Fables and Serpents!

 Two new things with yours truly - one in English, one in Swedish! Let's start with the Swedish one - a radio essay for OBS/P1 on animal fables (including Fablernas Värld, the Indian Pañcatantra, the Hurrian Epic of Liberation and my own scholarship on Genesis 32. Listen here!

 

The English thing is a Youtube version of a lecture/presentation I held at the PIER (Proto-Indo-European Reconstruction) conference in Cambridge - funnily enough, one day before leaving for actual Cambridge, where I am now! It's a bit technical, but there may be some interesting stuff in there. The title is The Sound of Serpents and Serpent-Slayers in Indo-European and Northwest Semitic, and it's on snake monsters and heroes killing them - a topic to which I tend to return. Here, it's on borrowing of poetic phrases from early Indo-European into Semitic, and into the world of the Hebrew Bible. Watch it here!

Senaste orden

Då är det åter dags för lite "samlade (huvudsakligen) främreorientaliska ord från antika språk". Som en del av er kanske vet lägger jag ofta ut sådana å mitt Twitter-konto, och så samlar jag ihop några här lite då och då. I och med Twitter-ursprunget är återgivningarna på engelska (men jag lägger till språket efter - på swensko). Så här kommer senaste skörden:

Luwili ("in Luwian") [fast ordet är hettitiskt!]

Qbʿ ("hyena") [på den besvärligt svåridentifierade nordvästsemitiska dialekten i Deir Alla-inskriften]

Sanuth ("years") [puniska]

Kapart-/kapirt- (word for a small rodent; of much-discussed etymological origin) [hettitiska]

Fel ("he made", perfect 3rd pers. masc. sing. qal from the root PʿL) [puniska]

Corathi ("I invoked/I invoke" = Hebrew qārāʾṯî, perf. 1 sg qal) [puniska]

s̀s̀w ("horse") [ugaritiska]

Azusantalauna ("to ride", infinitive) [luviska, närmare bestämt hieroglyfluviska]

Anišiwat ("today") [hettitiska]

Ar-oš-av-šše-ne-ve ("of the one which I have given" [give-pret-1sg-nominalizer-suffixaufnahme--genitive]) [hurritiska]

Aika- ("one"). (Mitanni-indiska)

Biryamašda, prob. =/priya-mazdha/ ("with beloved wisdom"), which appears as Vedic Priya-medha [Mitanni-indiskt personnamn]

Biryawaza (prob. = Vedic vīrya-vāja, "he who has the prize of manly valor"). (Mitanni-indiskt personnamn]

Arta-tama (prob=Vedic ṛta-dhāman, "he whose abode is Truth", a bahuvrīhi/exocentric compound) [Mitanni-indiskt personnamn]

Guruparaṃparā ("succession of teachers"). [sanskrit]

Mġy ("to arrive, to come") [ugaritiska]

Anech ("I").[puniska]

ʾiqnʾu ("lapis lazuli", "violet blue", "purple") [ugaritiska]

Teriyalla- ("three-drink") [hettitiska]

Šiptamiya- ("seven-drink, seven-beverage", "drink with seven ingredients [?]") [hettitiska]

Drkt ("rule, dominion, rulership") [ugaritiska]

Nešumnili ("in Hittite", i.e. "in the Hittite language") [hettitiska]

Samlade twittrade ord!

På senare tid har jag roat mig med att på mitt twitterkonto lägga ut "dagens hettitiska ord" (och ibland något luviskt eller ugaritiskt). Kalla det främreorientalisk språkfolkbildning!

Här tänkte jag sammanfatta den skörd som hittills förekommit. Jag återger dem som jag skrivit dem å twitter, dvs. på engelska. När jag tittar igenom dem ser jag att det blivit mycket fler än man kunde tro - och på fler språk. Hettitiska är som sagt det vanligaste, men flera andra språk har det blivit. Och fler ord kommer! Här är de hittills samlade:

Alwanzatar ("sorcery").

Ḫarpanalla/i- ("rebel"). [luviska]

Išḫaššara- ("lady").

Kappi- ("small").

Ḫurzašdu ("may he/she/it curse!").

Kallištarwana- ("party, feast").

Aruna- ("sea").

Ḫūmant- ("all").

Idālu- ("evil").

Negna- ("brother").

Massana/i-, "god". [luviska]

Ḫalki- ("grain").

bṯn ("serpent, snake, dragon") [ugaritiska]

Ḫarki- ("bright", "white").

Kattaluzzi- ("threshold").

Azzu- ("horse"). [luviska]

Hamsukala- ("great-grandson"). [luviska]

Keššar ("hand").

Zarza ("heart") [luviska]

Zamakur ("beard").

Murṣu(m) "Disease, illness". [titta, ett ord på akkadiska smög sig in också!]

ʾuṣbuʿātu-ha ("her fingers"). [ugaritiska]

Išḫaḫru- ("tear").

ḏhrt ("dream, vision") [ugaritiska]

Ḫappiriya- ("city").

Kussiʾu ("throne"). [ugaritiska]

Tarḫuilātar ("strength, courage, heroism")

Kūruriyaḫḫešker ("they kept being hostile, they kept behaving like enemies, they kept waging war").

Zaḫḫiyawaštati ("we [will] fight each other").

Hantawata/i- [luviska]

Ḫenni ("now") [hurritiska!]

Hurr-ra!

Dagens hurritiska ord:

taršuvani

("människa")

Ungrateful Grazers

Hemma igen från Japan - fortfarande med hjärnskakningsrester ...

En skojigare sak är att jag i senaste numret av Svensk exegetisk årsbok deltar med en artikel om paralleller mellan det hurritiska Frigivelseeposet och Deuteronomium 32:15. Tidskriften är numera open access-publicerad, som det heter - och man kan ladda ned artikeln och läsa den som fulltext från senaste volymens hemsida, här!

Hurr-ra!

Jag har just ägnat mig åt att läsa hurritiska i badet. Kalla mig nördig, men det är min svabhāva ("eget väsen"), som det heter på sanskrit.

Hurritiska talades bland annat i Mitanni-riket (i Syrien och norra Mesopotamien) under bronsåldern. Mitanni verkar ha varit ett slags blandkultur: ett antal personer i rikets kungalängder har namn som är indoeuropeiska - närmare bestämt indiska - och låter nästan som sanskrit (fast Mitanni låg långt ifrån Indien). Några indiskklingande gudar (bland annat en viss Ind(a)ra) tycks också ha förekommit i deras kult. Men de flesta talade alltså hurritiska, ett med de indoeuropeiska helt obesläktat språk - enligt vissa skall det vara besläktat med dagens nordostkaukasiska språk (som bland annat talas i Dagestan och Tjetjenien), men det är högst osäkert. Språket är ytterst invecklat och makalöst agglutinerande: ändelse på ändelse på ändelse. En av de bevarade texterna är en tvåspråkig text med parallell på hettitiska (ett indoeuropeiskt språk), som består dels av fabelliknande "sedelärande berättelser" och dels myter, bland annat om stormguden Tesshub. Till dessa hade jag skäl att referera i min avhandling, bland annat apropå stormgudens besök i underjorden, där han hälsar på gudinnan Allani, som har solgudinneegenskaper. Skojiga grejer!

Seniffus ...

Sitter på ett hotell i Prag och övar min påvra hurritiska (med hjälp av Ilse Wegners eminenta lärobok) och mina likaledes påvra kanjitecken. Och så roar jag mig med att försöka säga knihy, det tjeckiska ordet för "böcker". Inte helt lätt, det där :)

Det är intressant hur radikal hurritiskan är för övrigt - i hur den hanterar ergativiteten, till exempel. Kul med att studera hurritiska är också att språket är såpass oklart för forskningen att olika kommentarer till texter ibland analyserar former på radikalt olika sätt (något som särskilt gäller den så kallade "fornhurritiskan" som man finner i texter som det s.k. Frigivelseeposet, där diverse verbformer på -um och -ib analyseras på radikalt olika sätt av olika forskare). Som så ofta vad gäller äldre språk kastas man rakt in i debatten!

Hurritologi

Uppe i beskrivningen av bloggen står det ju att jag någon gång då och då skriver något om hurritiska - men skam till sägandes har jag faktiskt inte gjort något inlägg alls om det ärevördiga språket än. Men det går ju att ändra på. Alltså kommer här några trevliga och bra ord om och på hurritiska. Språket talades framför allt i Syrien och norra Mesopotamien under andra årtusendet f.Kr. Det hade en ergativ satsstruktur, cirka tretton kasus och en vansinnigt komplicerad verbalmorfologi som fortfarande inte är helt förstådd. Den text som varit viktigast för förståelsen av språket är det så kallade "Mitanni-brevet", ett brev från konung Tusratta av Mitanni i Syrien till farao Amenhotep av Egypten. En annan viktig textsamling är det så kallade "Frigevelseeposet" (kirenzi på hurritiska), en litterär text bevarad från hettiterriket med parallelltext på hurritiska och hettitiska, som förutom sin vikt som källa till det hurritiska språket också är intressant på grund av att det innehåller ett antal små fabler som illustrerar "goda moraliska lärdomar" - ett slags hurritisk "Spara och Slösa" nästan...

Några ord på hurritiska för den som känner sig hugad:
attai - "fader"
ene - "gud"
ese - "jord"
fe - "du" (absolutiv)
havurni - "himmel"
isas - "jag" (i ergativ)
isten - "jag" (i absolutiv)
kad- - "säga"
kâzi - "bägare"
sên - "broder"
tan- - "göra"
tivê - "sak, ting"

Och så en liten exempelmening, just ur Mitanni-brevet:
undo-mân iya-llê-nîn tivê-na sû-a-lla-mân sên-iffu-s kâd-ôs-â-sse-na ûr-i-â-sse-na andi-lla-an êman-âmha tan-ôs-av.

Och bara för att visa hur lustigt invecklat språket är ger jag här en analys av orden var för sig:
"Men-nu som-de-ju sak-plural alla-i-de-men broder-min-ergativ säga-transitiv/dåtid-han-nominalisering-plural önska-transitiv-han-nominalisering-plural dessa-de-och tio-fallt göra-transitiv/dåtid-jag."

Alltså:
"Men nu: alla de saker som min broder har sagt och önskat har jag gjort tiofallt."

Skojigt språk, hurritiska.