Kommittéopponent

På torsdag skall jag vara en av opponenterna och/eller betygskommittémedlemmarna för en dansk PhD-avhandling (Köpenhamn) om bibelhebreiskans verbsystem (jag använder det anglicerande uttrycket PhD i och med att det är vad man gör i Danmark, där man faktiskt har två olika doktorat och använder PhD för det "modernare" av de två). Intressant är att rollen som opponent och betygskommittéledamot inte skiljs åt vid ett danskt PhD-försvar, på det sätt vi gör i Sverige - allt sammanfattas som ett "bedømmelsesudvalg". Här kan man läsa om evenemanget.

Lunakkil

Den nionde raden i den sjätte tavlan av det "babyloniska skapelseeposet" Enuma Elish är mycket vackert formulerad. Raden är en del av ett tal framsagt av Babyloniens nationalgud Marduk, eposets store hjälte, och den handlar om hur han vill dela in gudarna i världen i två grupper som en del av sitt stora ordnings- och skapelseverk.

Marduk säger:
Lušannīma alkakāt ilī lunakkil

Detta är inte helt lätt att återge på svenska. Meningen har två verb, lušanni och lunakkil, som båda står i första person singularis prekativ, formen för "jag vill", "låt mig", "jag ämnar" eller liknande. Det första av dem kommer av verbet šanû ("att vara/bli annorlunda") i den s.k. D-stammen, där den betyder "göra annorlunda", och verbet betyder alltså "jag vill ändra". Det andra verbet är en motsvarande form av verbet nakālu, som i grunden betyder ungefär "handla på ett skickligt sätt". Objektet är alkakāt ilī, "gudarnas vägar". Meningens betydelse blir alltså ordagrant något i stil med "jag vill skickligt ändra gudarnas vägar" eller "jag vill ändra och skickligt göra gudarnas vägar", vilket blir ganska otympligt på svenska. E.A. Speisers översättning är ganska läcker:

The ways of the gods I will artfully alter

Just om verbet nakālu och dess eventuella relation till ett uttryck i Jobsboken handlar min artikel God's Plan in Job and the "Wise Things" of Marduk i Tryggve Mettingers festskrift Enigmas and Images.

spr lšn 'ugrt ḥdṯ!

Frågan är om man idag skulle ägna sig åt åt verben 'ābal ("sörja"/"torka ut") och nābēl ("vissna") ... kunde vara en tanke.

Förresten, ett boktips (ninnanananinnanna ...):
William Schniedewind och Joel Hunt har skrivit en utmärkt Primer on Ugaritic - alltså inte mindre än en ordentlig, "graderad" lärobok i det ugaritiska språket, med inledningar till Ugarits kultur och historiska roll. En mycket bra liten bok som jag kan rekommendera till envar med ambitioner att lära sig det språk som jag på många sätt anser vara den nordvästsemitiska språkfamiljens pärla. Man kunde ha önskat sig lite mer introduktionstext om de ugaritiska litterära texterna och den religiösa bakgrunden, men sådant kan man hitta på andra ställen utan större problem. Boken utgår till stor del från ickelitterära texter som inledning, vilket är ett friskt grepp (som dock delas av Segerts Basic Grammar of the Ugaritic Language). Det gör att nybörjaren inte släpps rakt ned i Baal-Cykelns grammatiska villervalla alldeles direkt. Men man skall inte göra sig några illusioner - det är där vi alla hamnar till sist. Mwahahaha. Jag gillar också starkt att författarna går in på vokaliseringsproblematiken och förklarar källorna till de rekonstruktioner vi faktiskt kan göra av språkets vokaler i viss detalj.

En utmärkt bok sammanfattningsvis. Buy, you fools, buy!
(och nej, jag anser inte att mina läsare är "fools". Jag gillar bara att parafrasera Gandalf).

Vältra

Ett av mina hebreiska favoritord är verbavledningen hithgalgal, "att vältra sig fram". Det bara är så. Och det låter precis så vräkigt och "krossande allt i sin väg" som det är!

Jävla substantiv!

För dem som tycker bäst om verbalmorfologi:
en rolig engrish-skylt.

Jordbävning

Många av oss som bor i södra Sverige blev i natt väckta av en jordbävning - en av de få ordentliga i modern tid (det skall enligt uppgift ha varit en av de kraftigaste sedan 1904). Själv kände jag hur sängen skade och bullrade; jag undrade om jag hade drömt något, och sedan somnade jag om. De som bor i Malmös stora fallos-symbol Turning Torso verkar dock ha haft en läskigare upplevelse ...

På hebreiska är ordet för "jordbävning" ra‘aš, bildat av en verbrot med radikalerna r-‘-š (det mittersta ljudet är det karakteristiska semitiska struplätet ‘ayin, som jag beskrivit i en tidigare post). Roten betyder egentligen något i stil med "att skaka" och därav "att mullra". Själva substantivets grundbetydelse är också just "muller, oljud, tumult" (bland annat om ljudet från hästar och stridsvagnar). Precis som vad gäller det lustigt liknande verbet ra‘am, som används för att beskriva åska, så hör man nästan mullret i själva ordet - ra‘aš!!!

I natt var verbet i alla fall helt begripligt - och mullrade och skakade gjorde det.

Ugaritiska bakvändheter

Någon brukade säga att alla ord på arabiska kan betyda "sig själv, sin motsats och en sorts kamel". Hur det nu är med det kan man ju grunna över, men sant är att många semitiska språk har en tendens att lägga ett slags dubbeltydighet i många av sina ordrötter. Så till exempel på klassisk hebreiska, där roten brk kan användas både i sin vanliga betydelse "välsigna" och dess totala motsats, "förbanna". Har slitit med ett sådant exempel på ugaritiska i mitt avhandlingsarbete, nämligen roten l'y, som i grunden betyder "vara stark" (som i epitetet på guden Baal, 'al'iyanu, "den mäktige"). Detta ord kan också ha den omvända betydelsen - "vara svag". Och hur är det då: är himlen stark eller svag i min text ur Baal-cykeln, som berättar om solens brinnande hetta? Ja, därom tvista de lärde.