Himmel och symbol

Acta-volymen från en konferens om kosmologisk symbolik i Bath som jag deltog i 2011 (anordnad av University of Wales Trinity Saint David) har nu givits ut - mitt bidrag handlar om solgudinnan Shapshu och pest- och krigsguden Reshef i den astronomiska ugaritiska texten CAT 1.78. Man kan läsa mer om mitt bidrag på konferensens hemsida, här.

Och så har någon givit pocketugtåvan av Serafers drömmar fem stjärnor på Bokus. Skoj!
Fler trevliga recensionsklipp om Seraferna hittar man här.

Xapxu och Granström

Jag vet inte om ni någonsin varit på Malta - om inte så kan jag verkligen rekommendera det. Den lilla ön är helt fantastisk i sin blandning mellan arabiskt, italienskt och lite engelskt på ett hörn - samt korsriddarfort, barockkyrkor och stenålderstempel i mängder. Det lokala språket är, som jag bland annat skrivit om i min bok Orden och evigheten, en fascinerande variant på arabiska med mängder av italienska (sicilianska) lånord, som får maltesiskan att verkligen framstå som ett Mischsprache - för övrigt det enda semitiska språk som normalt skrivs med latinska bokstäver. Ett roligt exempel på maltesiskans utseende hittar vi i namnet på semesterorten Xemxija. X-et uttalas som engelskans sh, och namnet betyder "solig", onekligen en passande beteckning för en badort. Ordet kommer av samma semitiska rot som hebreiskans šemeš, standardarabiskans šams och akkadiskans šamšu (som i sin status absolutus-form givit gudanamnet Shamash). Och naturligtvis är det också släkt med namnet på min ugaritiska favoritgudinna - Shapshu (som till stor del är objektet för mitt avhandlingsarbete). Men tänk så lustigt de stavar: med maltesisk ortografi skulle jag väl säga att jag forskar om Xapxu!

För övrigt måste jag rekommendera Svenska Dagbladets trevliga recension av vännen Erik Granströms lysande fantasytegelsten Slaktare Små (fortsättningen på Svavelvinter). Läs recensionen här!

Verb och torka i Oslo

På fredag 9 december kommer jag återigen hålla föredrag på universitetet i Oslo, under rubriken "Verb, torka och död i Gamla testamentet och bronsålderns Syrien". Här kan man läsa mer om arrangemanget!

Slutseminarium

Imorgon (klockan 16.15) tar jag ett (förhoppningsvis) viktigt steg i slutarbetet med min avhandling Drought Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel - jag skall nämligen ha mitt slutseminarium. Märk väl, inte disputationen (den blir förhoppningsvis under slutet av våren) utan den avslutande diskussionen av det ännu ej tryckta manuset. Men med en inbjuden, utomstående opponent. Jag tror och hoppas att det skall bli en intressant och givande diskussion, som kan göra mitt manus bättre. Det känns märkligt att nu vara på väg in på upploppet med något som jag arbetat med i snart fyra och ett halvt år. Man är rädd för att vara lite hemmablind, att man skall ha gått ned så mycket i de filologiska detaljerna (hur är det nu med det hebreiska verbet škḥ II och med det ugaritiska ordets för "drake" fonologiska historia vad gäller interdentalen?) att man missar större frågor. Nåväl, det får vi se. Det känns i alla fall trevligt att hålla manusets häftade sidor i sin hand: det börjar faktiskt kännas som en bok nu!

Sol och bad

Jag skall på "Sky and symbol"-konferens i juni, anordnad av universitetet i Trinity/St. David i Wales, eller Prifysgol Cymru, Y Drindod Dewi Sant, som keltofilen säger. Fast det utspelar sig i Bath, den stad där Jane Austen tillbringade viktiga delar av sitt liv (se t.ex. resultatet i vad som kanske är hennes bästa bok - Persuasion). Jag och The Dear Lady skall besöka det därtill avpassade muséet, bese The Royal Crescent och annat smått och gott. Och så skall jag naturligtvis hålla ett anförande - om relationen mellan den ugaritiska solgudinnan och pest- och krigsguden Reshef (eventuellt identifierad med planeten Mars). Här finns programmet för begivenheterna, där man även kan läsa om mitt bidrag.

Drought, Death and the Sun

And, for those who might find it interesting, an English summary of my PhD project, which I am currently doing at Lund University and which will hopefully be published in 2012:

I study how drought is used as a symbol of death in the Old Testament and how these images relate to similar conceptions in the Canaanite texts from Ugarit (c. 14th century BC). I examine how the burning sun (represented in the form of the Ugaritic sun goddess Shapshu - also known as Shapsh or Shapash) is presented as the cause of drought and as a tool of the god of death, and I look at how these literary and linguistic expressions are inherited from a common North West Semitic background.

The thesis deals with the relationship between the Israelite religious texts we know as the Old Testament or the Hebrew Bible and the closely related, but older cuneiform texts from Ugarit in modern Syria, texts that amongst other things describe how the god Baal fight his enemies Yamm ("Sea") and Mot ("Death"). The dominion of the god of death is often described in terms of the burning drought that prevents fertility. I begin with a detailed philological analysis of how this drought and its effect on the sun (Shapshu) is presented in the Ugaritic material, and then I examine how this death/drought-motif recurs in many places in the Old Testament, such as the story of Elijah on Carmel (1 Kgs 17-18), at the end of the book of Malachi, in the books of Hosea and Joel and in other places. The concept of drought as a reflection of the power of death is transformed as Israelite monotheism emerges, and I study how this initially hostile power step by step becomes a part of Yahweh's own retinue.


The basic questions are:

1) How do the concepts of drought, death and the sun relate to each other in the Ugaritic religious literature; how are these concepts used as metaphors to express basic tenets of Ugaritic myth and theology?

2) How are these concepts and their uses reflected in the literature and religion of Ancient Israel? How can the identification of these ancient reminiscences of a shared North West Semitic religious background help shed light on the interpretation of various passages in the Biblical text and on the relationship between the Old Testament and that of the surrounding North West Semitic culture?

155

Nu är mitt avhandlingsmanus uppe i 155 sidor. Har på sistone skrivit en hel del på kapitlet "Synthesis and Religio-Historical Remarks", liksom på kapitlet om torka kontrasterat med fruktbarhet i de ugaritiska rituella och halvrituella texterna (ger solgudinnan Shapshu egentligen fruktbarhet här alls? Och hur är hon kopplad till pestguden Resheph?). Noterna till det kapitlet börjar täcka halva sidor. Har även gjort en hel del på kapitlet om Hosea, i synnerhet kap. 13, som kopplar ihop död och torka på ett mycket snyggt och intressant sätt.

Baal och Resheph

På gång just nu är terminens kurs i hebreiska - det är verkligen roligt att undervisa i det språket. Läser också Lipinskis bok om pest- och krigsguden Resheph (som delvis är relevant för ett avhandlingskapitel jag skall lägga fram i maj - kapitlet tar bland annat upp solgudinnan Shapshus kopplingar till högst densamme), samt volym två av Smiths monumentala kommentar The Ugaritic Baal Cycle (utgiven i samarbete med Wayne Pitard). Lipinsky vill inte kännas vid Resheph som underjordsgud, vilket är en vanlig uppfattning att han är. Själv är jag kluven. Men han har några intressanta sol-Resheph-kopplingar som han inte gör så mycket av (från Ebla och Zincirli) - jag kastar mig över dem med glupande aptit. Ugaritologie für alle!

Dödens torka

Åter lite över 3000 år gammal ugaritisk poesi, i sammahanget uttalat av gudapatriarken El till solgudinnan Shapshu:

pl ʿnt šdm y špš
pl ʿnt šdm il
yštk bʿl ʿnt mḥrṯt
iy aliyn bʿl
iy zbl bʿl arṣ

Jag översätter detta i min avhandling:

"Parched are the furrows of the fields, o Shapshu,
parched are the furrows of the fields of El [or: the great fields].
Baal must take care of [or: has forsaken] the furrows of the ploughland:
where is Victorious Baal,
where is Prince Baal of the earth?"


Baal är i dödsriket och kan inte sända sitt regn - den brännande torkan härskar. Man undrar vad den ugaritiske mästerskrivaren Ilimilku hade haft att säga om den globala uppvärmningen och Köpenhamnskonferensen ...

Avhandlande - 81 sidor!

Dagens forskning har handlat om det ugaritiska ordet pl, som troligen betyder "uttorkade", men vissa vill ha det till "genomsöka", utifrån en koppling till ett ganska obskyrt mishnahebreiskt verb. Jag tror att de har fel. Om det är som jag tänker mig handlar stycket jag just nu håller på med om hur solgudinnan Shapshu sänds ut för att inspektera resultaten av Baals nedstigande i dödsriket: den fruktansvärda torkan, som manifesterar dödens makt. Och den särskilda ironin blir i så fall att det är just genom Shapshu/solen som torkan framträder (den brännande solen): hon får själv se vad hon tvingats orsaka på grund av dödsgudens makt över den fruktbarhetsbringande stormguden Baal. Ja, tänk vad kul man kan ha med några få rader text ur Baal-cykeln...

Förresten har jag en gång tidigare roat mig med att klippa ihop allt jag har av avhandlingsmanus till en fil för att se hur långt det hela är i dagsläget. Jag gjorde detta igen, och det ligger just nu på 81 sidor. Naturligtvis kommer säkert mycket att skrivas om, etc... men ändå inte så illa! Och kapitlet om Malaki 3:20-21 är klart i sin allra råaste och första version (numreringen avser den hebreiska texten; i den svenska Bibeln kallas samma textsnutt 4:1-3 - spring till era luntor om ni vill se vad jag skrivit om. Ni kommer kanske att ana varför jag finner stycket relevant för min avhandling).

*Pust-

Min bok om indoeuropeisk språkhistoria (Ett träd med vida grenar) går i tryck i eftermiddag, och jag kan pusta ut efter ett mycket intensivt arbete under den senaste månaden. Nu är det sommar... och jag vill jobba med min avhandling!

Ugaritiska bakvändheter

Någon brukade säga att alla ord på arabiska kan betyda "sig själv, sin motsats och en sorts kamel". Hur det nu är med det kan man ju grunna över, men sant är att många semitiska språk har en tendens att lägga ett slags dubbeltydighet i många av sina ordrötter. Så till exempel på klassisk hebreiska, där roten brk kan användas både i sin vanliga betydelse "välsigna" och dess totala motsats, "förbanna". Har slitit med ett sådant exempel på ugaritiska i mitt avhandlingsarbete, nämligen roten l'y, som i grunden betyder "vara stark" (som i epitetet på guden Baal, 'al'iyanu, "den mäktige"). Detta ord kan också ha den omvända betydelsen - "vara svag". Och hur är det då: är himlen stark eller svag i min text ur Baal-cykeln, som berättar om solens brinnande hetta? Ja, därom tvista de lärde.