"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
onsdag 18 november 2015
Deuterojesaja!
Läser just nu Deuterojesaja (den "Andre Jesaja", vars ord är bevarade i Jesajabokens kapitel 40-55) på hebreiska med mina studenter på avancerad nivå. Det är kul att få återvända till de texterna - de är så poetiskt fulländade. Likaså är det oerhört idéhistoriskt viktiga, bland annat iom att de är några av de tidigaste texterna i Gamla testamentet som drar åt det monoteistiska hållet. Deuterojesajas texter är sannolikt tillkomna på 500-talet f.Kr., under den babyloniska exilens tid. Vi håller just på med texterna om perserkonungen Kyros, Deuterojesajas store hjälte, som sedan kom att befria israeliterna iom att han tog över (och i praktiken satte punkt för) det nybabyloniska riket 539 f.Kr. Profeten ser Kyros som Jahves verktyg, och säger till och med rakt ut att det var Jahve som kallade honom, fast han inte själv visste det. En intressant historisk-teologisk analys - och fantastisk poesi.
Etiketter:
deuterojesaja,
exegetik,
hebreiska,
Jesaja,
undervisning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar