fredag 27 februari 2009

Torkan och Leviatan

Forskningsrapport:
Jag tror att jag har kommit fram till en intressant parallell mellan det (för)bibliska havsmonstret Leviatans religionshistoriska utveckling från fruktansvärt kaosmonster (i de kanaaneiska texterna från Ugarit) till skapat väsen (Jobsboken) och till och med leksak för Gud och hur den dödande torkan i Ugarit är en direkt fiende till Baal, sedan också för Jahve i vissa tidiga lager i Gamla Testamentet, sedan ett verktyg för att visa Baals maktlöshet (Elias kamp mot Baalsprofeterna på Karmel i 1 Kung 18) och till sist ett vapen för att straffa de "orättfärdiga" (Malaki 4:1 med svensk numrering). Båda de stora gamla främreorientaliska kaosmakterna (Havet och Döden/Torkan) underordnas efterhand den israelitiska monoteismen på ett lustigt parallellt sätt - och jag tror att man kan följa denna process i texterna själva.

Och även annat skrivande går framåt - både popvet/essäistik och skönlitteratur. Det senare rör sig dock inte just nu om judisk-romerska äventyrshistorier utan om mycket mer högtflygande saker. Grubbla på den, ni.

Och tidningen Vi recenserar Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia. Anmälan kan man läsa här.

onsdag 25 februari 2009

No we can't

Apropå den rådande rojalistiska yran ligger det nära till hands att påminna om Äldre Västgötalagens välkända ord: Sveær egho konong at taka ok sva vrækæ. Rätten att vrækæ känns inte så stor just i detta läge...

onsdag 18 februari 2009

Astrologisk folketymologi

Folketymologier är roliga saker. Människor vill ofta "förstå" ord utanför den egentliga etymologiska kontexten för att få dem mer "begripliga"; ibland kan detta ha rent ideologiska skäl, där man vill visa ett eller annat märklgt sammanhang. Detta var naturligtvis minst lika vanligt under antik och medeltid som idag, och man hade också på den tiden sina motsvarigheter till "undervisitetet" och "ryggmatism".

Ett sådant fall finner vi i indisk astrologi. Astrologin kom till Indien från den helleniserade världen under senantiken, och det gör att den fick med sig mycken grekisk terminologi som till en början rakt av lånades in i de indiska astrologitexterna på sanskrit (senare började man komma på egna termer, men i tidiga texter är det ofta gott om grekiska låneord). Så finner vi Venus omnämnd som Asphujit (grekiska Aphroditê) och solen som heli, av grekiskans hêlios. Det senare fallet är språkhistoriskt intressant, eftersom det visar att grekiskan på vissa håll uppenbarligen behöll uttalet av bokstaven êta som långt e en bit in i det första kristna millenniet (bokstaven bytte efter hand uttal till i genom den så kallade itacismen). Likaså antyds av ordet heli att spiritus asper i vissa sammanhang ännu hade kvar sitt h-uttal, som var under utdöende.

Men exemplet på folketymologi jag tänkte på var ordet för stjärntecknet Vattumannen. Detta tecken heter i hellenistisk grekisk astrologi Hydrochoos ("vattenhällaren"). Indierna lånade in detta ord, men anpassade det lite för att få fram ett sanskritord av det. Så skapades stjärnteckensnamnet hrd-roga, vilket på sanskrit betyder "hjärt-sjuka". Denna folketymologisering stämde bra med det astrologiska systemet, enligt vilket tecknet Vattumannen styrdes av Saturnus, den mest onda av de sju klassiska planeterna - och därmed mycket inne på plågor och sjukdomar!

söndag 15 februari 2009

Lilla Venedig

Jag tycker att etymologin till landsnamnet Venezuela är rolig. Det betyder egentligen "lilla Venedig" (Venezia+diminutivsuffix). Uttrycket skall ha kommit av att de europeiska kolonisatörerna såg hus byggda över vatten och då associerade till den bekanta italienska staden. Skoj sånt. Det finns också teorier om att ordet faktiskt skulle vara ett ursprungligt amerikanskt uttryck, men Venedig-varianten är den vanligaste förklaringen. Det kolonisatörerna såg var antagligen något i den här stilen:

lördag 14 februari 2009

Manga-kiai

I japansk manga, anime och tvspel där folk ägnar sig åt någon form av strid eller kampkonst - vilket de ofta gör - är det kutym att alltid lite vackert utropa namnet på sina hemliga attacker medan man utför dem för att nedgöra någon ond fiende (antagligen medan man flyger genom luften). Att inte ha ett särskilt framskriket namn på sina angrepp skulle inte hålla alls. Det hela är väl en variant på den gamla budoprincipen om kiai, stridsropet, ofta hört i kendomatcher och liknande. Spela bara lite Street Fighter och hör Ryu och mesproppen Ken skrika "HADOKEN!" och "SHORYUKEN!" så förstår ni vad jag menar.

I översättning kan dessa utrop bli lite roliga. Såg just i en till engelska tolkad manga attackskriket "NAKED FALLING CHERRY BLOSSOM!"

Det är hårt, det.

onsdag 11 februari 2009

Till den döende konjunktivens försvar

Enligt Aftonbladet vill en kd-person att statsministern skall avsluta sina tal med ”Gud välsigna Sverige!”

Rent förutom det fåniga och amerikaniserade i detta förslag kan en grammatikräv som jag inte låta bli att irritera mig på avsaknaden av konjunktiv i denna slogan (åtminstone som Aftonbladet återgav den): "Gud välsigne Sverige" skulle väl vara bättre. Fast bara lite. Väldigt lite.

tisdag 10 februari 2009

Jonas Thente recenserar De kaldeiska oraklen

Jonas Thente gillar min kommenterade översättning av De kaldeiska oraklen. Han recenserar den antika aforismsamlingen på DN:s bokblogg och kommer fram till att det rör sig om "bra shit". Läs här!

söndag 8 februari 2009

IWAKAN

Detta helt underbara artikelabstract kunde jag bara inte undanhålla er. Det handlar om den särskilda, ganska obehagliga, känsla man drabbas av när man stiger på en rulltrappa som inte rör sig. Uppenbarligen har de finurliga japanerna kommit på ett särskilt ord för denna känsla av antiklimax (ordet "antiklimax" blir här ett särskilt skämt, som grekiskkunniga läsare kommer att ha roligt åt!). Ordet är iwakan, och artikelns författare har forskat på hur denna känsla uppstår rent psykomotoriskt. Abstractet innehåller också lite underbar engrish, eller vad sägs om detta?:

When we step in stopped escalator, we strongly feel odd sensation called "IWAKAN" in Japanese.

Och tack till Sara för att med sitt örnöga ha uppmärksammat mig på detta ord!

onsdag 4 februari 2009

Senecas läkemedel

Dagens fundering: Kände sig ena halvan av Astra-Zeneca inspirerade av Seneca den äldre eller Senecca den yngre? Vilket skulle passa bäst för ett läkemedelsföretag: stoisk filosofi och dramer eller retorik? Eller är det jag som missar något? Det finns iofs också ett indianspråk som heter Seneca, bara för att skoja till ännu mer. Det säger man ng lärda saker på. Men äldre eller yngre?

Och vad säger oss detta om Losec?

måndag 2 februari 2009

Konsekutiv och influensa

Influensan min är inte helt över än tyvärr... för övrigt älskar jag sådana konstruktioner ("influensan-min"), där ägandet uttrycks med suffix, nästan som på hebreiska eller turkiska. Imorgon skall jag berätta för mina elever om hebreiskans konsekutivformer, de som till synes vänder "tempusen" bak-och-fram när man sätter prefixet "och-" framför (perfekt får ungefär imperfektens betydelse och tvärtom, fast det rent historiskt sett naturligtvis inte är det som händer egentligen). Jag har själv skrivit en vetenskaplig artikel om denna klassiska lustighet, som faktiskt är ett av hebreiskans allra mest ålderdomliga drag (det har vissa paralleller i akkadiskans och ugaritiskans tempussystem). Det skall också hållas ett seminarium på teologen just om denna fråga precis i morgon (!). Om jag skall dit eller inte beror på min hälsa. Kan för övrigt nämna att jag på lördag den 7e februari pratar om Baal och Jahve på Klassikerförbundets årsmöte, Stortorget 3, Stockholm. Där kanske man träffar någon bekant?

