Manga-kiai

I japansk manga, anime och tvspel där folk ägnar sig åt någon form av strid eller kampkonst - vilket de ofta gör - är det kutym att alltid lite vackert utropa namnet på sina hemliga attacker medan man utför dem för att nedgöra någon ond fiende (antagligen medan man flyger genom luften). Att inte ha ett särskilt framskriket namn på sina angrepp skulle inte hålla alls. Det hela är väl en variant på den gamla budoprincipen om kiai, stridsropet, ofta hört i kendomatcher och liknande. Spela bara lite Street Fighter och hör Ryu och mesproppen Ken skrika "HADOKEN!" och "SHORYUKEN!" så förstår ni vad jag menar.

I översättning kan dessa utrop bli lite roliga. Såg just i en till engelska tolkad manga attackskriket "NAKED FALLING CHERRY BLOSSOM!"

Det är hårt, det.

I never drink .... wine

Allt handlar om vampyrer i höst. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna trend, men något på ämnet känner jag mig i alla fall manad att ta upp!

Om man gillar japansk populärkultur kan man ha stött på figuren Vampire Hunter D, huvudperson i en (lång) serie framtidsskräckromaner av Hideyuki Kikuchi. Temat är jakt på vampyrer i en postapokalyptisk, dyster värld, och böckerna illustreras av en av mina absoluta favoritkonstnärer, Yoshitaka Amano. Sålunda ser omslaget till den första volymen ut:



Naturligtvis har D också blivit film i olika omgångar. En av dessa (animerade) filmer har titeln Bloodlust, och är baserad på den tredje av Kikuchis böcker om den hattbeklädde och blekskinnade hjälten. I denna film (som för övrigt rekommenderas varmt) får man höra honom bli beskriven som vad som i engelsk version återges som en dunpeal. Vad är nu detta för något?

Jo, Herr D själv är en halvvampyr, vilket ger historien ett antal förvecklingar i sig. I balkansk sagotradition finns ett särskilt ord för sådana halvväsen: dhampir. Transkriberar man detta ord till japanska får man danpīru (som vanligt i japanska med bara öppna stavelser och utan skillnad mellan L och R). Om man sedan transkriberar detta ord tillbaka till latinsk skrift utan att förstå vad det handlar om och försöker göra ett engelskt ord av det så får man - dunpeal!

För andra liknande japanskengelska lustigheter i popkulturen, se här!

Orm... Zolom... whatever...

Dagens ämne blir japaniserad populärkulturell reception av fornnordisk mytologi. Det är ett lustigt faktum att modern japansk popkultur har en stor fetisch för fornnordisk mytologi. På många ställen i japansk manga- anime- och tvspelskultur finner man diverse egenartade asareferenser, oftast omtolkade till oigenkännlighet. Särskilt humoristiskt kan detta bli ifråga om namnformer, som kan bli lite märkliga på grund av japanskans och fornnordiskans mycket olika ljudsystem. Ofta är det när japanska återgivningar av nordiska ord och namn skall återföras till latinsk skrift som de verkliga missarna inträffar.

Ett känt exempel är mangaserien Oh, my goddess, där de tre nordiska nornorna Urd, Skuld och Verdandi lånat sina namn till titelns gudinnor. Men japanska skiljer varken på l/r eller b/v, vilket lett till att man i japansk media återger huvudfiguren Verdandi som Belldandy (!) när man vill vara "flashig" och skriva med latinsk skrift (det latinska alfabetet har en viss mediastatus i Japan). Ett ståtligt namn på en av nornorna har så kommit att låta som riktig bimbo.

Inte fullt lika bekant är en liknande fadäs i det geniala tvspelet Final Fantasy VII. Däri förekommer en stor och elak ormvarelse med det mystiska namnet "Midgar Zolom". Midgar är namnet på den jättelika stad där spelet börjar, men vad en "zolom" är för något har biologerna inte riktigt lyckats knäcka. Lösningen är naturligtvis en transkriptionsmiss: på japanska hette vidundret midogaruzuorumu, vilket helt enkelt var sättet att återge det nordiska Midgardsormr - det vill säga "Midgårdsormen". It all falls into place...

Ganbatte kudasai

Jag älskar det japanska verbet ganbaru. Det betyder något i stil med att "göra sitt bästa", "jobba hårt" eller kanske som det brukar heta idag med ett lite gräsligt uttryck - "ge järnet". Uppmaningen ganbatte kudasai är vanlig när man skall uppmuntra folk till en svår uppgift - engelskans hang in there är en inte helt dum översättning. Det kan sägas i alla möjliga situationer: både av chefer till underordnade för att få dem att "köra hårt" och i anime-filmer till den unge/a hjälten/hjältinnan eller vad det nu gäller. Om det känns besvärligt vid något tillfälle, tänk bara:
ganbarimashô -
"nu kör vi hårt!"

Klädsel kawaii

Ordet kawaii (gärna uttalat med hög, pipig och överentusiastisk röst) har de senaste åren smugit sig in i en del svenskars språkbruk - det har blivit ett sant modeord, en markör för en hel kulturell strömning. För den som inte vet är kawaii det japanska ordet för "söt". Söthet är en central del av den moderna japanska kulturen (så till den grad att till och med japanska skyltar om "militärt område, tillträde förbjudet" illustreras med en gullig liten minimilitär med enormt huvud och runt kropp), och via manga och anime har detta tagit sig in i svensk kultur också. Likaså ordet.
Sedan bör man vara medveten om att det finns väldigt mycket japansk kultur som inte är kawaii överhuvudtaget. Läs Kozure Okami (Lone Wolf and Cub) - där är inte ens det lilla barnet så hemskt sött alltid.

Men i alla fall: i allmänupplysningens namn tänker jag här ge de centrala delarna av böjningen av detta adjektiv. Man bör notera att japanska adjektiv på -i är verbala och böjs i tempus, vilket för många västerlänningar framstår som bakvänt, men så är det helt enkelt.

Presens positiv: kawaii
Presens negativ: kawaikunai
Preteritum positiv: kawaikatta
Preteritum negativ: kawaikunakatta

Och så de lite artigare formerna (japanerna är noga med sådant):

Presens positiv: kawaii desu
Presens negativ: kawaiku arimasen
Preteritum positiv: kawaikatta desu
Preteritum negativ: kawaiku arimasen deshita