Dead Poets!

On Wednesday Nov 9 2022, there will be an even on Indo-European poetics at the Swedish Collegium in Uppsala, featuring Bo Ralph, Peter Jackson and Yours Truly. I'll be talking about "The Conquering Baal and the Name of Indra: Linguistic and Poetic Encounters in Bronze Age Syria". The whole thing will be streamed over Zoom, so do join if you wish. A flyer with the link and info can be found here!

Semitologisk nätkonferens!

Imorgon – tisdag 31/3 – händer något kul: i dessa innesittartider har det anordnats en semitologisk onlinekonferens! Undertecknad skall vara med bland talarna och prata anatoliska låneord i ugaritiska. Mycket annat kul står också på programmet för konferensen, som är öppen för åhörare: för att få se länk till programmet och hur man loggar in, titta här!

It *is* Northwest Semitic culture

Är sjuk, illa förkyld. Tänker ibland på det som att Resheph håller sin hand över mig - i avseendet feber, inte i avseendet krig. Jag har ju trots allt inte fått mitt hus bombat. Men feber, som sagt. Kopplingen mellan gudamakter, torka och feber var ju ämnet för min avhandling.




Sitter här i feberhettorna och skriver på mitt bidrag till konferensvolymen från senaste vårens Örebro-konferens om profetlitteratur. Där talade jag som del av mitt Vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojekt om den eventuella vägen från indoeuropeiska drakmyter till nordvästsemitisk kultur (ugaritisk och israelitisk, t.ex.), och ända fram till Jesaja 27:1, det klassiska stället om Leviatan. Den versen har ordagranna paralleller med ord ur den ugaritiska Baal-cykeln - just den parallellen är en klassiker för oss som forskar på ugaritisk-bibliska paralleller. Och i det sammanhanget skriver jag följande:

The Hebrew Bible did not ‘borrow’ from Northwest Semitic culture: it is Northwest Semitic culture.

Ett till synes banalt påpekande, men viktigt. Israeliterna var inte ett unikum. De behövde inte "låna" från en kulturmiljö av vilka de själva var en del.

Artikeln kommer som sagt i actavolymen från konferensen Words of the Prophets, som väntas utkomma i slutet av året, om jag förstår rätt.

Indoeuropeisk Jesaja i Örebro

Jag reser mycket just nu. I fredags höll jag föredrag på Språkhistoriska seminariet i Stockholm, veckan innan var jag bland annat i Kungsbacka och höll föredrag och imorgon skall jag iväg och delta i konferensen "The Words of the Prophets" på Örebro teologiska högskola. Där talar jag om några resultat av min Vetenskapsrådsfinansierade forskning kring indoeuropeisk motivpåverkan i Gamla testamentet, närmare bestämt på hur detta kan illustrera Jesaja 27:1, den vackra vers som Bibel 2000 översätter:

Den dagen skall Herren med sitt svärd,
sitt hårda, väldiga, skarpa svärd,
slå Leviatan, den snabba ormen,
Leviatan, den ringlande ormen,
han skall dräpa draken i havet.

Mitt anförande har titeln "From Indo-European dragon-slaying to Isa 27:1 - exploring the longue durée". Det handlar delvis om saker jag tog upp i Stockholm, fast ur ett mer exegetiskt perspektiv.

Mer om konferensen och föredragen kan man läsa här!

Arbete

För övrigt arbetas det i det wikanderska hemkontoret intensivt på uppföljaren till Serafers drömmar - med titeln Den trettonde funktionen. Det går framåt här! Jag jobbar också med ett paper till årets OTSEM-konferens i Hamburg (om interdentaler, sibilanter och emfatiska ljud i hebreiska, ugaritiska och arameiska - en snårskog att vandra i, kan jag meddela ... en redan välgenomtraskad sådan) samt med artikel till det biblisk-indoeuropeiska projektet (en artikel som bland annat behandlar det indoeuropeiska verbet *h₃erb^h-, som betydde något i stil med "lämna sin egen grupp och ansluta sig till en annan". Detta verb är av central betydelse i min artikel - mer säger jag inte :-) ) .

Noterar för övrigt att Serafers drömmar säljs för ett ytterst välvilligt pris på Bokus - följ länken ovan så får ni se!

Forskning, forskning!