torsdag 29 januari 2009

Tidlöst

Det är roligt - men inte helt lätt - att förklara att klassisk hebreiska inte har tempus i vår mening, att perfekt och imperfekt inte alls alltid är tidsbundna former. Särskilt kul är det att plocka fram ett textställe (Job 13:18) och verkligen se hur tre olika översättningar använder olika tempus för samma verb. Helskoj.

onsdag 28 januari 2009

Hemsk översättning med karp

En av de mest gräsliga (och därmed också mest humoristiska) översättningar jag sett från engelska var en passage i en gammal ZTV-textning till ett avsnitt av Monty Python - stort tack till ZTV för att de sände Python när ingen annan gjorde det, men deras översättning var ibland väldigt ... kreativ. Exemplet jag här är ute efter rör en passage som visar en scen ur Shakespeares Julius Caesar, närmare bestämt den där den etuskiskättade siaren Spurinna varnar Caesar för the Ides of March.

Det intressanta ordet här är naturligtvis Ides, som är en engelsk återgivning av latinets Idus, ett ord som betecknar antingen den femtonde eller trettonde dagen i månaden (i detta fallet den femtonde mars, den dag då Caesar sedan mördades). Detta ord har de glada unga översättarna på ZTV alls inte greppat. Man kan se framför sig hur de satt med sina lexika i högsta hugg och till sist hittade ordet ide, som betecknar vad som på svenska heter "id", ett slags karpfisk. Så kom de fram till följande nyskapande översättning:

"Akta dig för karparna i mars!"


Nu vet vi alltså vad Caesar sade när han dog: "Också ni, mina karpar!". Han blev nämligen anfallen av vildsinta beväpnade karpfiskar. Historien skrivs om för varje generation, brukar man ju säga ...


(En lite längre version av detta inlägg har också publicerats i Kontur)

måndag 26 januari 2009

Recension i Gefle Dagblad

Gefle Dagblad anmäler Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia tillsammans med Eva-Carin Gerös bok om grekiska. Läs här!

Hebreiska och farao

Det är roligt att undervisa i bibelhebreiska (särskilt när man slipper svimfärdighet och feber, som ansatte mig förra veckan). Idag fick jag till och med göra en utvikning om ordet par'ô ("farao"), och dess bakgrund som ett låneord från egyptiskans pr '3 ("stort hus"), som efterhand kom att bli en benämning på den egyptiske konungen. Att låna ord gick som bekant bra i antiken också. Så här ser tecknen ut på egyptiska (det första är pr, "hus", och det andra är '3, "stor"):



lördag 24 januari 2009

Kraftulla ursvenska ord, eller nåt ...

Det är roligt att kunna se vad folk har sökt på för att komma till ens lilla hörn av av det kybernetiska kosmos. Jag kan rekommendera Statcounter för ändamålet. Hur som helst fick jag reda på att någon kommit till min engelskspråkiga blogg genom att söka på något så mystiskt som "Ancient Swedish words and their powerful meanings". Har vi månne att göra med en amerikansk medlem i Asatru Alliance (eller liknande organisation), ute för att finna passande nordiska ord för en eller annan rit? Stenkul, i alla fall ...

onsdag 21 januari 2009

Morbus

... ville bara nämna att anledningen till min tystnad under den senaste veckan är en ytterst jobbig förkylning. Att hålla min hebreiskakurs levande tar det mesta av min energi. Hoppas åtminstone vara frisk till på måndag (den 26e), då jag har seminarium (14.00, rum 409 på teologen i Lund, om någon skulle finna hebreo-ugaritologisk forskning intressant). På återhörande.