelvinter och Slaktare små. Vi kommer att diskutera fantastikens förutsättningar, filosofiska grundvalar och vad vi nu kan komma på. Det hela går av stapeln den 30e september, och man kan läsa mer på mässans hemsida, här!

I övrigt försöker jag förbereda mig mentalt inför den förhoppningsvis stora begivenheten på lördag - dvs. min disputation (sal 118 på Centrum för teologi och religionsvetenskap, Allhelgonagatan 8, klockan 10). Det är svårt att veta hur man skall komma i form för något sådant. Det råd jag får från alla håll är att sova gott dagarna innan. Jag skall försöka, men med min dygnsrytm är det inte helt lätt. Jag är ökänd för att vara nattaktiv, vilket ju är ett problem om man skall vara morgonpigg. Jag ser fram mot den stora dagen med vad jag hoppas är spänd förväntan - det är ju faktiskt en stor ära att få diskutera sina vetenskapliga idéer inför publikum med särskilt inbjuden kunnig motpart. Ganska lyxigt faktiskt. Och på många sätt är ju avhandlingen ett mästarprov - akademin är ju ett av de få ställena i dagens samhälle där man faktiskt i praktiken har kvar den gamla skråindelningen av kunskapsnivåer: lärling (student), gesäll (doktorand) och mästare (doktor).

 Jag sitter också och studerar - jag har något poäng kvar att tentera före den stora dagen. Det handlar om The Provenance of Deuteronomy 32 av Sanders, Syntax der althebräischen Inschriften av Schüle och diverse annan litteratur. Det gäller bara att kunna koncentrera sig mitt i all denna spänning!

Serafers omslag

Här har vi omslaget till min kommande fantastikroman Serafers drömmar (augusti 2012):

Man kan klicka på bilden för större version. Omslagets upphovsman är Nils Olsson från Katslösa Design.

Spikad!

I fredags spikade jag så min avhandling Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel - A Philological and Comparative Study. CTR i Lund är en av de institutioner som faktiskt har en liten ceremoni där man rent fysiskt spikar upp boken (med tillhörande firning), och så gjorde även jag. Disputationen äger rum klockan 10.15 den 2 juni i sal 118 på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund. Opponent är Marjo Korpel från universitetet i Utrecht, författare till standardverket A Rift in the Clouds - Ugaritic and Hebrew Descriptions of the Divine.

Sorrow of the Spheres

Ett samarbete i vemodigt musik- och bildkollage av mig och min hustru Rebecca Bugge - musik av mig, bilder av R. :

Gift!

Och bland andra mer privata nyheter kanske jag skall nämna att jag numera är en ärbar man. Jag och Rebecca har nämligen gått och gift oss - i Nikesalen på Historiska museet i Lund. Platsen valdes med omsorg: statyerna kommer från Antikmuseet på gamla Classicum, där jag mer eller mindre är uppväxt i och med mina föräldrars arbeten, och min käre far var med och designade den nya utställningen. Rebecca läste också på Classicum under lång tid. Mycken historia, alltså! Ceremonin avslutades för övrigt med vedisk recitation - med tonaccenter. Här ser vi salen: Och här har vi brudparet:

Serafer å nätet

Nu har min kommande fantasyroman Serafers drömmar (augusti-september) dykt upp på AdLibris, på Bokus och på Norstedts hemsida, där man kan beskåda omslaget och läsa lite om det hela! Det känns både intressant och signifikativt att romanen kommer att ges ut kort efter min planerade disputation. Både avhandlingen och Serafers drömmar har varit långtidsprojekt, och de har på många sätt gått hand i hand. Det vetenskapliga och skönlitterära skrivandet har berikat varandra. Naturligtvis menar jag inte att min avhandling skulle vara "skönlitterär" (det skulle se ut det!) och ej heller att romanen är full av resonemang kring ljudlagarna bakom det hebreiska verbet šākhaḥ II och liknande, men däremot att de kreativa processerna har uppmuntrat varandra. Romanen har ett flertal bibelvetenskapliga och i något fall även ugaritologiska referenser - konstigt vore det väl annars. Man är ju trots allt den man är!

Lämnat!

Idag lämnade jag så äntligen in min avhandlingen till trycket - "Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel: A Philological and Comparative Study" blir titeln. Omslaget blir vackert vinrött.

Disputationen är planerad till den 2e juni.

Kanaaneiska

Mitt i mängder med avslutande avhandlingsarbete vill jag bara meddela att Kanaaneiska myter och legender, min översättning av de mytologiska texterna från Ugarit, åter finns att beställa. Här, till exempel.