Mitt forskningsarbete är just nu inriktat, som sig bör, på mina två forskningsprojekt - dels mitt VR-projekt om indoeuropeisk-bibliska kulturkontakter och dels på mitt ännu inte avslutade projekt om informationsbevarande och klassisk språk- och textforsknings möjliga inflytande över frågan om bevarande av textmaterial om använt kärnbränsle. I det förra fallet tänker jag just nu omarbeta en konferenspresentation från 2012 (Oxford) om det hebreiska (och allmänsemitiska) ordet för "häst" - och dess sannolikt indoeuropeiska bakgrund - till en artikel. Det rör sig om frågan om ett eventuellt lån från luviska, och hur den luviska urformen till ordet kan ha sett ut. Det är alltid en märklig upplevelse att gå tillbaka till saker man skrev för några år sedan och se vad man kan göra med det nu. Med lite tur skall det gå vägen.

Det andra rör sig alltså om mitt projekt om informationsbevarande över lång tid. Där spekulerar jag just nu i vikten av att hålla jämförande/historisk språkvetenskap levande i avlägsna framtider, för att man då skall kunna läsa dagens texter om använt kärnbränsle, och därmed undvika att bli strålskadad. Det är ett ovant ämne för mig som humanvetare att skriva om, men också fascinerande. Jag har tidigare, inte minst i min bok Orden och evigheten, argumenterat för vikten av att tekniska fält använder kunskaper från klassisk humaniora för att vidga sina vyer - och detta projekt är just ett exempel på det. Väldigt roligt att få deltaga i! I en annan artikel som skall höra till detta projekt drar jag paralleller mellan kärnbränslefrågan och den feniciske konungen Eshmunazor II:s gravinskrift (något som jag också hade seminarium kring i december). Det ni! Och det du, Eshmunazor - det hade du inte väntat dig!

Himmel och symbol

Acta-volymen från en konferens om kosmologisk symbolik i Bath som jag deltog i 2011 (anordnad av University of Wales Trinity Saint David) har nu givits ut - mitt bidrag handlar om solgudinnan Shapshu och pest- och krigsguden Reshef i den astronomiska ugaritiska texten CAT 1.78. Man kan läsa mer om mitt bidrag på konferensens hemsida, här.

Och så har någon givit pocketugtåvan av Serafers drömmar fem stjärnor på Bokus. Skoj!
Fler trevliga recensionsklipp om Seraferna hittar man här.

Gables and cupolas

Sitter just på det som är mitt temporära rum på Worcester* College, Oxford, där jag är på besök i några dagar för att delta i OTSEM-konferens. Här samlas Gamla testamentet-forskare från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland och England för att låta yngre kolleger lägga fram kapitel och texter — jag deltar detta år för första gången som postdoc. Att äntligen få besöka Oxford är en stor sak för mig: i och med min kärlek till Waugh’s Brideshead Revisited känns det på något egendomligt sätt som att komma hem — fast den verkliga förlagan har idag något fler sextiotalsbrutalistiska hus insprängda i den klassiska arkitekturen än vad Waugh antagligen hade uppskattat. Han hade nog kallat sådant för "The age of Hooper". Men jag måste hindra mig själv från att börja recitera:
Oxford in those days was still a city of aquatint ... In her spacious and quiet streets men walked and spoke as they had done in Newman's day; her autumnal mists, her grey springtime, and the rare glory of her summer days - such as that day - when the chestnut was in flower and the bells rang out high and clear over her gables and cupolas, exhaled the soft airs of centuries of youth.

... Men nu går jag alltså från seminarium till seminarium på exegetiska, religionshistoriska och filologiska ämnen. Många olika antika språk är representerade i materialet — hur kul som helst!


Förresten har nu Norrköpings tidningar recenserat min nyutkomna fantasyroman Serafers drömmar. Recenten skriver bland annat: "Språkbruket är avancerat, karaktärerna nyanserade och intrigen stundtals väldigt spännande". — läs här! 

Och så har jag blivit intervjuad lite här och där om romanen: läs bloggen Verkligen Stefan och Lokaltidningen Lund!


* Uttalas "Wooster", och inget annat.

Sol och bad

Jag skall på "Sky and symbol"-konferens i juni, anordnad av universitetet i Trinity/St. David i Wales, eller Prifysgol Cymru, Y Drindod Dewi Sant, som keltofilen säger. Fast det utspelar sig i Bath, den stad där Jane Austen tillbringade viktiga delar av sitt liv (se t.ex. resultatet i vad som kanske är hennes bästa bok - Persuasion). Jag och The Dear Lady skall besöka det därtill avpassade muséet, bese The Royal Crescent och annat smått och gott. Och så skall jag naturligtvis hålla ett anförande - om relationen mellan den ugaritiska solgudinnan och pest- och krigsguden Reshef (eventuellt identifierad med planeten Mars). Här finns programmet för begivenheterna, där man även kan läsa om mitt bidrag.