Den nionde raden i den sjätte tavlan av det "babyloniska skapelseeposet" Enuma Elish är mycket vackert formulerad. Raden är en del av ett tal framsagt av Babyloniens nationalgud Marduk, eposets store hjälte, och den handlar om hur han vill dela in gudarna i världen i två grupper som en del av sitt stora ordnings- och skapelseverk.
Marduk säger:
Lušannīma alkakāt ilī lunakkil
Detta är inte helt lätt att återge på svenska. Meningen har två verb, lušanni och lunakkil, som båda står i första person singularis prekativ, formen för "jag vill", "låt mig", "jag ämnar" eller liknande. Det första av dem kommer av verbet šanû ("att vara/bli annorlunda") i den s.k. D-stammen, där den betyder "göra annorlunda", och verbet betyder alltså "jag vill ändra". Det andra verbet är en motsvarande form av verbet nakālu, som i grunden betyder ungefär "handla på ett skickligt sätt". Objektet är alkakāt ilī, "gudarnas vägar". Meningens betydelse blir alltså ordagrant något i stil med "jag vill skickligt ändra gudarnas vägar" eller "jag vill ändra och skickligt göra gudarnas vägar", vilket blir ganska otympligt på svenska. E.A. Speisers översättning är ganska läcker:
The ways of the gods I will artfully alter
Just om verbet nakālu och dess eventuella relation till ett uttryck i Jobsboken handlar min artikel God's Plan in Job and the "Wise Things" of Marduk i Tryggve Mettingers festskrift Enigmas and Images.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar