Nattens textbit består av några vackra hexameterrader:
ἐλθέ, μάκαιρα θεά, μαλ' ἐπήρατον εἴδος ἕχουσα·
ψυχῇ γάρ σε καλῶ σεμνῇ ἁγίοισι λόγοισιν.
"Kom, o välsignade gudinna, du som äger en så vacker åsyn;
ty jag åkallar dig med upphöjt sinne, med heliga ord."
Orden är slutet på en av de Orfiska hymnerna, närmare bestämt till Aphrodite. Man måste älska de fuskhomericerande dativpluralformerna på -οισι(ν)! Hymnerna hade en stor roll inte minst för Marsilio Ficino på 1400-talet; han översatte dem också till latin och sjöng dem som del i sina åkallanden av planeterna. En modern insjungning av latinska versioner av hymnerna kan man hitta på den välljudande skivan Secrets of the Heavens, som också innehåller små textstycken av Ficino och diverse renässansmusik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar