UR-semitologi!

Jag och Johan Wester pratar om semitiska språk och min bok "Ett hav i mäktig rörelse" i programmet "En bok, en forskare"! Lyssna gärna:

https://urplay.se/program/233855-en-bok-en-forskare-ett-hav-i-maktig-rorelse

Nu kan det sägas: Drakbok 2024 och den avslutande serafboken redan i höst 2023!

Nu kan det sägas! 

 

– efter mycket om och men är det nu klart att den sista boken i min fantastikserie "Stjärnan, gryningens son" utkommer på Nirstedt/litteratur i höst OCH att jag kommer med en fackbok om drakkamp i indoeuropeisk och semitiskspråkig litteratur på samma förlag 2024!

Undeep morphology

Just saw a book online, which shall remain nameless. It had a big argument about the Vedic word for sky, dyāvā, which is dual, and how this fact (the dual number) implied a very special type of integration or union.

Nope.

It is dual because it is normally part of a standard compound, dyāvā-pṛthivī (“heaven and earth”), which has two members (thus dual), and the dual number is kept when only one of the two is used (on this, see here:  ). So, the dual number means…. Nothing at all. Except for heaven and earth being, you know, two. It can elliptically mean "heaven and earth" (subtextually implying the second part of the compound), but there is no union, integration of other "special" meaning here.

Please stop believing normal features of ancient languages are somehow more mystical! I did a little rant on this in my latest book Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken (2019), on the subject of Hebrew. For those who can read Swedish, here it is:

 

Semitologisk nätkonferens!

Imorgon – tisdag 31/3 – händer något kul: i dessa innesittartider har det anordnats en semitologisk onlinekonferens! Undertecknad skall vara med bland talarna och prata anatoliska låneord i ugaritiska. Mycket annat kul står också på programmet för konferensen, som är öppen för åhörare: för att få se länk till programmet och hur man loggar in, titta här!

Opusculum!

Ny artikel av undertecknad - om en del ugaritisk-hebreisk-akkadiska teknikaliteter - har just publicerats i The Journal of Hebrew Scriptures. Den tidskriften är trevligt nog open access-tillgänglig, så man kan läsa det hela här!

Bokmässeprogram

Kanske inte helt förvånande kommer jag att delta på bokmässan i Göteborg nästa helg och uppträda i diverse sammanhang - semitologi för hela slanten (och lite till, för den delen). Här är schemat för mina uppträdanden - kom gärna förbi och lyssna (och skaffa en bok om ni vill!):


* 28/9 (lördag) klockan 15:30
Lunds universitets monter (B06:62), intervjuas om bok och forskning av Lovisa Brännstedt (Antikens kultur och samhällsliv, Lund, och för övrigt gammal kursare till undetecknad).

* 29/9 (söndag) klockan 09:15
Forskartorget (B05:72) - jag håller låda om semitiska språk.

* 29/9 (söndag) klockan 10:30
Norstedts' monterscen (B05:22). Jag pratar med min förläggare Peter Karlsson om senaste boken och semitiska språk i allmänhet.

* 29/9 (söndag) klockan 11:00
Seminarium i sal F4 tillsammans med Tore Janson (med Görrel Espelund som moderator), om språkhistoria i stort och smått - från språkevolution till historisk rekonstruktion.

London och recensioner

För inte så länge sedan hade Svenska Dagbladet en mycket sympatisk understreckare om min bok Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken, signerad Tore Janson. Den finns att läsa här.

Annat på samma tema: i senaste numret av Språktidningen finns också en skojig recension, och i Forskning och Framsteg en intervju med undertecknad apropå boken. Och Norstedts gör en puff på sin hemsida - se här!


Annars har jag just återkommit från årets OTSEM-konferens, denna gången på King's College i London. Massor av trevliga diskussioner om olika papers - själv opponerade jag på ett om den syriska översättningen av Psalm 19 och ett om deixis i biblisk historiografi. Och så hörde vi alla ett lysande "keynote"-föredrag om Hesekiel av prof. Paul Joyce. Fantastiskt bra, och gav mig en eller annan idé för att i framtida skrivande föra vissa idéer vidare!

Och nu har jag påbörjat årets hebreiskaundervisning. Lika kul som alltid!

Recension i GP!

