"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
tisdag 7 oktober 2014
Bukt
Blev för några dagar sedan för första gången utsatt för det bisarra uttrycket "komma till bukt med". Hade aldrig hört det, men så sade en person (who shall remain nameless) det å TV. Jag googlade det hela, och till min förvåning märkte jag att jag var sent ute med detta - det fanns många sidor som diskuterade detta nymodiga talesätt. Själv ser jag bara bilder av små bogserbåtar inför mitt inre öga ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Få bukt med är för mig ett normalt uttryck. Jag är uppväxt utefter södra Norrlandskusten, Kramfors, Härnösand, Söderhamn, Sundsvall. Min far, som var västmanlänning, använde uttrycket. Kan något av det förklara uttrycket som dialektalt.
Dialekt: Ordet vattenpuss var helt obegripligt för mig, då jag först hörde det i tioårsåldern. Jag kunde inte räkna ut vad det betydde. Något sexuellt kanske? Jag minns fortfarande mina grubblerier, så häpen blev jag över ordet. Vattenpöl heter det ju!
Får jag ställa en fråga? Jeremia 23:33ff översätts mycket olika. Å ena sidan 1917 och Folkbibeln, å andra sidan Bibel 2000 och de flesta utländska tolkningar.
För mig är FB's och 1917's tolkning ett förbud, att missbruka Guds namn: "Gud har sagt att hädiske parisaren Charlie bör dö!" Enligt Bibel 2000 kanske det är OK att säga så.
Jag bloggade om det, men jag har kanske gjort bort mig?
Skicka en kommentar