måndag 29 september 2008

Poeten och cirkelmakaren i Blaskan

En ny recension av Poeten och cirkelmakaren finns i nättidningen Blaskan. Det är smickrande att romanen kallas "en av årets roligaste svenska äventyrsromaner".

lördag 27 september 2008

Trädets grenar sprids över världen

En bloggare bosatt i Wales skriver trevligt om min bok Ett träd med vida grenar. Han hoppas på en översättning till engelska.

Uppdatering: bloggaren i fråga upplyste mig i en kommentar att rätt kön är "hon", inte "han": Rätt skall vara rätt!

torsdag 25 september 2008

Titlar, Austen och kvinnohistoria

Detta med titlar är en viktig sak. Vad är det som gör att vissa titlar låter mycket bättre på utländska språk än de gör på svenska? Oavsett vad man nu tycker om filmen i fråga låter till exempel The Phantom Menace bra på engelska, medan den svenska översättningen Det mörka hotet endast låter platt som en pankaka. Riktig sanslöst är de fall där man har "översatt" filmtitlar till svenska - och ändå givit dem en engelsk titel(!). Notera följande serie onomastiska fadäser:

All That Jazz - "svensk" titel Showtime
A Hard Day's Night - "svensk" titel Yeah! Yeah! Yeah!
Miss Congeniality - "svensk" titel Miss Secret Agent


En annan klassisk svensk titel är namnet på den första översättningen av Jane Austens Persuasion (även känd som The Elliots). Den första svenska versionen från 1836 bar den i och för sig helt skapliga benämningen Familjen Elliot, men med den idag makalösa undertiteln Skildringar af engelska karakterer (!)

Apropå Jane Austen tänker jag göra lite reklam. Min fästmö Rebecca Bugge fyller i övermorgon tre decennier, och jag skulle apropå denna begivenhet rekommendera ett besök på hennes mycket Austenskt klingande blogg Pride & Sensibility, fylld av intressanta diskussioner kring klädhistoria samt historiska, fiktiva, religiösa och andra kvinnliga gestalter - allt från exposéer över danska porträttfoton från 1870-talet och utläggningar om den lätt påhittade slaviska gudinnan Lada till en framställning av Consuelo Vanderbilts liv. Gaudeat lector!

tisdag 23 september 2008

söndag 21 september 2008

Du öppnar bröst

Språk i tv-spel är ett eget kapitel - i synnerhet gäller detta de fall där man försökt översätta exempel på denna konstform till Thet Swänska Modersmåålet. Idag är detta mindre ovanligt och kan till och med göras med viss stil, men en gång i tiden hörde det definitivt till ovanligheterna att tv-spel förekom på svenska. Men det hände, och ett av de mer dråpliga exemplen är det klassiska peka-och-klicka-äventyret Shadowgate. När detta spel gavs ut i en version till den gamla 8-bitars Nintendo-burken tyckte någon ansvarig person uppenbarligen att dess textmängd krävde en svensk version för den svenska publiken.

Så långt gott och väl. Det roliga var dock att översättningen var... skall vi säga "kreativ"? Det kändaste exemplet på detta är de två kommandona "gä" och "slä", som än idag skapar nostalgi hos många åttiotalister. Det kändes på något sätt så underhållande att "gä" omkring i den stora mörka borgen Shadowgate och "slä" på både det ena och det andra... och så kunde man också "bluta" (för "sluta"...).

Ett ännu mer extremt exempel var den svenska "översättningen" av det ytterst mediokra Game Boy-rollspelet Sword of Hope. Här har vi klassiker som "i rummen står en bröst", där "bröst" är tänkt att återge engelskans chest. Öppnade man skattkistan fick man det lätt morbida meddelandet "du öppnar bröst". Nästan lika kul var ståtliga men pekoralistiska uttalanden som "Theo, förtvivla inte!", ett meddelande man fick sig till livs i "Gamles rum"...

lördag 20 september 2008

Nya saker

Ett av de roligare uttrycken på latin är det klassiska sättet att säga "(politisk) revolution". Även om vårt ord revolution är latinskt till sitt ursprung (och betyder ungefär "omvridning") var det inte det man använde i det klassiska Rom för att tala om politiska maktövertaganden. Uttrycket för "revolution" var istället Res novae, vilket ordagrant blir "nya saker". Detta uttryck hos de klassiska författarna en ganska pejorativ klang: "nya saker" var inte något särskilt bra. Speciellt intressant är i mitt tycke uttrycket novis rebus studere, som inte alls betyder "studera nya saker" utan "förbereda en revolution" (!)

Uttrycket ger klangen av en viss konservativ grundhållning...

onsdag 17 september 2008

Bank bank!

Banker har varit mycket i ropet de senaste dagarna. Ett av de mer dråpliga resultaten av det var att någon googlade sig till den denna blogg genom att söka på "Lehman". Tja, det var nog inte den amerikanske lingvisten Winfred P. Lehmann (som förekommer här i något inlägg) han var ute efter, utan snarare en stor kraschad bank med liknande namn. Ja, tänka sig.

Apropå bank har jag alltid gillat det arabiska sättet att blida pluralis av detta ord. På arabiska har man lånat in ordet "bank" från västerländska språk, och man ser det då som en praktisk trekonsonantstam av vanlig semitisk sort: b-n-k (semitiska språk älskar som bekant att knyta ords betydelser till ett konsonantskelett). Pluralen bildar man då genom en vokalväxling enligt mönster av inhemska arabiska ord, och så får vi en bank, men flera bunuuk! Liknande gör man till exempel med ordet film, som i arabisk plural får formern 'aflaam!

måndag 15 september 2008

Jag uppträder på Kulturnatten

På lördag, den 20:e september, är det den årliga och ärevördiga kulturnatten i Lund. Jag kommer då att medverka i den så kallade litteraturbaren på Grand Hotel på Bantorget (närmare bestämt i den så kallade Piratenfoajén). Medverkar gör också Evelina Bramstång, vinnare av Lilla Augustpriset. Värd för evenemanget är poet Niklas Törnlund. Det hela börjar klockan 18.00 - väl mött!

Lite vacker reklam för det hela i PDF-format kan man se här!

söndag 14 september 2008

Gästboksfråga

Jag fick ett inlägg i min hemsidas gästbok, där en viss "Wulfahariaz" ställde en relevant fråga. Tyvärr glömde personen i fråga att skriva sin email i inlägget (olyckligtvis strejkar tekniken som skall hämta in mailadresserna man skriver i meddelanderutan, så man måste skriva ut dem "för hand", vilket jag försökt påpeka överst på gästbokssidan), och alltså kan jag inte svara till frågeställaren direkt. Alltså kommer svaret här.

Frågan gällde vad som menas när det i min bok om indoeuropeiska förekommer ett ljud som skrivs som ett versalt H (till skillnad från h:n med nedsänkta siffor efter, det vanliga sättet att skriva de så kallade laryngalerna). Svaret finns faktiskt i själva boken, på sidan 113: "ett stort H betecknar vilken som helst av de tre laryngalerna". Svårare än så är det inte - så hoppas att du läser detta, Wulfahariaz!

fredag 12 september 2008

Expulit una duos

Jag är illa förkyld - I guess these things happen. Det får mig att tänka på en skojig dikt av Martialis, de elaka epigrammens mästare. Versmåttet är elegiskt distikon, det gamla versmåttet för intensiva känslor, kärlek, sorg och annat mäktigt, men Martialis använder det till helt andra saker:

Si memini, fuerant tibi quattuor, Aelia, dentes:
expulit una duos tussis et una duos.
iam secura potes totis tussire diebus:
nil istic quod agat tertia tussis habet.


Vilket i lite fri, ej versbunden översättning blir:

"Om jag minns rätt hade du fyra tänder, Aelia:
en hosta drev ut två, och en till de två andra.
Nu kan du utan problem hosta hela dagen lång:
den tredje hostan kan inte göra dig något illa."

Denna engelska version som jag hittade har definitivt sina poänger:
You used to have four chewers.
A cough left you with fewer.
Now you’re a carefree cougher.
No threat a cough can offer.



Jag hoppas att slippa Aelias öde...

måndag 8 september 2008

Indoeuropeisk recension i SvD!

Den första recensionen av min indoeuropeiska bok har anlänt! Lars Lönnroth har en ytterst välvillig recension av Ett träd med vida grenar i dagens Svenska Dagblad. Läs här!

Tryggve Mettinger får pris

Min lärare och vän prof. em. Tryggve Mettinger har tilldelats Thuréuspriset på 175000 kronor av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala - många gratulationer till honom! Tryggves senaste vetenskapliga monografi är en religionshistorisk och narratolgisk studie av Edenberättelsen, som bland annat behandlar vishets- och odödlighetsmotiven i jämförelse med de akkadiska berättelserna om Gilgamesh och Adapa. The Eden Narrative heter boken.

söndag 7 september 2008

Orm... Zolom... whatever...

Dagens ämne blir japaniserad populärkulturell reception av fornnordisk mytologi. Det är ett lustigt faktum att modern japansk popkultur har en stor fetisch för fornnordisk mytologi. På många ställen i japansk manga- anime- och tvspelskultur finner man diverse egenartade asareferenser, oftast omtolkade till oigenkännlighet. Särskilt humoristiskt kan detta bli ifråga om namnformer, som kan bli lite märkliga på grund av japanskans och fornnordiskans mycket olika ljudsystem. Ofta är det när japanska återgivningar av nordiska ord och namn skall återföras till latinsk skrift som de verkliga missarna inträffar.