Och här har vi en ny och trevlig recension av Ett hav i mäktig rörelse i Göteborgsposten - recensenten verkar tycka att det är en svår men bra bok. "[E]n kunnig bok om ett viktigt ämne" är ju ett trevligt omdöme!


Förresten blev jag för ett tag sedan glad när jag såg följande i den lokala, lundensiska bokhandeln:

Å land (=Åland?)

Sitter å landet och jobbar med en artikelrevision; det är den här tingesten som nu är antagen för utgivning i The Journal of Hebrew Scriptures, och jag gör lite tillägg och putsningar här och var. Det är alltid trevligt när man tänker att "det vore ju kul med något snyggt exempel till" på det jag argumenterar för - och så hittar man det efter tio minuters letande!

Annars skrivs det också en del skönlitteratur i det wikanderska laboratoriet. Både lite ditten och lite datten, om man säger så!

Om en månad börjar jag för övrigt med höstens hebreiskundervisning. I och med att jag var i Uppsala under det senaste läsåret har jag för första gången sedan 2009 inte haft någon studentgrupp i språket - men jag behövde också vila mig från undervisandet och bara koncentrera mig på forskningen. Nu när jag återkommit skall jag undervisa på 25% - resten är forskningstid. Det skall bli skoj!

För övrigt utkommer årets nummer av Svensk exegetisk årsbok ganska snart. Där har jag också en artikel (nämligen den här - en massiv och ganska lingvistiskt teknisk sak på över 40 sidor). Innehållsförteckning med reklam för årsboken kan man hitta här. Jag tycker att det är roligt att en så pass "rent språkvetenskaplig" sak kommer ut i en exegetisk tidskrift - det visar på de bibelvetenskapliga ämnenas metodologiska bredd och tvärdisciplinära styrka.

Folkbildning

I senaste upplagan av podcasten Allt du velat veta deltar undertecknad med lite folkbildning - jag pratar om diverse språkligheter (mitt kärnbränsleinformationsprojekt dyker också upp på ett hörn). Lyssna gärna här!

Rom och recension

Sitter just nu på Svenska institutet i Rom och skriver vetenskap; som alltid är Institutets lärdomsklosterliknande miljö oerhört stimulerande för arbetsprocessen. Värmen är dock något svårhanterad, måste jag erkänna. Ägnar mig också åt diverse nöjesläsning - till exempel av Wellhausens klassiska Prolegomena från 1878/1883, den text som på allvar lanserade den i bibelvetenskapliga sammanhang så bekanta "JEDP"-förklaringen till Pentateukens/Moseböckernas tillkomst och därmed kanske var det allra viktigaste portalverket för den gammaltestamentliga exegetiken som vetenskaplig disciplin.

Och just ja, min nya bok Ett hav i mäktig rörelse har fått sin första recension, vilken var klart trevlig: läs här! "Unik bok om de semitiska språken" kallar de volymen.

Färdig story!

Mittåt – mitt inhopp i Norstedts' instagramstory med anledning av min nya bok blir faktiskt bevarat för eftervärlden som en egen liten "knapp" på deras profil. Kul! Här är en direktlänk till den lilla semitologiska story jag satte ihop igår!

Story!

Idag är det jag som sköter Norstedts' instagramstories, apropå min bok om semitiska språk, Ett hav i mäktig rörelse! Titta gärna in – efter ett dygn försvinner de :-) !

Havsläpp!

Och nu är boken ute – Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken! Tjoooo!

Se till exempel här på Bokus eller här på AdLibris!

Mäktigt hav och BTJ

På fredag utkommer min essäbok om de semitiska språken, Ett hav i mäktig rörelse. Det är mycket trevligt att se denna bok nå ljuset - efter flera års arbete. Recensionsdatumet är senare, men redan nu har BTJ-utlåtandet kommit som ett slags första recension, och där sägs det trevliga saker. BTJ-lektören Dick Nilsson skriver bland annat (i BTJ-häftet nr 11, 2019):

"De semitiska språken [...] tillhör de äldsta dokumenterade språkgrupperna och några av dem bidrar dessutom med de äldsta skriftspråken. Av det skälet räknas dessa språk till de främsta kulturbärarna med sina bidrag till religion, historia och kultur. [...] Här ägnar [Wikander] sig åt de semitiska språkens historia, inbördes släktskap, karaktärsdrag och kulturhistoria. Ansatsen är krävande populärvetenskaplig, vilket innebär att även lingvister, förutom den allmänt kulturhistoriskt intresserade läsaren, kommer att ha behållning av boken. Det är en speciell balansgång som författaren klarar av mycket bra, speciellt som han valt essäformen för sina kapitel och därutöver pendlar mellan vetenskaplighet och subjektivitet. [... D]et är njutbar läsning."