Vanor och ovanor

... och imorgon, fredag den 23e klockan 10.45, håller jag föredrag på Humanist- och teologdagarna i Lund. Ämnet är "from respekt eller envis ovana: om oviljan att ändra religiösa texter" (dagarnas "överämne" är "vanor och ovanor") och föredraget beskrivs så här i katalogen:

"Föreläsningen handlar om hur religiösa traditioner ibland gjort språk och texter okränkbara, bevarat deras minsta bokstav oavsett om man förstår dem eller ej – även om de innehåller uppenbara felskrivningar. Vi går från romarnas Arvalhymn, som man behöll
fast den var så ålderdomlig att man knappt begrep den, till Gamla testamentets texter,
som redigerats och ändrats gång efter annan för att sedan bli oföränderliga ... Vad händer när modern vetenskap segmenterar texter som traditionellt har setts som odelbara och monolitiska?"

Det hela går av stapeln i sal L201 på Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Välkomna!

MM-etrusker

Den 22e mars klockan 18 håller jag föredrag på Medelhavsmuseet i Stockholm - om det etruskiska språket. Kanske kommer jag lite in på den tvåspråkiga etruskisk-feniciska inskriften från Pyrgi, som jag publicerat artikel om. Jo, den kommer vi nog inte undan!

Är det (d)järvt att äta mycket?

Ett roligt ord är tyskans Vielfraß, som betyder "järv". Det lustiga med det är att det är ett klassiskt exempel på folketymologi. Den tyska termen är nämligen lånad från ett nordiskt ord "fjellfräs" eller liknande (ordagrant "fjällkatt"), som sedan på tyska omtolkades som om det hade att göra med verbet fressen, "äta (om djur)". Då skulle det betyda något i stil med "den som äter mycket".

Detta är i alla fall en vanlig förklaring. Kul är också att det i äldre svenska finns belägg för att ordet återlånats från tyskan som "filfras" eller "fillfrass". Dessutom är det möjligt att den (sannolikt missförstådda) tyska benämningen påverkat den zoologlatinska benämningen gulo ("glupsk [person]") och den ovanligare engelska termen för djuret, glutton. Om jag är riktigt informerad skall ordet fjellfross fortfarande finnas på nynorsk i betydelsen "järv".

Ett djur för undervisitetet, helt enkelt. Undrar om det ofta får ryggmatism?

Nordnörd

Dagens roliga felläsning:
läste "nordgermanska" som "nördgermanska".

Nu skall jag iväg och lära ut hebreiska nominalformer. Nördvästsemitiska, någon?

Current 93, gnosis, jungfruord och torkeöversättning

Några nya och aktuella skriverier av undertecknad, som kanske kan intressera:

Jag skriver om neofolkbandet Current 93 och deras förhållande till gnostiska texter hos Tidningen Kulturen.

Jag skriver om några hebreiska översättningsfrågor (en mycket klassisk och en mer privat och kopplad till min avhandling) på den norska Översättarbloggen.

Imorgon hebreiska!

Imorgon börjar jag undervisa vårens hebreiskagrupp - alltid lika kul och spännande! Jag ser verkligen fram mot det!

Programledare Sjöstedt

Dagens lustighet från SVTs hemsida, apropå partiledarvalet i Vänsterpartiet: ett inslag länkades under namnet "Därför blev det bara en programledare". Programledare? Jag tro att någon varit lite väl yrkesmärkt här ...

Xapxu och Granström

Jag vet inte om ni någonsin varit på Malta - om inte så kan jag verkligen rekommendera det. Den lilla ön är helt fantastisk i sin blandning mellan arabiskt, italienskt och lite engelskt på ett hörn - samt korsriddarfort, barockkyrkor och stenålderstempel i mängder. Det lokala språket är, som jag bland annat skrivit om i min bok Orden och evigheten, en fascinerande variant på arabiska med mängder av italienska (sicilianska) lånord, som får maltesiskan att verkligen framstå som ett Mischsprache - för övrigt det enda semitiska språk som normalt skrivs med latinska bokstäver. Ett roligt exempel på maltesiskans utseende hittar vi i namnet på semesterorten Xemxija. X-et uttalas som engelskans sh, och namnet betyder "solig", onekligen en passande beteckning för en badort. Ordet kommer av samma semitiska rot som hebreiskans šemeš, standardarabiskans šams och akkadiskans šamšu (som i sin status absolutus-form givit gudanamnet Shamash). Och naturligtvis är det också släkt med namnet på min ugaritiska favoritgudinna - Shapshu (som till stor del är objektet för mitt avhandlingsarbete). Men tänk så lustigt de stavar: med maltesisk ortografi skulle jag väl säga att jag forskar om Xapxu!

För övrigt måste jag rekommendera Svenska Dagbladets trevliga recension av vännen Erik Granströms lysande fantasytegelsten Slaktare Små (fortsättningen på Svavelvinter). Läs recensionen här!