tisdag 3 augusti 2010

Brännande barn

Arbetar just nu med ett avhandlingskapitel om den mycket egenartade ugaritiska texten CAT/KTU 1.12, som berättar om hur Baal träffar på några tjurliknande odjur i vildmarken, blir alldeles upptänd av begär efter dem (av lite oklara skäl - men stormguden i fråga har i andra texter en märklig sexuell preferens för kvigor, så det är kanske inte så förvånande ändå) och sedan, tycks det, kollapsar och (kanske) dör som ett resultat av sitt möte med dessa egendomliga varelser. När denna kalamitet inträffar verkar det som om hela landet (i vanlig ugaritisk ordning) drabbas av torka i sympati. Tre av mina favoritverb för brännande hetta, ṣḥr, ḥrr och šḫn, förekommer i denna text och beskriver hur landet torkar ut och hur Baal bränns av feber. Helt rätt grejer för min avhandling, med andra ord ;-)

De där monstren verkar inte så trevliga; innan de föds klagar deras blivande mödrar till högguden El på följande sätt (jag ger översättningen ur min avhandling):

kbdn . il . abn

kbd k išt . tikln
ṯdn . km . mrm . tqrṣn

“Our livers, El our father,
they eat (our) liver like fire,
they consume our breasts like worms [?].”

Så lagom mysiga barn, det där.

Inga kommentarer: