Kärnbränsle och fenicier i Malmö!

På lördag (17/3) klockan 14.00 håller jag ett föredrag på Malmö Konstmuseum kring den forskning jag för några år sedan gjorde om exegetikens och filologins betydelse för informationsbevarande kring kärnbränsleförvaring. Kom gärna och lyssna - mer kan läsas här, eller på Facebook här!

LUX-bränsle

När det nya humaniora och teologi-huset i Lund - LUX - invigdes i augusti högtidlighölls detta med något som kallades "stafettföreläsningar" - korta anföranden av några av husets forskare. En av dem var undertecknad, och jag pratade om mitt forskningsprojekt kring äldre språks betydelse för kärnbränsleinformation (!). Jag pratar om den feniciska Eshmunazar-inskriften, och vad den har att säga i ämnet. Man kan nu se/höra det hela på nätet (jag är den förste av föreläsarna, precis efter inledningspratet). Länk finns här!

Pyrgi-Paydirt

Ett engelskt ord jag tycker är skoj är paydirt ("framgång", "vinst"). Det är kul att det verkligen lär komma från gruvdrift - pay plus dirt, så att säga ... betalande grus. Helskoj.

Håller just på att skriva ett litet utkast till avhandlingen som bland annat tar upp Pyrgi-blecken (som jag ju publicerat en artikel om tidigare), en samling tvåspråkiga inskrifter (etruskiska och feniciska) från Pyrgi i Italien. Min idé om hur dessa texter har att göra med kopplingen sol-död-torka i Främre orienten är ganska vild - eller kreativ, kanske man skulle kunna säga: det har att göra med två dateringar som texten ger för en tempelinvigning. Vi får se om denna lilla passus håller.

Och avhandlingsstatusen är nu 178 sidor.

Pyrgiartikeln

Har förresten inte nämnt att min artikel The Religio-Social Message of the Gold Tablets from Pyrgi nu finns publicerad i svenska institutens i Rom och Athen tidskrift Opuscula (efterföljaren till de tidigare Opuscula Romana och Opuscula Atheniensia - volymen heter 1, 2008 - fast den utkom i början av detta år). Artikeln behandlar de fenicisk-etruskiska tempelinvigningsinskrifterna från staden Pyrgi i Italien, vilka analyseras ur ett retoriskt och religionshistoriskt perspektiv med fokus på vilka de tänkta läsarna av texterna var och hur detta påverkar formuleringarna och framhävandet av byggherren Thefarie Velianas' storhet. Kopplingar görs till främreorientaliska framställningar av gudars och gudinnors beskydd av dem som bygger deras tempel. En översikt över innehållet i tidskriftsnumret finner man här.

Tamera

Och vad betyder egentligen det etruskiska ordet tamera? Är det en beteckning på något slags ämbete eller ett ord för ett rum? Båda dessa förslag finns - idén att det skulle röra sig om ett ämbete är äldre, medan den om ett "rum" föreslogs av forskare som Olzscha och Morandi. Denna fråga har central betydelse för innebörden i ett av de så kallade Pyrgi-bläcken, tre guldbleck med inskrifter på etruskiska och feniciska som bekriver hur en helgedom tillägnats den etruskiska gudinnan Uni (identifierade med den feniciska 'Ashtart). Där talas nämligen om munistas thuvas tameresca: betyder då detta (som jag tror) något i stil med "för denna plats, kammaren", eller är det en titel på den person som lät bygga helgedomen?

För övrigt hette byggherren Thefarie Velianas. Jag har just skickat in korret till en artikel i tidskriften Opuscula, där jag försöker analysera vad blecken säger om honom och hans roll i sitt samhälle. Man jobbar på.

Språkgranskad artikel

Fick igår veta att en vetenskaplig artikel jag fått antagen til publicering i tidskriften Opuscula just kommit tillbaka från språkgranskning. Det känns skönt att de hela rullar på. Artikeln heter "The Religio-Social Message of the Pyrgi Inscriptions" och behandlar den tvåspråkiga etruskisk-feniciska texten på en samling guldbläck från orten Pyrgi i Italien. Som namnet antyder diskuterar jag (förutom filologiska frågor) vilken roll dessa texter kan ha spelat i ideologiskapande syfte - de behandlar invigningen av ett tempel till gudinnan Ashtart (Uni på etruskiska), och jag resonerar i artikeln om hur denna händelse kan ha fungerat för att legitimera den härskare, Thefarie Velianas, som genomförde den. Jag brukar normalt inte alls syssla med religionssociologi, men här hamnade jag ganska nära det ändå - fast jag naturligtvis inte kunde hålla mig från de nödvändiga lingvistiska resonemangen.

Spanien, klippdassarna och fenicierna

Dagens obskyra etymologi:

Vad har detta lilla söta djur att göra med namnet på staten Spanien? Låt oss undersöka saken!
Fenicierna var som bekant en samling överdängare på att resa kring, handla och starta städer i hela den antika världen. De pratade också ett roligt (utdött) nordvästsemitiskt språk. När fenicierna grundade sina kolonier i Spanien blev de förvånade över den stora mängden harar som bodde där. Haren var nu inte ett djur som fenicierna kände väl från sitt hem i nuvarande Libanon och Syrien, så de kallade den för shaphan, ett feniciskt ord som egentligen betecknar "klippdassen", den gynnare som ni ser avbildad här intill. Landet de kommit till kallade fenicierna 'I-shaphan, "klippdasskusten" eller "klippdassarnas ö". Detta blev sedan namnet på området, och när romarna hörde det skapade de sin egen form: Hi-span-ia. Som sedan blev till España och "Spanien".

Det är i alla fall den vanligaste teorin.


(En ordentligt utvidgad version av denna text har publicerats i tidskriften Kontur - och senare i min bok Orden och evigheten).