"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
söndag 13 mars 2016
Jag om mäldardalska och skånska
Min senaste krönika i Kvällsposten/Expressen handlar om Lund som språksmältdegel och lite om hur jag själv talar, eller närmare bestämt om mitt förhållande till skånskan. Jag talar inte skånska, men jag har ändå ett märkligt dubbelt förhållande till den språkformen. Läs här!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Efter en stunds förfasan över rubrikens "var", blev jag lugnad av textens "vart". "Var" blir ju lite ekivokt.
Haha, rubriken satte jag inte själv! :-)
Skicka en kommentar