Today's silly joke for those who like both RPG's and linguistics... and it has to be in English to work:
When someone asks me what my alignment is, my answer is neither "lawful good" nor "chaotic evil". My answer is "split ergative".
"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
Visar inlägg med etikett ergativ. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ergativ. Visa alla inlägg
torsdag 30 april 2015
onsdag 13 juli 2011
Seniffus ...
Sitter på ett hotell i Prag och övar min påvra hurritiska (med hjälp av Ilse Wegners eminenta lärobok) och mina likaledes påvra kanjitecken. Och så roar jag mig med att försöka säga knihy, det tjeckiska ordet för "böcker". Inte helt lätt, det där :)
Det är intressant hur radikal hurritiskan är för övrigt - i hur den hanterar ergativiteten, till exempel. Kul med att studera hurritiska är också att språket är såpass oklart för forskningen att olika kommentarer till texter ibland analyserar former på radikalt olika sätt (något som särskilt gäller den så kallade "fornhurritiskan" som man finner i texter som det s.k. Frigivelseeposet, där diverse verbformer på -um och -ib analyseras på radikalt olika sätt av olika forskare). Som så ofta vad gäller äldre språk kastas man rakt in i debatten!
Det är intressant hur radikal hurritiskan är för övrigt - i hur den hanterar ergativiteten, till exempel. Kul med att studera hurritiska är också att språket är såpass oklart för forskningen att olika kommentarer till texter ibland analyserar former på radikalt olika sätt (något som särskilt gäller den så kallade "fornhurritiskan" som man finner i texter som det s.k. Frigivelseeposet, där diverse verbformer på -um och -ib analyseras på radikalt olika sätt av olika forskare). Som så ofta vad gäller äldre språk kastas man rakt in i debatten!
Etiketter:
ergativ,
hurritiska,
japanska,
Prag,
tjeckiska
tisdag 2 september 2008
Hurritologi
Uppe i beskrivningen av bloggen står det ju att jag någon gång då och då skriver något om hurritiska - men skam till sägandes har jag faktiskt inte gjort något inlägg alls om det ärevördiga språket än. Men det går ju att ändra på. Alltså kommer här några trevliga och bra ord om och på hurritiska. Språket talades framför allt i Syrien och norra Mesopotamien under andra årtusendet f.Kr. Det hade en ergativ satsstruktur, cirka tretton kasus och en vansinnigt komplicerad verbalmorfologi som fortfarande inte är helt förstådd. Den text som varit viktigast för förståelsen av språket är det så kallade "Mitanni-brevet", ett brev från konung Tusratta av Mitanni i Syrien till farao Amenhotep av Egypten. En annan viktig textsamling är det så kallade "Frigevelseeposet" (kirenzi på hurritiska), en litterär text bevarad från hettiterriket med parallelltext på hurritiska och hettitiska, som förutom sin vikt som källa till det hurritiska språket också är intressant på grund av att det innehåller ett antal små fabler som illustrerar "goda moraliska lärdomar" - ett slags hurritisk "Spara och Slösa" nästan...
Några ord på hurritiska för den som känner sig hugad:
attai - "fader"
ene - "gud"
ese - "jord"
fe - "du" (absolutiv)
havurni - "himmel"
isas - "jag" (i ergativ)
isten - "jag" (i absolutiv)
kad- - "säga"
kâzi - "bägare"
sên - "broder"
tan- - "göra"
tivê - "sak, ting"
Och så en liten exempelmening, just ur Mitanni-brevet:
undo-mân iya-llê-nîn tivê-na sû-a-lla-mân sên-iffu-s kâd-ôs-â-sse-na ûr-i-â-sse-na andi-lla-an êman-âmha tan-ôs-av.
Och bara för att visa hur lustigt invecklat språket är ger jag här en analys av orden var för sig:
"Men-nu som-de-ju sak-plural alla-i-de-men broder-min-ergativ säga-transitiv/dåtid-han-nominalisering-plural önska-transitiv-han-nominalisering-plural dessa-de-och tio-fallt göra-transitiv/dåtid-jag."
Alltså:
"Men nu: alla de saker som min broder har sagt och önskat har jag gjort tiofallt."
Skojigt språk, hurritiska.
Några ord på hurritiska för den som känner sig hugad:
attai - "fader"
ene - "gud"
ese - "jord"
fe - "du" (absolutiv)
havurni - "himmel"
isas - "jag" (i ergativ)
isten - "jag" (i absolutiv)
kad- - "säga"
kâzi - "bägare"
sên - "broder"
tan- - "göra"
tivê - "sak, ting"
Och så en liten exempelmening, just ur Mitanni-brevet:
undo-mân iya-llê-nîn tivê-na sû-a-lla-mân sên-iffu-s kâd-ôs-â-sse-na ûr-i-â-sse-na andi-lla-an êman-âmha tan-ôs-av.
Och bara för att visa hur lustigt invecklat språket är ger jag här en analys av orden var för sig:
"Men-nu som-de-ju sak-plural alla-i-de-men broder-min-ergativ säga-transitiv/dåtid-han-nominalisering-plural önska-transitiv-han-nominalisering-plural dessa-de-och tio-fallt göra-transitiv/dåtid-jag."
Alltså:
"Men nu: alla de saker som min broder har sagt och önskat har jag gjort tiofallt."
Skojigt språk, hurritiska.
Etiketter:
ergativ,
hurritiska,
Mitanni,
Tusratta
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)