Kul omdöme!

Mäktig rörelse

Jag har varit tystlåten här under lång tid, vilket har haft att göra med stora mängder arbete, samt en del irriterande sjuklighet. Nu är det dock bättre, och alltså tar jag tillfället i akt att även här annonsera något som är i antågande, nämligen min bok Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken. Som titeln antyder är den ett slags pendang till min bok om indoeuropeiska språk, Ett träd med vida grenar, och den är alltså menad som en populär introduktion till studiet av de semitiska språken, i synnerhet ur ett språkhistoriskt perspektiv. En del av mina egna idéer utgående från mitt pågående forskningsprojekt om nordvästsemitiskt poetiskt språk kommer också med på ett hörn. Boken kommer i slutet av maj, och man kan läsa mer om den här, på Norstedts' hemsida.

Här ser man det tjusiga omslaget:

Främlingscitat

Det är alltid kul när ens vetenskapliga arbete når vidare; såg för några dagar sedan att min monografi Unburning Fame citeras i Wilfred Watsons artikel "Terms for Occupations, Professions and Social Classes in Ugaritic: An Etymological Study", som publicerades i 2018 års volym av Folia Orientalia och kan läsas online här. Han citerar två gånger mina idér kring "främlings"-terminologi på indoeuropeiska och semitiska språk (kapitel 8 i boken).

Mdt kmt

Relationen mellan fornegyptiska och de semitiska språken är en svår nöt. De är släkt med varandra (båda är grenar av den afroasiatiska språkfamiljen, vilket syns tydligt på pronomensystem och mycket annat), men släktskapen är avlägsen och komplicerad. Att etablera regelbundna ljudlagar mellan dem har visat sig besvärligt, och det finns idag två konkurrerande skolor kring vilken uppsättning lagar som gäller. Den äldre skolan tänker sig att konsonantljuden motsvarar varandra ganska väl i sin utveckling mellan egyptiska och semitiska språk, medan den nya skolan, som går tillbaka på traditionen från Otto Rössler, postulerar mycket radikala förändringar i egyptiskan, där man t.ex. menar att det etymologiska *d-ljudet blivit ett ʿayin (en faryngal frikativ) på egyptiska. Problemet är att dessa två skolor till stor del är omöjliga att förena (fast det finns de som försöker, t.ex. genom att tänka sig tidig dialektsplittring i egyptiskan, med olika ljudlagar i de olika dialekterna). En annan svårighet skapas av att egyptiska och semitiska språk friskt lånade ord från varandra, så att det är mycket svårt att skilja geniuna ärvda släktskaper från senare lån. Som en forskarbekant sade till mig en gång om frågan: det som ser ut som besläktade ord är lån, och de ord som faktiskt är besläktade ser inte alltid besläktade ut.

Kul, sådant!

Helig skrift?

Noterar att Google tillmäter min senaste monografi stor auktoritet, eller hur vi nu skall uttrycka saken:

Relativ gångerskola

På måndag har vi forskarskolemöte i GT:s exegetik. Det betyder att seminarierna i Lund och Uppsala sammanstrålar (i Uppsala på höstarna och i Lund på vårarna) för att diskutera texter man har framställt. Framför allt brukar det hela vara till för doktoranderna, men denna gång skall vi också ha några bidrag av disputerade forskare. Själv deltar jag med ett litet artikelutkast om hebreiskans, ugaritiskans och akkadiskans relativpartiklar (där jag bitvis bygger vidare på idéer som framlagts av John Huehnergard) - samt om ord för "gång" (som i "antal gånger") på hebreiska och ugaritiska. Där finns nämligen ett par ord som ser ut att vara besläktade, men där ljudlagarna inte riktigt verkar stämma. Och som alla historisk-jämförande språkvetare vet är detta ett stort no-no. Ljudlagarna skall stämma - det bör ju råda Ausnahmslosigkeit, som unggrammatikerna en gång formulerade saken. Alla undantag måste förklaras vetenskapligt. Och det är alltså just det jag försöker göra. Vi får se hur seminarierna ser på mina föreslagna lösningar!