Cantabrigian

 Now, I've spent my first two months (and a bit) in Cambridge, as a visiting fellow at the Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities (with the wonderful abbreviation CRASSH). On Saturday, I return to Sweden for the Christmas break. It's been two quite intense months, and I've done a lot of writing, especially on my new monograph. Some other stuff has been going on, too:

I've published a new article in Svensk exegetisk årbok, on "L's and S's in the Land of Israel" - which can be read here.

There's been a Q & A published with yours truly on the CRASSH website on the scholarship I'm doing while here in Cambridge - see here!

I've also started doing a few readings of ancient languages on Youtube -

here's one in Old Babylonian Akkadian (with Swedish introduction) from the OB Gilgamesh. With ejectives and everything!

And here's one in Classical Hebrew, with my classicized Mizrahi-style pronunciation: Isaiah 1:1-10.

 And here's a bit of Ugaritic, Baal's cosmic message for Anat (translation in the description). 

And here's me doing an impromptu Vedic recital (with accents and stuff) at the inauguration of the Stockholm University Indo-European Languages Center in September.

Oh, and there's some Hittite, too!

 

 

And here's a beautiful picture from Wolfson College, where I'm staying:

 

Fables and Serpents!

 Two new things with yours truly - one in English, one in Swedish! Let's start with the Swedish one - a radio essay for OBS/P1 on animal fables (including Fablernas Värld, the Indian Pañcatantra, the Hurrian Epic of Liberation and my own scholarship on Genesis 32. Listen here!

 

The English thing is a Youtube version of a lecture/presentation I held at the PIER (Proto-Indo-European Reconstruction) conference in Cambridge - funnily enough, one day before leaving for actual Cambridge, where I am now! It's a bit technical, but there may be some interesting stuff in there. The title is The Sound of Serpents and Serpent-Slayers in Indo-European and Northwest Semitic, and it's on snake monsters and heroes killing them - a topic to which I tend to return. Here, it's on borrowing of poetic phrases from early Indo-European into Semitic, and into the world of the Hebrew Bible. Watch it here!

Undeep morphology

Just saw a book online, which shall remain nameless. It had a big argument about the Vedic word for sky, dyāvā, which is dual, and how this fact (the dual number) implied a very special type of integration or union.

Nope.

It is dual because it is normally part of a standard compound, dyāvā-pṛthivī (“heaven and earth”), which has two members (thus dual), and the dual number is kept when only one of the two is used (on this, see here:  ). So, the dual number means…. Nothing at all. Except for heaven and earth being, you know, two. It can elliptically mean "heaven and earth" (subtextually implying the second part of the compound), but there is no union, integration of other "special" meaning here.

Please stop believing normal features of ancient languages are somehow more mystical! I did a little rant on this in my latest book Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken (2019), on the subject of Hebrew. For those who can read Swedish, here it is:

 

Cognac

Ibland blir det lustigt när man översätter saker, inte minst tekniska begrepp. Ibland förstår man hur översättningsmissar uppstått, ibland mindre så. Ett intressant exempel som jag såg för inte så länge sedan var på en hemsida om kashmirisk śaivism, alltså det teologiska system inriktat på Śiva som utvecklades i Kashmir under ledning av tänkare som Abhinavagupta. Denna religiösa idétradition - vars bärande tanke också brukar beskrivas med ordet Pratyabhijñā ("återupptäckande" eller "återerkännande" på sanskrit) - är en som jag hyser stod sympati för: dess mystikt-panenteistiska drag tilltalar mig skarpt. Hursomhelst såg jag alltså en hemsida om Pratyabhijñā som hade ... vissa egenheter. En av dessa rörde begreppet Śakti, ordet för Śivas feminint uppfattade "kraft" eller "energi". Detta är förvisso ett svåröversatt uttryck, men döm om min förvåning när jag såg att texten återgav begreppet med ... "cognac energy". Tja, vad skall man säga? Śivas cognac? Någonstans finns det kanske en logik här ...

Biba

Lärde mig idag ett nytt ord. Såg på SVTs hemsida en referens till att svenska folket "bibar" så mycket - det handlade om överdrivet alkoholintag, så jag tänkte mig att detta på något sätt måste vara en anglicerande inlåning av "imbibe" (från latinets bibo, i sin tur från den protoindoeuropeiska reduplicerade presensstammen *piph3e-, jfr. sanskrit pibati, av roten *peh3(i)-, "dricka"). Men så fel jag hade - "att biba" är uppenbarligen bildat av förkortningen B-I-B - "bag in box".

Ouch. Jag vilar min väska.

Senaste orden

Då är det åter dags för lite "samlade (huvudsakligen) främreorientaliska ord från antika språk". Som en del av er kanske vet lägger jag ofta ut sådana å mitt Twitter-konto, och så samlar jag ihop några här lite då och då. I och med Twitter-ursprunget är återgivningarna på engelska (men jag lägger till språket efter - på swensko). Så här kommer senaste skörden:

Luwili ("in Luwian") [fast ordet är hettitiskt!]

Qbʿ ("hyena") [på den besvärligt svåridentifierade nordvästsemitiska dialekten i Deir Alla-inskriften]

Sanuth ("years") [puniska]

Kapart-/kapirt- (word for a small rodent; of much-discussed etymological origin) [hettitiska]

Fel ("he made", perfect 3rd pers. masc. sing. qal from the root PʿL) [puniska]

Corathi ("I invoked/I invoke" = Hebrew qārāʾṯî, perf. 1 sg qal) [puniska]

s̀s̀w ("horse") [ugaritiska]

Azusantalauna ("to ride", infinitive) [luviska, närmare bestämt hieroglyfluviska]

Anišiwat ("today") [hettitiska]

Ar-oš-av-šše-ne-ve ("of the one which I have given" [give-pret-1sg-nominalizer-suffixaufnahme--genitive]) [hurritiska]

Aika- ("one"). (Mitanni-indiska)

Biryamašda, prob. =/priya-mazdha/ ("with beloved wisdom"), which appears as Vedic Priya-medha [Mitanni-indiskt personnamn]

Biryawaza (prob. = Vedic vīrya-vāja, "he who has the prize of manly valor"). (Mitanni-indiskt personnamn]

Arta-tama (prob=Vedic ṛta-dhāman, "he whose abode is Truth", a bahuvrīhi/exocentric compound) [Mitanni-indiskt personnamn]

Guruparaṃparā ("succession of teachers"). [sanskrit]

Mġy ("to arrive, to come") [ugaritiska]

Anech ("I").[puniska]

ʾiqnʾu ("lapis lazuli", "violet blue", "purple") [ugaritiska]

Teriyalla- ("three-drink") [hettitiska]

Šiptamiya- ("seven-drink, seven-beverage", "drink with seven ingredients [?]") [hettitiska]

Drkt ("rule, dominion, rulership") [ugaritiska]

Nešumnili ("in Hittite", i.e. "in the Hittite language") [hettitiska]

Dagens sandhi

... det vill säga konsonantassimilation:

det underbara japanska uttrycket グッジョブ (gujjobu), av engelskans good job. Notera hur den alveolara klusilen d assimilerats till den alveopalatala j! Rena sanskriten! Rent uttalsmässigt sker ju detta även rätt ofta i engelskt uttal av frasen, men först när den flyttas till ett annat skriftsystem och fonologiskt system kommer det upp i ljuset, så att säga.

Häst till häst

Så här kunde man skryta på 700-talet f.Kr. om man var Azatiwada, härskare över en luvisk stadsstat:

  ^EQUUSá-zú-⁽ⁿ⁾pa-wa-ta ^EQUUSá-zú=wi SUPER+r-ta i-zi-i-há
"Häst lade jag till häst ..."


Azatiwada lämnade efter sig en lång, tvåspråkig inskrift (luviska och feniciska), där han berättar om alla bra saker han gjort. Bland annat har han alltså (med ett stereotypt uttryck) ökat arméns hästbestånd. Hans namn betyder för övrigt "Den av Tiwat [solguden] älskade". Inte illa.

