Hörde just ett alldeles ovanligt gräsligt uttryck i en reklamfilm: något sades innehålla en "krämvispad formula".
Krämvispad formula??
Asså man bara dööööör asså.
måndag 19 april 2010
söndag 18 april 2010
Kaldeiska och konferens
De kaldeiska oraklen sprider sig lite varstans. Se här, till exempel!
Har för övrigt varit på allsvensk språkhistorikerkonferens, vilket gav möjlighet att träffa många trevliga människor - och recitera gotiska i kör! Det gav också en intressant översikt över vilka i Sverige som forskar inom språkhistoria på olika sätt, vilket inte alltid är helt lätt att få en överblick i när man sitter inom sitt eget ämne.
Har för övrigt varit på allsvensk språkhistorikerkonferens, vilket gav möjlighet att träffa många trevliga människor - och recitera gotiska i kör! Det gav också en intressant översikt över vilka i Sverige som forskar inom språkhistoria på olika sätt, vilket inte alltid är helt lätt att få en överblick i när man sitter inom sitt eget ämne.
tisdag 13 april 2010
Vad ska in? Sol och vind!
Sitter och nattskriver på avhandlingen. Har bland annat arbetat med följande esoteriska fotnot:
"The reference to the wind may be an attempt to invoke the image of YHWH as a powerful weather deity, which is, after all, quite prominent in the Book of Job. In that case, Job 37:21 would be an example of the storm and “blazing sun” metaphors coexisting and reinforcing each other. This image of the cleared up sky with its destroying sun is quite the opposite to the de Moor/Kutter interpretation of the Refrain of the Burning Sun. The wind has not brought any dust-color to the flaming sun but instead has made it blaze even more excruciatingly when it has cleared the clouds away. Note the use of the word šĕḥāqîm, which often seems to mean something like “clouds of dust” (see the use of the word to denote bits of dust in Isa 40:15)."
Ja, tänk vad man kan roa sig med.
"The reference to the wind may be an attempt to invoke the image of YHWH as a powerful weather deity, which is, after all, quite prominent in the Book of Job. In that case, Job 37:21 would be an example of the storm and “blazing sun” metaphors coexisting and reinforcing each other. This image of the cleared up sky with its destroying sun is quite the opposite to the de Moor/Kutter interpretation of the Refrain of the Burning Sun. The wind has not brought any dust-color to the flaming sun but instead has made it blaze even more excruciatingly when it has cleared the clouds away. Note the use of the word šĕḥāqîm, which often seems to mean something like “clouds of dust” (see the use of the word to denote bits of dust in Isa 40:15)."
Ja, tänk vad man kan roa sig med.
lördag 10 april 2010
Hebreiska dörrböner
I det senaste numret av Språktidningen bidrar jag med en liten utläggning om den klassiska hebreiskans egenheter (som ju ligger mig mycket varmt om hjärtat) - detta i anslutning till en annan artikel om modern hebreiska. I samma nummer är också min nya bok Orden och evigheten trevligt recenserad, för övrigt.
Har ibland fått förfrågningar om vad det ena eller andra heter på hebreiska (t.ex. för tatueringar och liknande!). Då uppstår ju alltid frågan "vilken sorts hebreiska"? I grunden kan man dela in språkets historia i fyra epoker:
1) Bibelhebreiska ("klassisk hebreiska")
2) Mishnahebreiska (rabbinsk hebreiska)
3) Medeltidshebreiska
4) Modern hebreiska (israelisk, framför allt)
Dessa varianter skiljer sig en hel del från varandra, både vad gäller uttal, böjningsformer och (kanske framför allt) syntaktiskt struktur. Den moderna hebreiskans syntax ligger på många sätt närmare europeiska språks än de tidigare formernas, till exempel. Och av den klassiska hebreiskans invecklade och svårbegripliga tempussystem har det moderna språket knappt ett spår.
Att försöka skriva på klassisk hebreiska är en rolig övning. Just det fick jag göra när jag och min far skrev vår antika roman Poeten och cirkelmakaren, där det förekommer en hel del improviserade böner och liknande på det heliga språket. Det var ganska skoj att skriva ihop en någorlunda bibelhebreisk bön om att Gud måtte öppna ett par stängda dörrar för en när man är jagad av romerska soldater, i sann Life of Brian-anda ...
(det där med tatueringar på klassisk hebreiska är för övrigt särskilt lustigt med tanke på att just den sortens märken och kroppsmodifikationer ju anses förbjudna i judisk tradition, baserat på förbudet i Leviticus 19:28 ...)
Har ibland fått förfrågningar om vad det ena eller andra heter på hebreiska (t.ex. för tatueringar och liknande!). Då uppstår ju alltid frågan "vilken sorts hebreiska"? I grunden kan man dela in språkets historia i fyra epoker:
1) Bibelhebreiska ("klassisk hebreiska")
2) Mishnahebreiska (rabbinsk hebreiska)
3) Medeltidshebreiska
4) Modern hebreiska (israelisk, framför allt)
Dessa varianter skiljer sig en hel del från varandra, både vad gäller uttal, böjningsformer och (kanske framför allt) syntaktiskt struktur. Den moderna hebreiskans syntax ligger på många sätt närmare europeiska språks än de tidigare formernas, till exempel. Och av den klassiska hebreiskans invecklade och svårbegripliga tempussystem har det moderna språket knappt ett spår.
