Go West!

 

Luwian word of the day:

 

ipatarmayan (probably meaning "westward").

 

 

 

 

Probably from the root *(h₃)yebʰ-, which originally meant "enter" (here in reference to the sun, entering in the west) but received... a more specific (and sexual) meaning in the Indo-European branches outside Anatolian and Tocharian. This change in meaning is, btw, one of the arguments often adduced for Anatolian and Tocharian being the two earliest to leave the common IE fold (among numerous others).

 

Also, this happens to be a photo from West Road in Cambridge!

I guess that could be something like iparwaššiš ḫar(u)waš ("western road") in Cuneiform Luwian (in the nominative singular)!

Semitologisk nätkonferens!

Imorgon – tisdag 31/3 – händer något kul: i dessa innesittartider har det anordnats en semitologisk onlinekonferens! Undertecknad skall vara med bland talarna och prata anatoliska låneord i ugaritiska. Mycket annat kul står också på programmet för konferensen, som är öppen för åhörare: för att få se länk till programmet och hur man loggar in, titta här!

Fler samlade ord

Här kommer en liten sammanställning av den senaste tidens "dagens främreorientaliska ord" från mitt Twitter-konto - lägger ut sådana med viss regelbundenhet, för allmänhetens uppbyggnad, och då och då gör jag en sammanställning här (översättningarna är till engelska, iom att det är så jag givit dem å twitter):

Azzun-ha-wa-ta azzuwi saranta iziha - "Horse I added upon horse."
(luvisk fras ur KARATEPE-inskriften, där härskaren Azatiwada skryter med sina insatser)

Azanta ("they loved").
(luviska)

Ydʿt hlk kbkbm ("she who knows the course of the stars").
(ugaritiskt epitet på Pughat, ur Aqhat-eposet)

Sbrdn ("bronze spear maker"), from Hurrian *sipar-ten-, "bronze maker", itself including a borrowing from Akkadian siparru, "bronze".
(ugaritiska)

Pahalati- (from Northwest Semitic Baʿalat, "The Lady", note Luwian h used to render Semitic ʿayin!)
(luviskt gudanamn, som synes inlånat från nordvästsemitiska)

Tarriyanalli- ("third rank officer").
(luviskt ord, inlånat till hettitiska - notera tarri-, släkt med svenskans "tre", om än sannolikt i annat avljudsstadium - om man får tro Eichner - eller med en anaptyktisk vokal, om man får tro Melchert och Kloekhorst)

Prln (probably "diviner", loan from Hurrian *furulinni), title of ʾAttēnu, whose student ʾIlimilku wrote down the Baal Cycle.
(ugaritiska)

Akkuškezzi ("s/he keeps drinking, s/he drinks again and again", imperfective).
(hettitiska, från roten *h1egwh-, "dricka", som även syns i latinets ēbrius, "berusad").

Per-/parn- ("house").
(hettitiska)

Aika-wartanna ("one turn, one lap", cf. the almost identical Sanskrit eka-vartana).
(Mitanni-indiskt ord, bevarat som lån i hettitiskspråkig text om hästträning)

 Xahba-, xãhba- ("grandchild").
(lykiska)

Tideimi ("son").
(lykiska)

Kbatra- ("daughter").
(lykiska, japp, släkt med "dotter")


... och som avslutning på detta inlägg, det fantastiska hettitiska ordet
Paršnili ("like a leopard, in the way of a leopard").

Anatoliska boktips

Om man är intresserad av luviska - ett av den indoeuropeiska anatoliska språken, som talades under brons- och järnåldern i det som idag är Turkiet och norra Syrien, kan jag rekommendera Annick Paynes bok Hieroglyphic Luwian - An Introduction with Original Texts. Bra grejer! Och för den delen - om man vill börja lära sig hettitiska kan man gärna skaffa Theo van den Houts lärobok!