I meningen ovan kan man notera ordet az(z)u-, som är den luviska varianten av det allmänna indoeuropeiska ordet för "häst" (latin equus, sanskrit aśva-, gotiska aihwa- etc.), här i form av en u-stam.


Citet ovan kommer från utgåvan i Werners Kleine Einführung ins Hieroglyphenluwische (1991, s. 66), men raden kan hittas i andra utgåvor också.

I arbete

Så här ser det ut när jag arbetar på den bok som håller på att bli resultatet av mitt Vetenskapsråds-finansierade projekt om indoeuropeiska motivinfluenser i ugaritisk och gammaltestamentlig litteratur. Jag brukar kalla det "kreativt kaos". Notera William Blake-citatet på väggen - det har hängt med mig ända sedan min doktorandtid, då jag satte upp det i mitt dåvarande tjänsterum, långt ned i källaren på Centrum för teologi och religionsvetenskap-huset.

Boken som är under produktion närmar sig sin fulländan - exakt hur nära färdigställandet den är vågar jag inte sia om, men det tickar på. I boken utlovas drakormar, västsemitiska och filisteiska gudar, rökväsen, gränsöverskridare, hästar, hebreiska, vediska, hetttitiska, ugaritiska, avestiska och mycket annat - t.ex. diskussioner av den så kallade "Pizza-effekten", ett uttryck myntat av Agehānanda Bhāratī för att beteckna det kulturella fenomen som uppstår när ett fenomen "återimporteras" till den plats varifrån det ursprungligen kom - exemplet är naturligtvis pizzans väg från Italien till USA och sedan tillbaka igen.

Det här projektet är till stor del ett exempel på principen "gräv där du står". Jag är hebraist, semitist och exeget som också har en bakgrund i indoeuropeiska språk. Då gäller det att använda denna bakgrund till något förhoppningsvis kreativt och givande. Drakar, till exempel.

Om Indra och ormen Vṛtra

bhittvā vajreṇa tatkukṣiṃ   

niṣkramya balabhidvibhuḥ                          

uccakarta śiraḥ śatror         

giriśṛṅgam ivaujasā                                          

Efter att ha splittrat hans mage med sin åskvigg

och trätt fram, högg han, Balas mäktige bane,

huvudet av fienden

som var likt en bergstopp, i styrka.

        

         (Bhāgavata-Purāṇa 6:12:32)

Ahann ahim!

Indrasya nu vīryāṇi pra vocam -
yāni cakāra prathamāni vajrī:
ahann ahim, anv apas tatarda,
pra vakṣanā abhināt parvatānām.


"Indras hjältedåd skall jag nu uttala -
de första som han, åskviggsbäraren, utförde:
han dödade Ormen,  bröt fram vattnen,
han klöv bergens inre."

(Ṛg-Veda I 32:1)

Det fjärde vittnet

 

Det allmänna indoeuropeiska ordet för “fyra” är *k^wetwor(es).* Det är det ordet som dyker upp i olika varianter som latinets qattuor, grekiskans tettares/tessares, sanskritens catur/catvāras, walesiskans pedwar och, för den delen, svenskans “fyra” (lättare att se om man tänker på gotiskans fidwor). Många fler exempel finns.

Men i det allra tidigast belagda indoeuropeiska språket, hettitiskan, heter “fyra” något helt annat, nämligen me(y)u-. Eventuellt har det ordet med roten i minimus att göra, vilket skulle innebära att den betecknar en “liten hand” med bara fyra av fingrarna. Saken är osäker.

Men finns inte det vanliga “fyra”-ordet alls på hettitiska? Jo, kanske. Det finns nämligen ett ord kutruwan-, som betyder “vittne”. Enligt en föreslagen tanke som ursprungligen går tillbaka på en artikel av C.H Carruthers från 1933 skulle det ordet ha att göra med *k^wetwor, i den meningen att det skulle beteckna den fjärde personen i ett rättsfall, efter den käranden, svaranden och domaren. Onekligen en intressant tanke. Men stämmer den …? Tja, oklart. För att komma med en i sammanhanget passande anglicism är juryn fortfarande ute.

Man kan läsa mer t.ex. i Kloekhorsts etymologiska lexikon.


* Med några varianter.

Förmörkelseliknelse

Rāhu-grasta-divākarendu-sadṛśo māyā-samācchādanāt
sanmātraḥ karaṇopasaṃharaṇato yo ’bhūt suṣuptaḥ pumān /
prāg asvāpsam iti prabodha-samaye yaḥ pratyabhiñāyate
tasmai śrī-guru-mūrtaye nama idaṃ śrī-dakṣiṇāmūrtaye //

Ekträ

Upptäckte just det underbara hettitiska ordet allantāru- ("ek") i Kloekhorsts etymologiska lexikon - en trolig sammansättning av det semitiska ordet ʾallān- ("ek", jfr. hebreiska ʾallôn) och det nedärvda hettitiska tāru- (PIE *doru-, jfr. sanskrit dāru-, grekiska dorys och i en variantform svenska "trä")!

Tidigare och nyare siare

Som tillägg till den förra posten som visar utlärning av vedisk recitation måste jag nämna att den får mig att fundera på själva texten de unga männen lär sig recitera (den inledande hymnen till eldguden Agni). Där förekommer bland annat följande textrader:

Agniḥ pūrvebhir ṛṣibhir 
īḷio, nūtanair uta …

"Agni skall av tidigare siare
hyllas, och av nya ..."


Det vi ser i videon är ju just ett exempel på detta - hur texten och hyllningen till Agni förs vidare från "tidigare" till "nya"! 

Vedisk in- och utlärning

Kan inte undanhålla er följande rätt fantastiska YouTube-video, som föreställer muntligt utlärande av vedisk text (Ṛgveda I.1, Agnim  īḷe purohitam ...) på ett sätt som känns som att det rätt väl motsvarar hur texten lärts ut under de senaste tretusen åren. Man skall inte underskatta utantillärning av långa textstycken på antika språk - just detta har varit den självklara utbildningsvägen i många kulturer under lång tid. Se och imponeras:

-->

Crickskrit!

Cricket på sanskrit!

Teg Irleṇḍar

Igår roade jag och en god sanskritistvän oss med att bläddra runt på den hindispråkiga Wikipedian. Vi läste bland annat om ओलोफ पाल्मे, det vill säga Olof Palme. Stavade oss fram så gott vi kunde, det vill säga, med sanskriten som hjälp (i synnerhet teknisk hindi är ytterst full av sanskritska låneord). Särskilt kul var det att notera att Palmes företrädare i ämbetet (hans
pūrva adhikārī - orden är i sig ren sanskrit) angavs som तेग इर्लेंडर, vilket på hindi måste utläsas Teg Irleṇḍar. Alltså Tage Erlander ... där någon fått för sig att läsa "Tage" på engelska ("Tejg", så att säga). Rätt skoj :-)

Ljusens högtid

Lucia - Sveriges svar på Dīpãvalī!

Ljus, ljus, ljus:

Asato mā sad gamaya!
Tamaso mā jyotir gamaya!
Mṛtyor māmṛtaṃ gamaya!

"Från det osanna led mig till det sanna!
Från mörker led mig till ljus!
Från döden led mig till det odödliga!" 

- Bṛhadāraṇyaka-Upaniṣad 1.3.28

Mannen Noa

En av de märkligare pseudoetymologiska bortförklaringarna av ett gudanamn finner man hos Jehovas vittnen. Som tips för vittnen som träffar på bångstyriga och svårkonverterade hinduer uppmanar de missionärerna att påpeka att gudanamnet Viṣṇu låter som "ish-nuh", vilket man påstår är "kaldeiska" för "Mannen Noa" - vilket på något sätt skulle visa att Viṣṇu egentligen är biblisk. Nu är det ju inte språkbeteckningen särskilt träffande heller - ʾîš är det normala ordet för "man" på hebreiska. Och varför skulle det få ett V i början? Och vad i hela friden skulle "Mannen Noa" vara för sätt att uttrycka sig? Jag säger som Strindberg: "Tron I på detta"?