Tempus är viktigt

Man kan nu läsa om USA:s sannolika avlyssning av Angela Merkels mobiltelefon (här, till exempel). Det intressantaste ur språklig synvinkel som tas upp i artikeln är hur den självklara dementin från det amerikanska lägret är formulerad. Så här står det i artikeln:

"Det intressanta är det förnekande som Obamas presstalesman Jay Carney var tvungen att leverera. Enligt Carney (alltså Obama) gäller att USA inte avlyssnar och inte kommer att avlyssna Merkels mobiltelefon.

Det finns all anledning att spetsa öronen och analysera det uttalandet noggrannare:

Hur är det med samma aktion i förfluten tid? Obama låter inte dementera att USA skulle ha avlyssnat Merkel tidigare, även om man inte gör det nu.

Enligt Der Spiegel vill en talesperson för Vita Huset inte uttala sig om huruvida dementin också gäller gången tid."

Visst är det viktigt det här med grammatisk analys och tempusformer?

Ein Deutsches Handy

Jag befinner mig just nu i Tyskland, närmare bestämt Göttingen, där jag ägnat mig mycket åt gammal hederlig biblioteksforskning på Theologicum. Bland annat har jag slagit i ordregistret till Die Keilalphabetischen Texte aus Ugarit, som inte finns att tillgå hemma i Lund, och grunnat på den källhistoriska bakgrunden till episoden om Elia på Karmel - samt umgåtts med lärda kolleger. Tänk som det kan gå.

Och dagens ord måste ju i ärlighetens namn också bli tyskt. Jag tror att jag väljer das Handy, tyskans hysteriskt roliga pseudoengelska ord för mobiltelefon. Enligt den här sidan skall uttrycket från början ha kommit från någon viss telefonmodell. Men oavsett låter sådana kvasiengelska skapelser lite för mycket som vårt ack så fosterländska "freestyle", ett ord som ju tursamt nog tycks vara på utdöende ... vestigia terrent!

Till Göttingen

Imorgon bär det av till Tyskland för min del, närmare bestämt till Göttingen, där jag skall umgås med exegeter och bilda mig i största allmänhet. Hur det blir med eventuella uppdateringar under tiden är oklart, men jag planerar att vara hemma om en vecka. Må vägen vara lätt och gynnsam!

Tüsk magi

Bland de tidigare texterna på tyska språket (alltså på fornhögtyska, Althochdeutsch) finns ett manuskript från 900-talet, som innehåller två korta texter som tycks vara betydligt äldre än så. Det som är alldeles särskilt speciellt med dessa texter är deras innehåll: det handlar om magiska besvärjelser med ett tydligt förkristet innehåll. De finns idag i det bibliotek som hör till katedralen i Merseburg i Sachsen-Anhalt.

En av texterna verkar ha att göra med kurering av hästar. Två gamla gudar är ute och rider, och Wodan/Wotan/Oden och diverse andra väsen får ta hand om en av hästarna när den blir skadad:

Phol ende uuodan
uuorun zi holza.
du uuart demo balderes uolon
sin uuoz birenkit.
thu biguol en sinthgunt,
sunna era suister;
thu biguol en friia,
uolla era suister;
thu biguol en uuodan,
so he uuola conda:

sose benrenki,
sose bluotrenki,
sose lidirenki:
ben zi bena,
bluot zi bluoda,
lid zi geliden,
sose gelimida sin.

"Phol och Wodan
red till skogs.
Då stukade Balders föl
sin fot.
Då sade Sinthgut en besvärjelse över den
(och) Sunna, hennes syster;
då sade Freja en besvärjelse över den,
(och) Volla, hennes syster;
då sade Wodan en besvärjelse över den
så väl han kunde.

Om en benstukning,
om en blodstukning,
om en lemstukning:
ben till ben,
blod till blod,
lem till lem,
som om de varit sammanhäftade."


Detta med magi på tysk klangbotten har sedan fått en lång historia: för den intresserade kan jag nämna grupperingen Fraternitas Saturni, som onekligen var... intressant. Och imorgon bitti ger jag mig av söderut, just mot Tyskland - närmare bestämt Berlin - där jag skall tillbringa veckan.