Småland, hästar och bloggar

Mitt under all spänning inför mitt nästa vecka förestående romansläpp har jag tillbragt några dagar i mörkaste Småland tillsammans med hustru och svärfar. Här har jag arbetat med mitt bidrag till årets OTSEM-konferens i Oxford, där jag som första gången skall deltaga som doktorerad forskare och inte som doktorand. Jag sitter och skriver och funderar kring det hebreiska ordet sûs, som betyder "häst". Det föreslås ofta att detta ord skall vara ett indoeuropeiskt lån; ibland har man föreslagit en bakgrund i indiskbesläktade språk i Främre Orienten och ibland (och mera övertygande) ett ursprung i luviska i Mindre Asien. Det är den senare möjligheten jag försöker undersöka och ge ett bidrag till. Vi får se hur det hela går. Det luviska ordet för "häst" var något i stil med asu- eller azzu- och är i sin tur besläktat med den större indoeuropeiska familjen av "häst"-ord (latin equus, grekiska hippos/ikkos, sanskrit aśva-, forniriska ech, tochariska yakwe/yuk etc.), men de anatoliska språken (hettitiska, luviska med flera) verkar ha bevarat en äldre form med en u-stam istället för en o-stam som i de övriga indoeuropeiska språken (något som påpekats av IE-forskaren Alwin Kloekhorst). Jag tror mig i alla fall ha några intressanta idéer kring det hebreiska sûs (med övriga paralleller i andra semitiska språk, som t.ex. ugaritiskans ssw) och dess eventuella lånrelation till det luviska ordet. Vi får se vart det bär.

Nu har jag för övrigt avslutat min vecka som gästbloggare hos Norstedts apropå det kommande boksläppet av Serafers drömmar. Här följer länkar till de fem inläggen:

1. Har framtiden redan hänt?
2. Barock-punk?
3. Serafer och keruber
4. Lynch, Platon och fossiler
samt till sist
5. Fantastikens rum

Avpolleterat femininsuffix

Var på hettitologikonferens för ungefär en vecka sedan, där jag bland annat fick höra den store Craig Melchert utlägga sina idéer kring den så kallade "i-mutationen" på luviska. I min bok "Ett träd med vida grenar" nämner jag den teori densamme lade fram i en artikel på 90-talet, att detta suffix (ett mysko "i" som dyker upp mellan stammen och ändelsen i nominativ och ackusativ av animata substantiv på luviska) är en rest av gamla indoeuropeiska femininsuffix. Men nu visar det sig att Melchert gjort helt om i frågan - allt som är fast förflyktigas, som det brukar heta! Men så måste det ju också vara.

"Barn" på anatoliska språk

De anatoliska språken (dvs. en indoeuropeisk undergrupp av språk som talades i dagens Turkiet under antiken) finns i ett antal varianter. Det kändaste anatoliska språket är hettitiska, som vi har en stor mängd litteratur bevarad på. Sedan finns det också luviska, som talades i södra Anatolien, och dess nära släkting lykiska (dessutom finns en lite annorlunda dialekt av lykiska som brukar kallas milyiska). Och så ett antal andra: kariska, pisidiska, sidetiska och den ganska avvikande lydiskan.

Men alla dessa är alltså anatoliska, precis som svenska, engelska, tyska, holländska etc. alla är germanska. Lite roligt är då att se hur olika sätt dessa språk har att uttrycka ett så centralt ord som "son" eller "barn".

Det hettitiska ordet för "son" är inte säkert känt (det skrivs med ett ideogram vars läsning är osäker), men ett ganska sannolikt förslag är att ordet hette pulla-, vilket då skulle vara släkt med sanskrit putra- och oskiska puklo- (båda "son").

På luviska heter "son" eller "barn" ofta nimuwiza-, vilket kommer av ni- ("o-", "inte") och muwa- ("kraft"), alltså egentligen "den kraflöse".

På lykiska använder man istället ordet tideimi (som vi såg tidigare på bloggen). Deta ord kommer av den indoeuropeiska roten *dheh1(i)- som betyder "suga" eller "dia" (det svenska ordet "dia" kommer just av samma rot). Det lykiska ordet betyder alltså "den som diar", "dibarn". Se där hur så pass närbesläktade språk ändå kan skaffa helt olika ord för ett så centralt begrepp!