The Carps of March

 

Ok, in honor of the day (March 15), here’s my funny post on the Ides of March. And carps. And Swedish 90s tv. And Monty Python.

In order to understand this, we must go back to the mid-90s, a dark time before Monty Python started being reshown basically everywhere. The only channel in Sweden that showed Monty at that time was the rather fringy one called Z-TV. Z-TV bought up relatively (at the time) cheap old stuff and showed it over and over – and one such case was Monty Python. Me and dad – avowed Python fans for years – had the VHS recorder on high alert, recording every episode they broadcast (dad has the tapes to this day).

 

That is the scene. AND: there is a certain episode of Python in which (it makes sense in context!) Shakespeare’s Julius Caesar is performed – on Aldis lamps. We get to see the scene in which the Etruscan soothsayer Spurinna warns Caesar to “Beware the Ides of March” (i.e., the 15th of March).

And here lies the problem. Z-TV was a “young and hip” channel, apparently with a distinct lack in classicists. So, when creating the Swedish closed captioning for the scene, they ran into trouble. They just didn’t know what “Ides” meant. So, they apparently ran for the dictionary. 

 

And what they found was the FISH called “ide”:

https://en.wikipedia.org/wiki/Ide_(fish)

 

The name of that fish, btw, is originally from Swedish (in Swedish, it is “id”). Anyway, an “ide” is part of the family called Cyprinidae, the family of carps. The good folks at Z-TV seem to have thought that “id” was a rather obscure word even in Swedish (and yes, dear reader, it most certainly is). So they threw the audience a line, and we ended up with the immortal Shakespearian quotation:

 

“AKTA DIG FÖR KARPARNA I MARS”, i.e., “BEWARE OF THE CARPS OF MARCH”.

 

So, now we know. Julius Caesar was, in fact, murdered… by a conspiracy of carp.

I recounted this story many years ago here on my blog (in Swedish), here.

 

But, yeah: carp.

 

 

 

(image from: https://en.wikipedia.org/wiki/Ide_(fish)#/media/File:LeuciscusIdusWindeIde56cm_21-4-2009_16-46-58.JPG , by user Viridiflavus.

Forskning, forskning!

Mitt forskningsarbete är just nu inriktat, som sig bör, på mina två forskningsprojekt - dels mitt VR-projekt om indoeuropeisk-bibliska kulturkontakter och dels på mitt ännu inte avslutade projekt om informationsbevarande och klassisk språk- och textforsknings möjliga inflytande över frågan om bevarande av textmaterial om använt kärnbränsle. I det förra fallet tänker jag just nu omarbeta en konferenspresentation från 2012 (Oxford) om det hebreiska (och allmänsemitiska) ordet för "häst" - och dess sannolikt indoeuropeiska bakgrund - till en artikel. Det rör sig om frågan om ett eventuellt lån från luviska, och hur den luviska urformen till ordet kan ha sett ut. Det är alltid en märklig upplevelse att gå tillbaka till saker man skrev för några år sedan och se vad man kan göra med det nu. Med lite tur skall det gå vägen.

Det andra rör sig alltså om mitt projekt om informationsbevarande över lång tid. Där spekulerar jag just nu i vikten av att hålla jämförande/historisk språkvetenskap levande i avlägsna framtider, för att man då skall kunna läsa dagens texter om använt kärnbränsle, och därmed undvika att bli strålskadad. Det är ett ovant ämne för mig som humanvetare att skriva om, men också fascinerande. Jag har tidigare, inte minst i min bok Orden och evigheten, argumenterat för vikten av att tekniska fält använder kunskaper från klassisk humaniora för att vidga sina vyer - och detta projekt är just ett exempel på det. Väldigt roligt att få deltaga i! I en annan artikel som skall höra till detta projekt drar jag paralleller mellan kärnbränslefrågan och den feniciske konungen Eshmunazor II:s gravinskrift (något som jag också hade seminarium kring i december). Det ni! Och det du, Eshmunazor - det hade du inte väntat dig!

E-Secunda

De senaste dagarna har jag bland annat sysselsatt mig med att ordna med saker inför den kommande ebokspublikationen av I döda språks sällskap, Orden och evigheten och Poeten och cirkelmakaren. Om inte alltför lång tid väntas alltså dessa tre volymer finnas elektroniskt köp- och nedladdbara till en pad nära dig, vilket är kul i och med att de alla utgått ur de flesta bokhandlars sortiment vid det här laget. I döda språks sällskap (och min ugaritiska översättningsvolym Kanaaneiska myter och legender) finns dock köpbar som print-on-demand-utgåva, som man kan beställa t.ex. via AdLibris.

Och så undervisar jag intensivt på årets hebreiskakurs - fast med en ny lärobok, som är en mycket trevlig bekantskap. Men det är inte helt lätt att ställa om sin inre, fast inlärda ordning i vilket allt skall läras ut. Den nya boken har en helt annan ordning på många grammatiska fenomen, så läraren (dvs. jag) måste öva i att "tänka baklänges". Säkert utvecklande! Och Engnells gamla hederliga grammatik behåller vi i alla fall.

Har också på sistone gått ned mig ganska ordentligt i den klassiska hebreiskans historiska vokalutvecklingar (bland annat utifrån en studie av Origines' Secunda) - jag har hållit på med det där galet fantastiska språket i halva mitt liv, och det finns fortfarande ständigt nya saker att upptäcka! Och hör och häpna - boken har en facebooksida (hittills bara med en "like", nämligen yours truly, men ändå)!

Årsbok

Noterar till min glädje att SvD tycker att min essäsamling Orden och evigheten är en av "årets böcker" - se här!

Orden och evigheten i Clarté

Jag är glad och stolt över att ha fått en trevlig och uppskattande recension av min bok Orden och evigheten i tidskriften Clarté (den finns en bit ned, ungefär på mitten av sidan).

Programpunkten

Här har vi den officiella programposten för mitt föredrag på årets bokmässa!

Jag åter på bokmässan

På årets upplaga av Bok och biblioteksmässan i Göteborg är jag med och håller ett anförande. Klockan 14:45-15:05 fredagen den 24 september pratar jag om följande:

"Att vara öfverdrifvet ålderdomlig: om gamla språk och arkaiskt språk som lyckat och misslyckat stilmedel i skönlitteraturen, populärkulturen och öfverallt omkring oss. Ola Wikander resonerar kring hur latin, hebreiska och mer eller mindre lyckad gammalsvenska skapar färg i dagens värld."

Det blir alltså lite funderingar kring fornspråk och litteratur bl.a. (men inte enbart) med utgångspunkt från Poeten och cirkelmakaren och Orden och evigheten. En och annan bok signerar jag nog också. Det hela går av stapeln vid Grafiska Torget, som har monternummer G02:22. Man hoppas vi ses där!

Hermelins språk

I dagens Svenska dagbladet skriver Carl-Johan Malmberg en understreckare om Eric Hermelin, vars mycket självständiga tolkningar av sufipoesi han mycket träffande och vackert kallar "litterär alkemi" - och så citerar han undertecknad kring synen på svenska storslagna språknivåer. Det uppskattas - Läs här!

CTR für alle - und auch Chalmers

Imorgon och övermorgon är det doktorandsymposier på Centrum för teologi och religionsvetenskap här i Lund - då genomförs det mycket speciella, att folk från husets ca 14 olika discipliner (lite beroende på hur man räknar) lägger fram sina avhandlingskapitel i ett stort gemensamt forum. I och med att vi som doktorerar på CTR förenas av en enda sak - nämligen att vi i en eller annan mening studerar något som har med religion att göra - kan det skapa oväntade möten (religionsfilosofisk diskussion av Jacques Lacan tillsammans med ugaritisk torketeologi - vad säger ni om det?). Intressant övning, i alla fall!

Fick för övrigt för ett tag sedan Chalmers kårtidning hemsänd i min brevlåda med en trevlig hälsning. De anmäler nämligen Orden och evigheten - se där en bekräftelse på att teknik och humaniora kan fungera bra tillsammans! Numret är nu ute på interwäbben, och kan anmälan kan läsas på sidan 20 i denna PDF. Man måste också älska att de precis bredvid skriver om en bok om något så "tekniskt" som amigurumi!

Orden och Zenon

Ny glad nätrecension av Orden och evigheten - tankar om språk, religion och humaniora hittar man om man följer den här länken. Det är intressant att recensenten diskuterar vilka av Zenons paradoxer som bäst illustrerar problemet med begreppet "nu". Skoj är också att högst densamme (recensenten alltså, inte Zenon) insett att boken egentligen handlar minst lika mycket om religion(svetenskap) som om språk.

