Det handlar inte om att sitta av timmar -
det handlar om att studera.
Det handlar inte om att vända ögonen från "samtiden" -
det handlar om att förstå de historiska strukturer som ledde fram till den.
Det handlar inte (bara) om att mysigt tala om "utvecklande saker" -
det handlar om humanistisk självdisciplin.
Det handlar inte om hjälpvetenskaper till "andra, riktigare vetenskaper" -
det handlar om människans studium av vad som gör henne till människa.
Det handlar inte om utbildning -
det handlar om lärdom, förståelse och skapande insikt.
Det handlar inte om utantillkunskap för att sträva mot tidens anda och vara gammaldags -
det handlar om uppbyggandet av en solid och självklar kunskapsgrund ur vilken slutsatser kan dras och förståelse skapas.
Det handlar inte om "geniala genombrott" -
det handlar om enträget, vetenskapligt slit och arbete.
Det handlar inte om att anpassa sig till trender och rådande ideologier -
det handlar om att förädla tänkandet, vilket låter en se hur även dessa beror av sitt sammanhang.
Det handlar inte om hobbyverksamhet -
det handlar om att räta på ryggarna för det studium som kan befria människans tankar.
Det handlar inte om traditionalism och bakåtsträvande -
det handlar om idéhistorisk ödmjukhet.
Det handlar inte om att dra sig undan i ett elfenbenstorn -
det handlar om tankens arbetsro, och om att kunna lyfta blicken och se var de där förmenta tornen egentligen står.
Det handlar inte om att komma in och som en högdragen general uttala sig om dittan eller dattan -
Det handlar om det skapande som uppstår i dialektiken mellan den studerande och det studerade.
Det handlar inte om "kostsamma utbildningar" ...
Det handlar om humanistisk vetenskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar