måndag 12 augusti 2019

Recension i GP!

Och här har vi en ny och trevlig recension av Ett hav i mäktig rörelse i Göteborgsposten - recensenten verkar tycka att det är en svår men bra bok. "[E]n kunnig bok om ett viktigt ämne" är ju ett trevligt omdöme!


Förresten blev jag för ett tag sedan glad när jag såg följande i den lokala, lundensiska bokhandeln:


lördag 10 augusti 2019

Människans värdighet

Jag måste erkänna att franska aldrig varit mitt favoritspråk, men ibland kan det vara väldigt snyggt. Ett exempel har vi här, ett citat ur en text jag tycker mycket om - av Jean-Baptiste Willermoz (1730-1824), om människans natur (homme skall naturligtvis här förstås just i den allmänna betydelsen "människa" och inte specifikt "man"):


Homme !
Roi du monde !
chef-d’œuvre de la création lorsque Dieu l’anima de son souffle!
médite ta sublime destination.

Tout ce qui végète autour de toi, et n’a qu une vie animale, périt avec le temps, et est soumis à son empire: ton âme immortelle seule, émanée du sein de la Divinité, survit aux choses matérielles, et ne périra point. Voilà ton vrai titre de noblesse: sens vivement ton bonheur, mais sans orgueil ; il perdit ta race, et te replongerait dans l’abîme. Être dégradé ! malgré ta grandeur primitive et relative, qu’es—tu devant l’Éternel ? Adore le dans la poussière, et sépare avec soin ce principe céleste et indestructible des alliages étrangers ; cultive ton âme immortelle et perfectible, et rends-la susceptible d’être réunie à la source pure du bien, lorsqu’elle sera dégagée des vapeurs grossières de la matière. C’est ainsi que tu seras libre au milieu des fers ; heureux au sein même du malheur, inébranlable au plus fort des orages, et que tu mourras sans frayeur.*



Sådant får en onekligen att associera till en annan vacker formulering, nämligen frasen ur den hermetiska Asclepius-texten, som senare citerades av Pico della Mirandola i hans verk De hominis dignitate ("Om människans värdighet"):


Magnum, O Asclepi, miraculum est homo!


EDIT: Den franska texten hade några korrekturfel - nu fixade!

* Föredrar man en anglofon version finns hela den långa texten i översättning här (under punkt II.1).

torsdag 8 augusti 2019

Å land (=Åland?)

Sitter å landet och jobbar med en artikelrevision; det är den här tingesten som nu är antagen för utgivning i The Journal of Hebrew Scriptures, och jag gör lite tillägg och putsningar här och var. Det är alltid trevligt när man tänker att "det vore ju kul med något snyggt exempel till" på det jag argumenterar för - och så hittar man det efter tio minuters letande!

Annars skrivs det också en del skönlitteratur i det wikanderska laboratoriet. Både lite ditten och lite datten, om man säger så!

Om en månad börjar jag för övrigt med höstens hebreiskundervisning. I och med att jag var i Uppsala under det senaste läsåret har jag för första gången sedan 2009 inte haft någon studentgrupp i språket - men jag behövde också vila mig från undervisandet och bara koncentrera mig på forskningen. Nu när jag återkommit skall jag undervisa på 25% - resten är forskningstid. Det skall bli skoj!

För övrigt utkommer årets nummer av Svensk exegetisk årsbok ganska snart. Där har jag också en artikel (nämligen den här - en massiv och ganska lingvistiskt teknisk sak på över 40 sidor). Innehållsförteckning med reklam för årsboken kan man hitta här. Jag tycker att det är roligt att en så pass "rent språkvetenskaplig" sak kommer ut i en exegetisk tidskrift - det visar på de bibelvetenskapliga ämnenas metodologiska bredd och tvärdisciplinära styrka.

onsdag 7 augusti 2019

Folkbildning

I senaste upplagan av podcasten Allt du velat veta deltar undertecknad med lite folkbildning - jag pratar om diverse språkligheter (mitt kärnbränsleinformationsprojekt dyker också upp på ett hörn). Lyssna gärna här!

fredag 28 juni 2019

Rom och recension

Sitter just nu på Svenska institutet i Rom och skriver vetenskap; som alltid är Institutets lärdomsklosterliknande miljö oerhört stimulerande för arbetsprocessen. Värmen är dock något svårhanterad, måste jag erkänna. Ägnar mig också åt diverse nöjesläsning - till exempel av Wellhausens klassiska Prolegomena från 1878/1883, den text som på allvar lanserade den i bibelvetenskapliga sammanhang så bekanta "JEDP"-förklaringen till Pentateukens/Moseböckernas tillkomst och därmed kanske var det allra viktigaste portalverket för den gammaltestamentliga exegetiken som vetenskaplig disciplin.

