fredag 28 augusti 2009

Sehetepibre

Jag gillar det egyptiska kunganamnet sḥtp-jb-rʿ (idag ofta utläst Sehetepibre, även om det knappast uttalades så i antiken). Namnet hörde till konung Amenemhet I:s titulatur. Det första ordet (sḥtp) är en kausativbildning av verbroten ḥtp (som i alla namnen på "-hotep"), som betyder "vara tillfreds, vara nöjd", vilket gör att sḥtp betyder "göra nöjd" eller "den som gör nöjd". Kausativprefixet s- har egyptiskan gemensamt med många semitiska språk, som t.ex. ugaritiska och akkadiska (som båda har š-). Detta är ett arv från egyptiskans och de semitiska språkens gemensamma afroasiatiska bakgrund.

Ordet jb (som antagligen uttalades jib) betyder "hjärta" och är troligen släkt med hebreiskans lev och akkadiskans libbu (båda just "hjärta").

Till sist har vi så ordet rʿ eller rʿw, dvs. "sol" eller "solguden Re". Detta ord uttalades i ålderdomlig egyptiska troligen som riʿuw eller liknande, sedan reʿa, reʿə eller riʿə, och till sist på koptiska som , det uttal av ordet vi ofta tilämpar idag. Ett rekonstruerat ur- eller protoegyptiskt uttal av ordet som föreslogs av F. Kamerzell 1991 är *Lidaw (med l som ett äldre uttal av r - och man vet idag att egyptiskans ʿayin-ljud etymologiskt ofta kommer just från *d). Thomas Schneider framkastar i en artikel från 1997 att ordet etymologiskt kan hänga samman med arabiskans ladhaʿa ("att bränna").

Sammanlagt blir namnets betydelse "Han som gör Res hjärta nöjt". Rätt poetiskt, nicht?

tisdag 25 augusti 2009

VR i DN

I dagens DN finns en debattartikel om problemen i regeringens nya förslag till organisation av Vetenskapsrådet, där jag sitter med i ämnesrådet för humanoria och samhällsvetenskap. Undertecknad är så att säga bland de undertecknade. Läs!

Nordgermanska och afroasiatiska

Fick i dag hem det första exemplaret av den norska boken, och jag måste säga att det kändes mycket roligt - och smått overkligt - att se sin egen text i en liknande men ändå så annorlunda språkdräkt. Just när man läser text som man känner så väl (jag kan nog delar av den där boken utantill vid det här laget) märker man hur stor skillnaden faktiskt är mellan de olika nordgermanska språken. Och jag fylls av respekt inför översättaren, Lars Nygaard, som verkligen fått mig att låta som jag - fast i norsk version, så att säga.

Intressant var också att den norska utgåvan har ett större bokformat än den svenska. Det blir en annan känsla, på något sätt.

Sitter nu och använder nattlugnet till avhandlingsarbete: jag håller just på med en komparativ semitologisk exposé över verben ṣḥr, ḥr, ḥrr och šḥr , som alla har att göra med att "bränna" och liknande betydelser. Jag går till och med ut på den större afroasiatiska arenan litegrann och talar om den sannolika egyptiska släktingen dšr ("röd") och avledningen dšrt ("det röda landet", dvs. "öknen"). Jag försöker i dessa etymologier spåra möjliga kulturarv i beskrivningen av förbrännande hetta och dess kopplingar till död, sjukdom, feber etc. Jag gör helt enkelt något som liknar Watkins' indoeuropeiska mytlingvistik, fast med afroasiatiska språk och på en mycket mindre skala. Det hela skall bara bli en exkurs i avhandlingen, men jag tror mig faktiskt om att ha kommit fram till en del ganska träffande saker som har relevans för resten av boken. Det är inget helt vanligt grepp i exegetik och ugaritologi att göra den typen av breda jämförelser baserade på afroasiatiska etymologier, men jag hoppas att det hela skall bära frukt!

söndag 23 augusti 2009

Bloggträd ... eller trädblogg ...

En ny trevlig nätrecension av min bok om indoeuropeisk språkhistoria, Ett träd med vida grenar, kan man hitta här. Den sammanfattar bokens positioner och ambitioner på ett mycket bra sätt - och sådant känns ju trevligt!

lördag 22 augusti 2009

Pax för Murakami

Mitt norska förlag, Pax, har uppdaterat sin hemsida med information om den norska utgåvan av I döda språks sällskap. På samma sida berättar de om sin utgivning om en av de litterärt och berättartekniskt mest intressanta författarna jag vet, nämligen Haruki Murakami. Hans underbart lynchianska och mörka världar rekommenderar jag alla att besöka (på svenska, norska, engelska, japanska eller vad man nu önskar). Just nu håller jag på och läser hans roman After Dark, vars mörkfantasyartade beskrivning av japansk storstadsnutid är direkt underbar i sin mardrömslikhet. Och ja, den heter så på japanska också, nämligen den fantastiska engrish-ismen Afutā Dāku ... fast jag måste erkänna att jag läser den på engelska - min japanska når inte upp till Murakami-nivå. Man måste ha något att sikta på, antar jag ...

Arkeokreationism (??)

Den 30e augusti klockan 13.00 deltar jag i en paneldebatt om något så speciellt som kreationism och arkeologi (!) tillsammans med bland andra K. G. Hammar - man undrar hur detta samtal kommer att utspinna sig. Det hela går av stapeln på arkeologen i Lund, och man kan läsa mer om det här!

Mer Kadosh

... och se, nu har de ett smakprov på egenheterna också!

fredag 21 augusti 2009

AB Bloodhijg & Bezégradh

Jag gillar verkligen namnet på den gamla modelljärnvägen Gorre & Daphetid - det skojiga i kråksången är ju att namnet naturligtvis skall uttalas "gory and defeated".
Ända sedan jag en gång i min ungdom läste om detta i Olle Sahlins eminenta gamla artikel "Och vad heter du min lille vän" (i Äventyrsspels klassiska Sinkadus) har jag älskat historien. Och si, de finns på Wikipedia!

onsdag 19 augusti 2009

Föredrag på IKOS

I samband med lanseringen av den norska översättningen av I döda språks sällskap ämnar jag befinna mig i Oslo i två dagar vid kommande månadsskifte, då jag bland annat kommer att hålla en föreläsning på universitetets Institutt for kulturstudier og orientalske språk. Läs mer om begivenheten här!


... och en skojig recension finns i LO-tidningen om numret av Subaltern där jag bidrar med en översättning från hebreiskan av en text av 1100-talsfilosofen Maimonides. Lite kul med Arnold-bilderna överst - vad skulle Gershom Scholem ha trott?

tisdag 18 augusti 2009

Ben Kadosh

Sitra Ahra-förlaget (som gav ut min översättning av De kaldeiska oraklen) skriver på sin blogg om något intressant.

söndag 16 augusti 2009

4400 sanddyner

Som troget 4400-fan kan jag naturligtvis inte låta bli att läsa de två avslutande böckerna, som skall föra historien till sin slutpunkt i stället för den femte säsong som tyvärr (%¤&!grrr!/#%&#!!!!) blev inställd. Den första av böckerna, Welcome to Promise City, har redan kommit ut, och den avslutande, Promises Broken, är utlovad att dimpa ned under hösten. Den förra har jag redan slukat, och fast det knappast rör sig om hög litteratur måste jag säga att den fortsätter i tv-seriens stil på ett riktigt bra sätt. Och, vilket egentligen är anledningen till att jag tar upp det på bloggen, så visar författaren på att han kan sina "klassiska" referenser, när det om figuren Marco sägs att "his mouth felt as dry as Arrakis". Jag smälter när jag hör sådant.

För övrigt är just den serie detta citat syftar på (Herberts Dune-böcker) fyllda till bredden av kvasisemitologiska namn. Vad sägs till exempel om Kwisatz Haderach, ordet för seriens messiasgestalt? Namnet skall betyda "förkortandet av vägen" och är egentligen bara en lite korrupt variant av det hebreiska uttrycket Qefitzat ha-Derekh, ett midrashiskt begrepp för vad vi idag skulle kalla teleportering. Många andra liknande referenser finns, och likaså till fenomen utanför det semitiska. Så talas det i några av böckerna om "the golden path", en egenartad metod för att rädda mänskligheten från utdöende (vilket bland annat innefattar att en av huvudpersonerna mer eller mindre förvandlar sig själv till en mask!). Denna "path" har också det fantasy-utrikiska namnet "Secher Nbiw", vilket mer eller mindre är direkt lånat från fornegyptiska, där det skulle betyda ungefär "den gyllene planen".

fredag 14 augusti 2009

Aqhat och anagram

Fortsätter skriva på konferensbidraget/avhandlingskapitlet om död och torka i det ugaritiska Aqhat-eposet och 2 Sam 1:21. I båda dessa sammanhang finner man hur torkan nedkallas eller uppstår som resultat av att en hjälte dör - och uttryckssätten är bitvis nästan identiska, vilket fick H. L. Ginsberg att redan 1938 föreslå en rekonstruktion av bibeltexten som skulle få den att överensstämma med den ugaritiska källan - tanken är att vi skulle ha att göra med ett gemensamt nordvästsemitiskt poetiskt idiom. Bibeltexten har "Må dagg icke falla på er, Gilboas höjder,må regn icke fukta er ...", och sedan ett textuellt egendomligt uttryck, som Bibel 2000 med stöd i en septuagintaläsning återger med "dödens berg". Ginsberg hävdar att det egenartade hebreiska uttrycket faktiskt går tillbaka på ugaritiskans "Ingen dagg, inget regn, inget virvlande i djupen". Jag argumenterar för hans linje och försöker förklara hur den hebreiska konsonanttextens w śdy trwmt (ordagrant "och fält av offer") dels kan ha varit en korrupt form baserad på det som finns i den ugaritiska texten, w šrʿ thmtm ("och virvlade i djupen", på hebreiska skulle det sista ordet dyka upp som thwmt) samtidigt som det också skulle ha kunnat ge upphov till septuagintaläsningen "dödens berg" (jag tänker mig att förlagan skulle ha en omkastning till hebreiskans tmwth/temûthâ, "död"). Andra förslag finns naturligtvis - vi får se hur det hela går!


Måste för övrigt rekommendera denna underbara anagramsite, som stuvar om namn till roliga saker på engelska. Mitt eget namn blir ju annars det klassiska "War Dane Loki" (som en god vän till mig kom på), men maskinen kom på att jag kan vara "An Ideal Work", vilket ju låter förtroendeingivande. Lite mer ... graverande ... är att man om man lägger in hela mitt namn (Carl Ola Walter Wikander) får ut motsvarigheten "Weak-willed or Carnal Rat" ...


Vad gäller palindrom har jag själv alltid tyckt att "Satan oscillate my metallic sonatas" är en rolig en. Man tänker på headbangande ungdomar när man hör den!

Genetisk arkitektur

Dagens egenartade bokfynd blir Uddo Lechman Ullmans avhandling från 1868 med den makalösa titeln "Försök till en genetisk framställning af den götiska byggnadskonstens karakter". Verket kan läsas här.

onsdag 12 augusti 2009

Fler döda språk på nätet

... hittade förresten en ny nätrecension av I döda språks sällskap, här.

Japansk ansiktsburk.

... till nattens post om "Ansiktsburk" och liknande fenomen kan fogas att denna typ av "översättning" som bara består av felhörande av utländskt språk faktiskt heter något - och termen är naturligtvis japansk. Vad är det med Japan som gör att dess invånare ständigt hittar termer för de mest egenartade ting (jfr. mitt inlägg om ordet iwakan)? Hursomhelst kallas det hela soramimi i den uppåtgående solens land.

Cola-au-lait

Dagens fåniga språklighet: Facebook blir "Ansiktsbok" - och det får mig bara att tänka på det för ett antal år sedan så celebra fenomenet Ansiktsburk.

Min favorit var för övrigt Hatten är din, med den för en språkentusiast oslagbara textraden "Tappa hatten i Berts Cola-au-Lait"...

måndag 10 augusti 2009

Eheu nos miseros!

... och här har vi en artikel om det pågående förfallet. Det man måste inse är att de klassiska språkens på gymnasiet kräftgång inte beror på något slags obetvinglig, evolutionär lag utan på konkreta politiska beslut. Precis som artikeln säger finns det de som aktivt vill förinta de klassiska studierna med politiska pennstreck. Måtte många ropa och få beslutsfattares pennor att skriva annorlunda - och jag menar bara inte i fråga om enstaka kurser utan om hela andan: vad man uppmuntrar folk att läsa påbörjas och inpräntas tidigt i livet. Det är inte konstigt att färre söker latin och grekiska om man inte antyder att sådant faktiskt kan vara både givande, viktigt och kul. Det är en fråga om kulturell attityd, inte om automatisk "utveckling" i den ena eller andra riktningen. Utan latinet frånsvär vi oss 2000 år av Europa, vi gör oss till föräldralösa barn. Må det icke ske!

Hand-börjare

En bekant till mig från grundskolan, som skall förbli namnlös, skapade en gång i lågstadiet vad jag tycker är en fullständigt lysande folketymologi. Det hela rörde sig om något slags uppgift vi måste ha fått att rita ett djur och skriva en liten vers om detsamma. Person X ritade en groda, och skrev om honom:

"Men han är en sörjare,
men han gillar hand-börjare."

Och mycket riktigt - i sin hand hade grodan en hamburgare. Helt logiskt egentligen: man håller ju den i handen när man börjar äta den, inte sant?

Folketymologier är skoj - själv har jag alltid gillat den gamla babyloniska (sannolikt men inte helt säkert felaktiga) förklaringen till namnet på Babylons nationalgud Marduk, nämligen att det skulle komma av sumeriskans amar-Utu(k), "solgudens ungkalv". Kreativt, den måste man säga!

Och apropå skolan (brrr!) och hamburgare har jag alltid undrat varför det ansågs vara viktigt att lära sig glosan die Hackfleischtradition i högstadietyskan. Ett stort mysterium!

lördag 8 augusti 2009

Was ist Cola?

Ett ord som använts för att beteckna många olika sorters drycker (ibland till synes utan någon större likhet mellan de olika varianterna) är cola (ett praktiskt, icke varumärkesskyddat begrepp som lite vem som helst tycks kunna lägga sig till med). Nu finns dock en guide genom denna djungel, nämligen den eminenta sidan www.fulcola.se, som recenserar vad jag antar är alla tänkbara och otänkbara varianter på konceptet. Särskilt roliga är namnen på de mindre högt graderade typerna: vad sägs till exempel om "Hellefors Cola Light" eller "Schwip Schwap Cola Mix"? Den senare får mig bara att tänka på "Schnappi, das kleine Krokodil", i sig ett bisarrt exempel på tyskspråkig kultur ...

onsdag 5 augusti 2009

Hebreiska planeter

De hebreiska namnen på de sju klassiska planeterna är ganska intressanta:

Månen: lĕvānâ (eg. "den vita", vilket givit jiddischens levone) eller yārēaḥ (det gamla semitiska ordet för "måne", med släktingar på etiopiska, ugaritiska etc.)

Venus: nôgah ("ljus", "strålglans" - passar bra för morgon/aftonstjänan!)

Merkurius: kôkhav hā-ḥammâ ("den varmas [dvs. solens] stjärna] eller bara kôkhav (vilket lite förvirrande betyder "stjärna", rätt och slätt).

Solen: šemeš (helt enkelt "sol", det gamla semitiska ordet) eller ḥammâ ("den heta")

Mars: ma’ădîm ("rödgörararen")

Jupiter: ṣedeq ("rättfärdighet", passande med tanke på den antika och medeltida astrologins användande av just Jupiter som planeten för godhet, framgång etc.)

Saturnus: šabbĕtay (roten är kopplad till "stillhet", vilket passar planetens koppling till hindrande och hämmande i medeltida och antik astrologi - men också till sabbaten, vilket beror på den gamla antika kopplingen mellan planeten och lördagen, som i engelskans Saturday.)

tisdag 4 augusti 2009

Lättläst

Såg idag Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia i en bokhandel i Malmö under hyllsignum "Lättläst". Jag vet inte om jag borde bli smickrad eller upprörd ... kanske mest förbryllad :-)

Poeten och talboken

Jag noterar att min och min fars antika spionroman Poeten och cirkelmakaren nu finns inläst som talbok av TPB (vilket man kan se på denna digra sida). Denna inläsning måste jag lägga vantarna på - det vore kul att höra det hela! Det hela skall enligt uppgift ta 8 timmar och 32 minuter att lyssna på - se där.

Det har också gjorts en inläsning av I döda språks sällskap, men den har jag bättre koll på. Det är nämligen undertecknads egen röst man hör där - det var liksom det lättaste sättet att lösa det hela ...!

söndag 2 augusti 2009

Brettiskt R

Ett länktips: en mycket bra (om än lite estetiskt otilltalande) sida om den man som jag anser delar titeln "världens snyggaste uttal av engelskans R", nämligen den oefterliknelige Jeremy Brett, känd för sina fantastiska Sherlock Holmes-tolkningar. Gå till The Brettish Empire!


Den andre medvinnaren av sagda titel är för övrigt ännu en Jeremy, nämligen Irons.