Läsprov

För den intresserade kan det kanske vara kul att veta att man alldeles lagligt kan provläsa de första kapitlen ur min bok Orden och evigheten om man följer den här länken.

Här har vi för övrigt en lustig bloggkommentar på ett av bokens temata - öronstorlek.

Blogue

En ny trevlig blogganmälan av Orden och evigheten kan man läsa här!

Hebreiska dörrböner

I det senaste numret av Språktidningen bidrar jag med en liten utläggning om den klassiska hebreiskans egenheter (som ju ligger mig mycket varmt om hjärtat) - detta i anslutning till en annan artikel om modern hebreiska. I samma nummer är också min nya bok Orden och evigheten trevligt recenserad, för övrigt.

Har ibland fått förfrågningar om vad det ena eller andra heter på hebreiska (t.ex. för tatueringar och liknande!). Då uppstår ju alltid frågan "vilken sorts hebreiska"? I grunden kan man dela in språkets historia i fyra epoker:

1) Bibelhebreiska ("klassisk hebreiska")
2) Mishnahebreiska (rabbinsk hebreiska)
3) Medeltidshebreiska
4) Modern hebreiska (israelisk, framför allt)

Dessa varianter skiljer sig en hel del från varandra, både vad gäller uttal, böjningsformer och (kanske framför allt) syntaktiskt struktur. Den moderna hebreiskans syntax ligger på många sätt närmare europeiska språks än de tidigare formernas, till exempel. Och av den klassiska hebreiskans invecklade och svårbegripliga tempussystem har det moderna språket knappt ett spår.

Att försöka skriva på klassisk hebreiska är en rolig övning. Just det fick jag göra när jag och min far skrev vår antika roman Poeten och cirkelmakaren, där det förekommer en hel del improviserade böner och liknande på det heliga språket. Det var ganska skoj att skriva ihop en någorlunda bibelhebreisk bön om att Gud måtte öppna ett par stängda dörrar för en när man är jagad av romerska soldater, i sann Life of Brian-anda ...


(det där med tatueringar på klassisk hebreiska är för övrigt särskilt lustigt med tanke på att just den sortens märken och kroppsmodifikationer ju anses förbjudna i judisk tradition, baserat på förbudet i Leviticus 19:28 ...)

Hedengrens igen

På onsdag, den 24e mars, kommer jag att vara på Hedengrens i Stockholm klockan 19.00 och tala om Orden och evigheten. Come and see the show!

Orden och Norra Skåne

Norra Skåne kommer med en trevlig recension av Orden och evigheten. Läs här!

Aktuell bok

En recension av Orden och evigheten finns nu på Bokus' Bokaktuelltblogg, här!

FoF och recension

Bloggkollegan "Akademiska synpunkter" recenserar Orden och evigheten. Läs här!

Och jag har skrivit ännu en liten drapa på Forskning & Framstegs blogg, här!

Genzuwalas Istanus

Dagens textbit, ur den stora hettitiska solhymnen (förtjänsfullt utgiven av Hans Güterbock):

Istanue isha-mi
handanza hanesnas ishas
nepisas daganzipas-a hassue -
utne zik dudduskisi,
tarhuilatar zik-pat peskisi.
Zik-pat handanza,
anda genzu daskisi zik-pat.
Mugauwar zik-pat essatti.
Zik-pat genzuwalas Istanus,
nu genzu zik-pat daskisi.


"Solgud, min herre,
domslutets rättvise herre,
himlens och jordens konung -
du styr över landet,
du ger styrka.
Endast du är rättvis,
endast du visar nåd.
Endast du besvarar bön.
Du är nådens Solgud,
och endast du visar nåd."


Vackert, ne? Använder detta i en utblick i avhandlingen (om skillnader mellan ugaritisk och hettitisk "solgudssyn").


Och Sundsvalls Tidning recenserar.

Svenska ord

Och här har vi Svenska Dagbladets recension av Orden och evigheten.

Und DN

DN gillar Orden och evigheten. Läs här!

Vad gäller potatisdiskussionen vill jag nämna att man i hemkunskapen mycket nogsamt fick lära sig att lägga i potatisen efter uppkokningen för att bevara vitaminer - Hehe, det finns olika skolor om allt :-)