Att försöka skriva på klassisk hebreiska är en rolig övning. Just det fick jag göra när jag och min far skrev vår antika roman Poeten och cirkelmakaren, där det förekommer en hel del improviserade böner och liknande på det heliga språket. Det var ganska skoj att skriva ihop en någorlunda bibelhebreisk bön om att Gud måtte öppna ett par stängda dörrar för en när man är jagad av romerska soldater, i sann Life of Brian-anda ...
(det där med tatueringar på klassisk hebreiska är för övrigt särskilt lustigt med tanke på att just den sortens märken och kroppsmodifikationer ju anses förbjudna i judisk tradition, baserat på förbudet i Leviticus 19:28 ...)
torsdag 8 april 2010
Iriska och P3
Jag sitter och är glad över att jag i min låda fått hem den mycket trevliga boken Sengoídelc, en glad, entusiastisk och bildad lärobok i forniriska. Med roliga små får inritade här och där. Detta skall bliva min musik, så att säga! Jag uppskattar verkligen att den har ett komparativt anslag, och den innehåller även några texter på galliska, lepontiska, ogham och annat just for good measure.
Och så var jag med i en långintervju P3s "Söndag med Saman" i söndags. Man kan lyssna på hela grejen (fast utan musiken) som mp3 här.
Och så var jag med i en långintervju P3s "Söndag med Saman" i söndags. Man kan lyssna på hela grejen (fast utan musiken) som mp3 här.
måndag 29 mars 2010
Volvos lyckosamma kineser, och en sorgligare sak
Apropå roliga transkriptioner kan man inte låta bli att le åt det kinesiska bilbolaget Jílì (vilket lär betyda något i still med "lyckosam") - som blivit det mer anglofona "Geely". I och för sig bättre än om de hetat "Lucky automobiles" ... Man undrar för övrigt om "-ly"-ändelsen är ett sätt att få det hela att se ut som ett adjektiv även på engelska. Hmm ... "that's really geely", eller något.
Och så i avdelningen för det sorgligare kan jag naturligtvis inte heller låta bli att uppmärksamma Sture Linnérs död - det är verkligen en kämpe för antikkunnandet som gått ur tiden. Läs en fin text hos Venanzio.
Och så i avdelningen för det sorgligare kan jag naturligtvis inte heller låta bli att uppmärksamma Sture Linnérs död - det är verkligen en kämpe för antikkunnandet som gått ur tiden. Läs en fin text hos Venanzio.
måndag 22 mars 2010
Hedengrens igen
På onsdag, den 24e mars, kommer jag att vara på Hedengrens i Stockholm klockan 19.00 och tala om Orden och evigheten. Come and see the show!
söndag 21 mars 2010
Drömskt och bevingat
Man kan fortfarande göra en sen anmälan till min sommarkurs om Baal och den kanaaneiska religionen. Se här!
Och ... här kommer en liten första försmak och stämningsbild ur något som ligger mig varmt om hjärtat men ännu är i pipelinen, så att säga. Mer information om detta kommer senare - men nu får ni hålla till godo med denna lilla antydan:
”Vi vaknade ur årtusenden av medvetslöshet och började till sist förstå världen omkring oss. Vi lärde oss att behärska naturen, att bygga städer högre än de berg som födde oss. Vi uppförde fabriker och konsthallar, operasalar och befästningstorn; vi skapade maskiner som kunde tänka mer fulländat än de hjärnor som konstruerat dem. Vi lade under oss allt i vår väg, tills vi inte längre såg något enda ting som var kvar att betvinga. Då, till sist, började vi förstå att insikt i livet kanske var detsamma som insikt i döden. Vi förstod att bara en sak återstod att övervinna: vår egen mänsklighet. Men kanske var vi förhastade i våra förhoppningar: Guds och evolutionens kvarnar mala långsamt, men de mala säkert."
- Doktor Nuraddin Cardano
Och ... här kommer en liten första försmak och stämningsbild ur något som ligger mig varmt om hjärtat men ännu är i pipelinen, så att säga. Mer information om detta kommer senare - men nu får ni hålla till godo med denna lilla antydan:
”Vi vaknade ur årtusenden av medvetslöshet och började till sist förstå världen omkring oss. Vi lärde oss att behärska naturen, att bygga städer högre än de berg som födde oss. Vi uppförde fabriker och konsthallar, operasalar och befästningstorn; vi skapade maskiner som kunde tänka mer fulländat än de hjärnor som konstruerat dem. Vi lade under oss allt i vår väg, tills vi inte längre såg något enda ting som var kvar att betvinga. Då, till sist, började vi förstå att insikt i livet kanske var detsamma som insikt i döden. Vi förstod att bara en sak återstod att övervinna: vår egen mänsklighet. Men kanske var vi förhastade i våra förhoppningar: Guds och evolutionens kvarnar mala långsamt, men de mala säkert."
