Kvällsdödlivugaritstagnelius

Jag skriver om vår, sommar, död, liv, Ugarit och Stagnelius i Kvällsposten. Läs här!

P1 morgon om kärnbränsle

... och hastigt och lustigt visar det sig nu att jag imorgon (måndag 4/5) skall vara med i P1 morgon någon gång mellan 08.15 och 08.30 och tala om mitt kärnbränsleinformationsbevarandeprojekt (lång sammansättning där!),

SKB-projekt i DN

Mitt forskningsprojekt tillsammans med Svensk kärnbränslehantering uppmärksammas i DN! Läs här! Sedan skall man väl dock understryka att projektets uppgift inte egentligen är att rekommendera hur själva informationen skall bevaras utan att reflektera kring tankar frågeställningarna väcker. De två vetenskapliga artiklar som projektet givit upphov till kommer sannolikt att publiceras senare under året.

Utan att ha nått fram

Dagens vackra text, ur Taittirīya-Upaniṣad 2.9.1:

Yato vāco nivartante
aprāpya manasā saha
ānandaṃ brahmaṇo vidvān
na bibheti kutaścana

Jag gjorde en snabböversättning till engelska:

"That from which words return
without having reached it, together with thought -
the one who knows the bliss of Brahman
does not fear anything."

Gansten & Broo (2005) översätter det hela så här (med en liten omkastning av radernas följd, för att göra tankelinjen tydligare på svenska):

"Den som känner Brahmans sällhet,
varifrån orden vänder åter
tillsammans med tanken, utan att ha nått fram,
han fruktar inte någonting."


Sanskritformuleringen är mycket vacker, bl.a. med formen aprāpya, som består av a-pra-āp-ya, där det första a- betyder "inte" (etymologiskt släkt med vårt "o-"), följt av pra- (ungefär "fram"), verbroten āp- ("att nå") och till sist ändelsen -ya, som markerar absolutivformen ("efter att ha ..."). Alltså tillsammans: "efter att inte ha nått fram" eller "utan att ha nått fram."

Sanskrit. Fina grejer.

Alignment

Today's silly joke for those who like both RPG's and linguistics... and it has to be in English to work:

When someone asks me what my alignment is, my answer is neither "lawful good" nor "chaotic evil". My answer is "split ergative".

Indoeuropeisk Jesaja i Örebro

Jag reser mycket just nu. I fredags höll jag föredrag på Språkhistoriska seminariet i Stockholm, veckan innan var jag bland annat i Kungsbacka och höll föredrag och imorgon skall jag iväg och delta i konferensen "The Words of the Prophets" på Örebro teologiska högskola. Där talar jag om några resultat av min Vetenskapsrådsfinansierade forskning kring indoeuropeisk motivpåverkan i Gamla testamentet, närmare bestämt på hur detta kan illustrera Jesaja 27:1, den vackra vers som Bibel 2000 översätter:

Den dagen skall Herren med sitt svärd,
sitt hårda, väldiga, skarpa svärd,
slå Leviatan, den snabba ormen,
Leviatan, den ringlande ormen,
han skall dräpa draken i havet.

Mitt anförande har titeln "From Indo-European dragon-slaying to Isa 27:1 - exploring the longue durée". Det handlar delvis om saker jag tog upp i Stockholm, fast ur ett mer exegetiskt perspektiv.

Mer om konferensen och föredragen kan man läsa här!

Den trettonde funktionen!

Titta här - omslaget till Den trettonde funktionen, uppföljaren till min fantasyroman Serafers drömmar (designat av Nils Olsson). Boken kommer i oktober, och här kan man nu läsa om den å Bokus.

Språkhistoriska seminariet med mig

Jag vill åter flagga för mitt föredrag på Språkhistoriska seminariet på fredag den 17/4 klockan 16, då jag berättar om mitt Vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojekt kring inlånade indoeuropeiska motiv i Gamla testamentets värld (och i Ugarit) - antik kultur- och språkkontakt, helt enkelt! Drakar och hästar - låter inte det inbjudande? Det hela går av stapeln på Stockholms universitet och är alldeles gratis och öppet för allmänheten. Läs mer här om sal och liknande!

Anatoliska boktips

Om man är intresserad av luviska - ett av den indoeuropeiska anatoliska språken, som talades under brons- och järnåldern i det som idag är Turkiet och norra Syrien, kan jag rekommendera Annick Paynes bok Hieroglyphic Luwian - An Introduction with Original Texts. Bra grejer! Och för den delen - om man vill börja lära sig hettitiska kan man gärna skaffa Theo van den Houts lärobok!

Påsk och bränsle

Lite nya texter: en i Expressen apropå påsktematik (jag vill här nämna att en del av argumenten om förhållandet mellan Jesusgestalten och Främre Orienten är inspirerade av Tryggve Mettingers bok The Riddle of Resurrection - ursprungsversionen av texten hade en anteckning om detta, men det kom inte med i den publicerade versionen).

Och så en artikel i Svensk Kärnbränslehanterings tidning om min forskning kring informationsbevarande (det börjar på sidan 10)!

Juridik

Dagens pun:

Vad kallas det när skarprättarens hustru bedrar honom?

Svar:
Trolöshet mot huvudman.


Bada-bing.

Förmörkelseliknelse

Rāhu-grasta-divākarendu-sadṛśo māyā-samācchādanāt
sanmātraḥ karaṇopasaṃharaṇato yo ’bhūt suṣuptaḥ pumān /
prāg asvāpsam iti prabodha-samaye yaḥ pratyabhiñāyate
tasmai śrī-guru-mūrtaye nama idaṃ śrī-dakṣiṇāmūrtaye //

Ekträ

Upptäckte just det underbara hettitiska ordet allantāru- ("ek") i Kloekhorsts etymologiska lexikon - en trolig sammansättning av det semitiska ordet ʾallān- ("ek", jfr. hebreiska ʾallôn) och det nedärvda hettitiska tāru- (PIE *doru-, jfr. sanskrit dāru-, grekiska dorys och i en variantform svenska "trä")!

Bildning

... och här skriver jag ett litet inlägg i den ständiga "skoldebatten", några tankar om utbildning och bildning.

Pratchett

Jag har skrivit en hyllning till nyss hädangångne Terry Pratchett i Expressen, som man kan läsa här.

Drakar och hästar på SU!

Den 17e april klockan 16.00 håller jag föredrag om mitt projekt kring indoeuropeisk motivpåverkan i Gamla testamentets värld på det Språkhistoriska seminariet vid Stockholms universitet (hörsal 9). Det hela är öppet och gratis för vem som vill och handlar alltså om mitt nuvarande forskningsprojekt "Hästar och drakar - indoeuropéer och indoeuropeiska i Gamla testamentets värld", som under 2014 finansierats av Vetenskapsrådet. Kombinationen mellan gammaltestamentliga och indoeuropeiska studier förenar två av mina käraste vetenskapliga intressen, och projektet har också ett delfokus på Ugarit, eftersom den staden låg just i gränslandet mellan hettitiskt (dvs. indoeuropeiskt) och nordvästsemitiskt kulturinflytande. Apropå titeln på projektet kan jag nämna att just  ord för hästar och berättelser om drakdödande utan tvekan kommer att nämnas - och kanske något om guden Dagon också, vem vet? Här kan man läsa om evenemanget på Stockholms universitets hemsida! Kom gärna förbi!