Nyhebreiska och maltesiska

Har funderat en del på de intressanta typologiska parallellerna mellan maltesiska och modern hebreiska. Båda språken är semitiska språk som påverkats starkt genom interaktion med indoeuropeiska språk, både i fråga om ordförrådet och (inte minst) i ljudsystemet. Både modern hebreiska och maltesiska har nämligen tappat några av de mest typiskt ursemitiska konsonantljuden, nämligen faryngalen (svalgljudet) ‘ayin och de så kallade emfatiska konsonanterna (konsonanter som t och liknande som, åtminstone på arabiska, uttalas med en samtidig förträngning av svalget som får konsonanten att låta "tjock" och ihålig). Båda språken har kvar ‘ayin i stavningen (på maltesiska stavas det med den intressanta bosktavskombinationen għ, som just kallas għajn), men de uttalas av de flesta inte som egna ljud, utan påverkar idag mest omkringliggande vokaler och liknande. Interaktionen med indoeuropeiska har gjort dessa två semitiska språk ganska speciella - ett fascinerande exempel på språkpåverkan!

Andra har också funderat kring detta, t.ex. Paul Wexler, som själv är av den speciella uppfattningen att modern hebreiska är att betrakta som relexifierad slaviska (!) .

Maltese power

Här har vi den maltesiske politikern Joseph Muscat som står upp för maltesiskans roll och rättigheter på ett okonventionellt, ärligt och tämligen imponerande sätt i ett EU-sammanhang - lyssna vad som händer kort efter att han börjar tala maltesiska:

Xapxu och Granström

Jag vet inte om ni någonsin varit på Malta - om inte så kan jag verkligen rekommendera det. Den lilla ön är helt fantastisk i sin blandning mellan arabiskt, italienskt och lite engelskt på ett hörn - samt korsriddarfort, barockkyrkor och stenålderstempel i mängder. Det lokala språket är, som jag bland annat skrivit om i min bok Orden och evigheten, en fascinerande variant på arabiska med mängder av italienska (sicilianska) lånord, som får maltesiskan att verkligen framstå som ett Mischsprache - för övrigt det enda semitiska språk som normalt skrivs med latinska bokstäver. Ett roligt exempel på maltesiskans utseende hittar vi i namnet på semesterorten Xemxija. X-et uttalas som engelskans sh, och namnet betyder "solig", onekligen en passande beteckning för en badort. Ordet kommer av samma semitiska rot som hebreiskans šemeš, standardarabiskans šams och akkadiskans šamšu (som i sin status absolutus-form givit gudanamnet Shamash). Och naturligtvis är det också släkt med namnet på min ugaritiska favoritgudinna - Shapshu (som till stor del är objektet för mitt avhandlingsarbete). Men tänk så lustigt de stavar: med maltesisk ortografi skulle jag väl säga att jag forskar om Xapxu!

För övrigt måste jag rekommendera Svenska Dagbladets trevliga recension av vännen Erik Granströms lysande fantasytegelsten Slaktare Små (fortsättningen på Svavelvinter). Läs recensionen här!

Malti

Jag gillar maltesiska - vem skulle inte uppskatta en egenartad dialekt av arabiska där mycket stora delar av ordförrådet kommer från italienska? En alldeles otroligt skojig blandning, precis som landet Malta självt, med dess nästan levantinska landskap och dess befolkning som är more catholic than the pope. Men trots katolicismen kan kyrkorna beskrivas som dar Alla - "Guds hus". Bara det att maltesiskan skrivs med latinska bokstäver är lustigt: det är det enda semitiska språk som normalt gör det. Jag tänker idag citera följande vackra sentens på maltesiska:

Il-Poeta jitwieled, mhux magħmul.

"Poeten föds, han görs inte."