Ett känt exempel är mangaserien Oh, my goddess, där de tre nordiska nornorna Urd, Skuld och Verdandi lånat sina namn till titelns gudinnor. Men japanska skiljer varken på l/r eller b/v, vilket lett till att man i japansk media återger huvudfiguren Verdandi som Belldandy (!) när man vill vara "flashig" och skriva med latinsk skrift (det latinska alfabetet har en viss mediastatus i Japan). Ett ståtligt namn på en av nornorna har så kommit att låta som riktig bimbo.

Inte fullt lika bekant är en liknande fadäs i det geniala tvspelet Final Fantasy VII. Däri förekommer en stor och elak ormvarelse med det mystiska namnet "Midgar Zolom". Midgar är namnet på den jättelika stad där spelet börjar, men vad en "zolom" är för något har biologerna inte riktigt lyckats knäcka. Lösningen är naturligtvis en transkriptionsmiss: på japanska hette vidundret midogaruzuorumu, vilket helt enkelt var sättet att återge det nordiska Midgardsormr - det vill säga "Midgårdsormen". It all falls into place...

fredag 5 september 2008

Tamera

Och vad betyder egentligen det etruskiska ordet tamera? Är det en beteckning på något slags ämbete eller ett ord för ett rum? Båda dessa förslag finns - idén att det skulle röra sig om ett ämbete är äldre, medan den om ett "rum" föreslogs av forskare som Olzscha och Morandi. Denna fråga har central betydelse för innebörden i ett av de så kallade Pyrgi-bläcken, tre guldbleck med inskrifter på etruskiska och feniciska som bekriver hur en helgedom tillägnats den etruskiska gudinnan Uni (identifierade med den feniciska 'Ashtart). Där talas nämligen om munistas thuvas tameresca: betyder då detta (som jag tror) något i stil med "för denna plats, kammaren", eller är det en titel på den person som lät bygga helgedomen?

För övrigt hette byggherren Thefarie Velianas. Jag har just skickat in korret till en artikel i tidskriften Opuscula, där jag försöker analysera vad blecken säger om honom och hans roll i sitt samhälle. Man jobbar på.

tisdag 2 september 2008

Hurritologi

Uppe i beskrivningen av bloggen står det ju att jag någon gång då och då skriver något om hurritiska - men skam till sägandes har jag faktiskt inte gjort något inlägg alls om det ärevördiga språket än. Men det går ju att ändra på. Alltså kommer här några trevliga och bra ord om och på hurritiska. Språket talades framför allt i Syrien och norra Mesopotamien under andra årtusendet f.Kr. Det hade en ergativ satsstruktur, cirka tretton kasus och en vansinnigt komplicerad verbalmorfologi som fortfarande inte är helt förstådd. Den text som varit viktigast för förståelsen av språket är det så kallade "Mitanni-brevet", ett brev från konung Tusratta av Mitanni i Syrien till farao Amenhotep av Egypten. En annan viktig textsamling är det så kallade "Frigevelseeposet" (kirenzi på hurritiska), en litterär text bevarad från hettiterriket med parallelltext på hurritiska och hettitiska, som förutom sin vikt som källa till det hurritiska språket också är intressant på grund av att det innehåller ett antal små fabler som illustrerar "goda moraliska lärdomar" - ett slags hurritisk "Spara och Slösa" nästan...

Några ord på hurritiska för den som känner sig hugad:
attai - "fader"
ene - "gud"
ese - "jord"
fe - "du" (absolutiv)
havurni - "himmel"
isas - "jag" (i ergativ)
isten - "jag" (i absolutiv)
kad- - "säga"
kâzi - "bägare"
sên - "broder"
tan- - "göra"
tivê - "sak, ting"

Och så en liten exempelmening, just ur Mitanni-brevet:
undo-mân iya-llê-nîn tivê-na sû-a-lla-mân sên-iffu-s kâd-ôs-â-sse-na ûr-i-â-sse-na andi-lla-an êman-âmha tan-ôs-av.

Och bara för att visa hur lustigt invecklat språket är ger jag här en analys av orden var för sig:
"Men-nu som-de-ju sak-plural alla-i-de-men broder-min-ergativ säga-transitiv/dåtid-han-nominalisering-plural önska-transitiv-han-nominalisering-plural dessa-de-och tio-fallt göra-transitiv/dåtid-jag."

Alltså:
"Men nu: alla de saker som min broder har sagt och önskat har jag gjort tiofallt."

Skojigt språk, hurritiska.