Var Mordokaj språkvetare?

Dagens lustiga etymologi är en folketymologi - och ännu bättre: det handlar om ett ord som faktiskt betyder "språkvetare"!

Det ord som på modern hebreiska används i betydelsen "lingvist, språkvetare" är balshan (och därav avleds ordet balshanut, "språkvetenskap"). Men vad är det då för ett ord? Det ser märkligt ut för en hebraist - det har inte tre rotkonsonanter (som oftast) utan fyra; slutet ser ut att påminna om lashon ("tunga, språk"), men varifrån kommer b-et?

Jo.

I berättelsen om Ester i Gamla testamentet förekommer den hjältemodige personen Mordokaj. I en annan bibelbok (Esra 2:2) nämns en lista på personer, där det bredvid namnet Mordokaj står Bilshan. De talmudiska rabbinerna såg detta som ett tillnamn på Mordokaj, så att han egentligen skulle heta "Mordokaj Bilshan". Och så gav de sig på att utlägga namnet: han kallades Bilshan, tänkte de sig, därför att det påminde om baʿal lashon, "språkets herre". Han var nämligen så oerhört språkkunnig, resonerade rabbinerna. Och så kom det sig att ordet bilshan eller balshan blev ett ord för en språklärd person. Men allt börjar alltså som en folketymologisk feltolkning av ett bibliskt namn - särskilt skojigt eftersom ordet just kom att betyda "språkvetare"!

Den som gör cirklar

Jag kan tänka mig att en del som har läst om min och min fars antika äventyrsroman Poeten och cirkelmakaren kan ha undrat vad detta "cirkelmakande" egentligen handlar om. Läser man romanen får man i och för sig en viss genomgång av termens historia, men i detta forum kunde det passa att göra en lite mer språklig utläggning av den.

Ordet "cirkelmakaren" är ett sätt att återge det hebreiska ordet hamme‘aggel, som används som benämning på undergöraren Choni, som nämns i en passage i Talmud (Mishna Ta‘anit 3:8) för att han en gång under en torkeperiod ritade en cirkel på marken, steg in i den och upplyste Gud om att han inte tänkte flytta sig föränn regnet föll. Vilket Gud naturligtvis lät sig övertygas av och sände regnet. Den ene av huvudpersonerna i vår bok är lärjunge till denne Choni, och är alltså "cirkelmakare" också han.

Men ordet då? Jo, hamme‘aggel har för det första den bestämda artikeln ha-, med geminering (dubblering) av nästa konsonant (vilket inte alltid återges i transkriptioner). Kvar får vi då me‘aggel. Detta ord är ett aktivt particip, bildat av den intensiva pi‘el-stammen av en verbrot ‘-g-l. Pi‘el-stammen markerar ofta en transitiv handling eller liknande, och den markeras bland annat genom att den andra av rotens två "radikaler" (grundkonsonanter) dubbleras, vilket vi ser i me‘aggel, där g dubblerats. Och själva roten har att göra med "rundhet", "cirklar", "rullande" saker och liknande. Alltså bli det hela "den som gör en cirkel", "becirklaren" eller - Cirkelmakaren!