Personligen tycker jag att detta med att "jag läser minsann böcker" är något man inte borde göra en grej av - det borde vara självklart. Men igår kände jag för att göra ett statement, ett litet fall av privat gerillamotstånd. Så här var det:
Jag var i Hufvudstaden, där jag genomfört lite televisionär verksamhet apropå "Gud är ett verb". När jag på eftermiddagen (trött efter en alldeles för kort natt och resdag och fylld av adrenalin efter tv-inspelningen) anlände på Bromma flygplats satte jag mig i den lilla gate-salen och väntade på att flyget skulle gå. Runt mig satt mängder med människor.
Och ingen läste en bok. Ingen, så vitt jag kunde se. Kanske 50-70 procent satt däremot och fiddlade med sina mobiler. Inget ont i det - jag gjorde ju själv detsamma. Eller? Är det vettigt att man i en väntsal full med folk inte hittar en enda bokläsare? Nejmenförfan tänkte jag, släckte mobilen och grävde ur min medhavda påse fram både Gunn-Britt Sundström och Genesis med Targum Onkelos. Kom igen, folk! Inte undra på att bokförsäljare ibland anar problem.
Läs en bok ibland när du väntar. End of sermon.
1 kommentar:
Räknas vi som läser böcker på våra mobiltelefoner?
Skicka en kommentar