Och just ja, min nya bok Ett hav i mäktig rörelse har fått sin första recension, vilken var klart trevlig: läs här! "Unik bok om de semitiska språken" kallar de volymen.

fredag 7 juni 2019

Färdig story!

Mittåt – mitt inhopp i Norstedts' instagramstory med anledning av min nya bok blir faktiskt bevarat för eftervärlden som en egen liten "knapp" på deras profil. Kul! Här är en direktlänk till den lilla semitologiska story jag satte ihop igår!

torsdag 6 juni 2019

Story!

Idag är det jag som sköter Norstedts' instagramstories, apropå min bok om semitiska språk, Ett hav i mäktig rörelse! Titta gärna in – efter ett dygn försvinner de :-) !

fredag 24 maj 2019

Havsläpp!

Och nu är boken ute – Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken! Tjoooo!

Se till exempel här på Bokus eller här på AdLibris!

torsdag 23 maj 2019

Kringresande mästare

Idag bidrar jag med en text om gränsöverskridande humaniora på tankesmedjan Humtanks blogg – texten handlar om "kringresande mästare" och kan läsas här!

onsdag 22 maj 2019

Mäktigt hav och BTJ

På fredag utkommer min essäbok om de semitiska språken, Ett hav i mäktig rörelse. Det är mycket trevligt att se denna bok nå ljuset - efter flera års arbete. Recensionsdatumet är senare, men redan nu har BTJ-utlåtandet kommit som ett slags första recension, och där sägs det trevliga saker. BTJ-lektören Dick Nilsson skriver bland annat (i BTJ-häftet nr 11, 2019):

"De semitiska språken [...] tillhör de äldsta dokumenterade språkgrupperna och några av dem bidrar dessutom med de äldsta skriftspråken. Av det skälet räknas dessa språk till de främsta kulturbärarna med sina bidrag till religion, historia och kultur. [...] Här ägnar [Wikander] sig åt de semitiska språkens historia, inbördes släktskap, karaktärsdrag och kulturhistoria. Ansatsen är krävande populärvetenskaplig, vilket innebär att även lingvister, förutom den allmänt kulturhistoriskt intresserade läsaren, kommer att ha behållning av boken. Det är en speciell balansgång som författaren klarar av mycket bra, speciellt som han valt essäformen för sina kapitel och därutöver pendlar mellan vetenskaplighet och subjektivitet. [... D]et är njutbar läsning."


Kul omdöme!

lördag 27 april 2019

Cognac

Ibland blir det lustigt när man översätter saker, inte minst tekniska begrepp. Ibland förstår man hur översättningsmissar uppstått, ibland mindre så. Ett intressant exempel som jag såg för inte så länge sedan var på en hemsida om kashmirisk śaivism, alltså det teologiska system inriktat på Śiva som utvecklades i Kashmir under ledning av tänkare som Abhinavagupta. Denna religiösa idétradition - vars bärande tanke också brukar beskrivas med ordet Pratyabhijñā ("återupptäckande" eller "återerkännande" på sanskrit) - är en som jag hyser stod sympati för: dess mystikt-panenteistiska drag tilltalar mig skarpt. Hursomhelst såg jag alltså en hemsida om Pratyabhijñā som hade ... vissa egenheter. En av dessa rörde begreppet Śakti, ordet för Śivas feminint uppfattade "kraft" eller "energi". Detta är förvisso ett svåröversatt uttryck, men döm om min förvåning när jag såg att texten återgav begreppet med ... "cognac energy". Tja, vad skall man säga? Śivas cognac? Någonstans finns det kanske en logik här ...

onsdag 20 mars 2019

Mäktig rörelse

Jag har varit tystlåten här under lång tid, vilket har haft att göra med stora mängder arbete, samt en del irriterande sjuklighet. Nu är det dock bättre, och alltså tar jag tillfället i akt att även här annonsera något som är i antågande, nämligen min bok Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken. Som titeln antyder är den ett slags pendang till min bok om indoeuropeiska språk, Ett träd med vida grenar, och den är alltså menad som en populär introduktion till studiet av de semitiska språken, i synnerhet ur ett språkhistoriskt perspektiv. En del av mina egna idéer utgående från mitt pågående forskningsprojekt om nordvästsemitiskt poetiskt språk kommer också med på ett hörn. Boken kommer i slutet av maj, och man kan läsa mer om den här, på Norstedts' hemsida.

Här ser man det tjusiga omslaget:



lördag 12 januari 2019

Tillbaka till dåtiden?

I det just utkomna numret av Svensk teologisk kvartalskrift deltar Natalie Lantz, Petter Spjut och jag med en artikel om bibelvetenskapens roll och metoder, som svar på en text av Joel Halldorf (i samma nummer). Som jag ser det handlar detta om viktiga frågor om de exegetiska ämnenas förhållningssätt och attityd. Jag vet inte om Halldorfs text finns online, men vår artikel kan läsas på Academia.edu, här!

torsdag 10 januari 2019

Skottland är mitt uppe i något

Dagens roligaste:

För ett tag sedan gjorde jag en Instagram-post, där jag kommenterade min bild genom att citera en bit av Johannesprologen (καὶ τὸ φῶς ἐν τῇ σκοτίᾳ φαίνει, καὶ ἡ σκοτία αὐτὸ οὐ κατέλαβεν - "och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det" i Bibel 2000s översättning). Bara på kul testade jag att klicka på automatöversättningen av den koinégrekiska frasen (en service som finns i mobilversionen) och fick då se följande underbara resultat:


"Och jag är mitt på dagen, och skottland är mitt uppe i något."


Det ni! Nästan lika bra som den där automatöversättningen som cirkulerat ett tag på nätet, där Κύριε, ἐλέησον (kyrie eleison, "Herre, förbarma dig") återges med "Sir, take it easy". Och ja, "skottland" stavades med litet s. Notera hur översättningsmaskinen (som naturligtvis försökt med nygrekiska) blandar ihop  σκοτία ("mörker") med Σκωτία ("Skottland", eller förlåt, "skottland").


tisdag 8 januari 2019

Hemliga japanska ord

Dagens japanska ord är mikkyō (密教), ordagrant (eller snarast "tecken-enligt") "hemlig lära" – det består av tecknen 密 (som läses hisoka med inhemskt japanskt uttal och mitsu med sinojapanskt – alltså från kinesiskan inlånat – uttal) och betyder "hemlig" samt 教 (som är tecknet för verbet oshieru, "undervisa" och likaså för det sinojapanska kyō, som just betyder "undervisning, lära"). Kombinerar man de sinojapanska läsningarna mitsu och kyō får man efter viss fonologisk förändring just ordet mikkyō.

Detta ord, som lämpligen kan översättas t.ex. med "esoterism", är mer konkret termen för buddhistiska esoteriska läror, allra mest specifikt Vajrayāna, den tantriska buddhistiska riktning som är vanlig i Tibet, men också har en japansk avläggare i form av Shingon (真言), vars namn betyder ungefär "verkligt ord", eller mer specifikt mantra. Shingon-buddhism är alltså "mantra-buddhism", vilket är en god beskrivning av denna – just esoteriska – riktning.

Ett annat, liknande ord som också innefattar ett tecken för "hemlig" är shinpishugi (神秘主義 ), vilket tecken för tecken blir "Gud-hemlig-åskådning", vilket är det mer allmänna ordet för "mystik", till exempel i uttryck som kurisuto-kyō-shinpishugi (キリスト教神秘主義), "kristen mystik" – notera åter kyō (教), "lära", som del av ordet för "kristendom" ("Kristus-lära")!

Man kan notera att de två tecken vi tittat på, som båda betyder "hemlig", tillsammans bildar ordet himitsu (秘密), vilket är det kanske vanligaste japanska ordet just för "hemlighet". Även det ordet kan för övrigt användas för att åsyfta buddhistisk esoterik.

måndag 7 januari 2019

Främlingscitat

Det är alltid kul när ens vetenskapliga arbete når vidare; såg för några dagar sedan att min monografi Unburning Fame citeras i Wilfred Watsons artikel "Terms for Occupations, Professions and Social Classes in Ugaritic: An Etymological Study", som publicerades i 2018 års volym av Folia Orientalia och kan läsas online här. Han citerar två gånger mina idér kring "främlings"-terminologi på indoeuropeiska och semitiska språk (kapitel 8 i boken).