- Doktor Nuraddin Cardano
fredag 19 mars 2010
Selma
Bättre en tia i handen än en tjuga i foten, säger ju det gamla ordstävet. Och tjugan förblir alltså mjuk.
Uttrycket "en selma" är för övrigt lustigt. Jag har aldrig hört någon faktiskt säga det i tal. Har ni det?
Uttrycket "en selma" är för övrigt lustigt. Jag har aldrig hört någon faktiskt säga det i tal. Har ni det?
måndag 15 mars 2010
lördag 13 mars 2010
Party party
En rolig site, apropå problemet med "Fram-och-åter"-översättningar (och för den delen maskinöversättningar):
http://translationparty.com/
http://translationparty.com/
fredag 12 mars 2010
Carol Shields
Dagens (nåja, nattens) språkliga bisarreri:
En person från Australien hade läst min hemsida genom Google-translate, vilket sporrade mig att se hur den ter sig i maskinanglifierad form. Och det var ju som väntat lite hit-and-miss där - märkligt mycket var dock helt begriplig engelska. Men det fanns några djupt bisarra och ganska roande egenheter. T.ex. följande:
På en av sidorna (den som handlar om Ett träd med vida grenar) citeras en SvD-recension av sagda bok, signerad Lars Lönnroth. Diverse märkliga saker hände med detta citat. Det första och konstigaste är att Lars Lönnroth "översatts" till ... Carol Shields.
Carol Shields?????? Om han hade hetat Karl Sköld eller liknande hade man ju åtminstone teoretiskt kunnat förstå det.
Det roliga fortsätter. Orden "När unge Wikander lägger ut texten blir jag oerhört upptänd" återges med det närmast 1700-talsoanständiga:
When young Wikander spends the text becomes very inflamed.
Teknikens under ...
En person från Australien hade läst min hemsida genom Google-translate, vilket sporrade mig att se hur den ter sig i maskinanglifierad form. Och det var ju som väntat lite hit-and-miss där - märkligt mycket var dock helt begriplig engelska. Men det fanns några djupt bisarra och ganska roande egenheter. T.ex. följande:
På en av sidorna (den som handlar om Ett träd med vida grenar) citeras en SvD-recension av sagda bok, signerad Lars Lönnroth. Diverse märkliga saker hände med detta citat. Det första och konstigaste är att Lars Lönnroth "översatts" till ... Carol Shields.
Carol Shields?????? Om han hade hetat Karl Sköld eller liknande hade man ju åtminstone teoretiskt kunnat förstå det.
Det roliga fortsätter. Orden "När unge Wikander lägger ut texten blir jag oerhört upptänd" återges med det närmast 1700-talsoanständiga:
When young Wikander spends the text becomes very inflamed.
Teknikens under ...
söndag 7 mars 2010
Bag of time
I den i många avseenden lysande tvspelsserien Castlevania finns ett föremål man kan plocka upp som ger en möjligheten att "stanna" tiden i några sekunder (mycket praktiskt om man blir omkringflugen av vampyrfladdermöss, Medusa-huvuden och annat äckligt). Detta föremål är helt uppenbart menat att se ut som ett fickur av klassisk uppfällbar typ:
... men i min ungdom florerade ett annat namn på det, antagligen beroende på dåtidens mindre höga grafiska förmågor hos tvspelen, nämligen "tidpåsen". "Tidpåsen" - smaka bara på det ordet. Mycket poetiskt, neh?
... men i min ungdom florerade ett annat namn på det, antagligen beroende på dåtidens mindre höga grafiska förmågor hos tvspelen, nämligen "tidpåsen". "Tidpåsen" - smaka bara på det ordet. Mycket poetiskt, neh?
lördag 6 mars 2010
Hazmat
Dagens insikt är att det amerikanska uttrycket hazmat (som i hazmat-suit) står för Hazardous Materials. Tänk vad man kan få lära sig!
fredag 5 mars 2010
Köpte, köpte!
Kan rekommendera John Days Yahweh and the Gods and Goddesses of Canaan. Jag håller inte med om varendaste liten sak han säger naturligtvis, men hans grundläggande framställning har mycket för sig.
Var för övrigt på ett masterseminarium i japanska igår - om den den sk. perfektiva imperativen, som att man t.ex. kan säga katta, katta! ("köpte, köpte!") i meningen "köp, köp!". Fick mig att tänka på hebreiskans "bakvända" konsekutiva perfekt, som också kan användas för befallningar i vissa situationer.
Var för övrigt på ett masterseminarium i japanska igår - om den den sk. perfektiva imperativen, som att man t.ex. kan säga katta, katta! ("köpte, köpte!") i meningen "köp, köp!". Fick mig att tänka på hebreiskans "bakvända" konsekutiva perfekt, som också kan användas för befallningar i vissa situationer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)