Lunakkil

Den nionde raden i den sjätte tavlan av det "babyloniska skapelseeposet" Enuma Elish är mycket vackert formulerad. Raden är en del av ett tal framsagt av Babyloniens nationalgud Marduk, eposets store hjälte, och den handlar om hur han vill dela in gudarna i världen i två grupper som en del av sitt stora ordnings- och skapelseverk.

Marduk säger:
Lušannīma alkakāt ilī lunakkil

Detta är inte helt lätt att återge på svenska. Meningen har två verb, lušanni och lunakkil, som båda står i första person singularis prekativ, formen för "jag vill", "låt mig", "jag ämnar" eller liknande. Det första av dem kommer av verbet šanû ("att vara/bli annorlunda") i den s.k. D-stammen, där den betyder "göra annorlunda", och verbet betyder alltså "jag vill ändra". Det andra verbet är en motsvarande form av verbet nakālu, som i grunden betyder ungefär "handla på ett skickligt sätt". Objektet är alkakāt ilī, "gudarnas vägar". Meningens betydelse blir alltså ordagrant något i stil med "jag vill skickligt ändra gudarnas vägar" eller "jag vill ändra och skickligt göra gudarnas vägar", vilket blir ganska otympligt på svenska. E.A. Speisers översättning är ganska läcker:

The ways of the gods I will artfully alter

Just om verbet nakālu och dess eventuella relation till ett uttryck i Jobsboken handlar min artikel God's Plan in Job and the "Wise Things" of Marduk i Tryggve Mettingers festskrift Enigmas and Images.

Inte PubMed, BabMed!

... har för övrigt haft stor nytta av en akkadisk text ur en volym av Kröchers utgåva Die bablylonisch-sssyrische Medizin in Texten und Untersuchungen. Det hade jag knappast förutsett.

Lergräshästar och annat

Kan inte låta bli att tycka att det här är rätt skoj. Plumpt, men skoj. Och djuren verkar ju i sig roliga - lergräshästen i synnerhet verkar ju se ut ungefär som en snäll alpacca (tröts sin skabrösa kinesiska association). Och det hela är ju ett mycket intressant exempel på hur man kan använda kinesiskans många tecken med liknande uttal på ett mycket ... kreativt sätt.

Dijkstrartikel

Läser just Meindert Dijkstras intressanta artikel Ba'lu and his Antagonists: Some Remarks on CTA 6:V.1-6. Mycket av hans diskussioner är relevant för mig, men det är ständigt lika tydligt hur svårt det är att uttala sig kring etymologier hos ord vilkas blotta läsningar är osäkra. Ja, se filologens plikter!

spr lšn 'ugrt ḥdṯ!

Frågan är om man idag skulle ägna sig åt åt verben 'ābal ("sörja"/"torka ut") och nābēl ("vissna") ... kunde vara en tanke.

Förresten, ett boktips (ninnanananinnanna ...):
William Schniedewind och Joel Hunt har skrivit en utmärkt Primer on Ugaritic - alltså inte mindre än en ordentlig, "graderad" lärobok i det ugaritiska språket, med inledningar till Ugarits kultur och historiska roll. En mycket bra liten bok som jag kan rekommendera till envar med ambitioner att lära sig det språk som jag på många sätt anser vara den nordvästsemitiska språkfamiljens pärla. Man kunde ha önskat sig lite mer introduktionstext om de ugaritiska litterära texterna och den religiösa bakgrunden, men sådant kan man hitta på andra ställen utan större problem. Boken utgår till stor del från ickelitterära texter som inledning, vilket är ett friskt grepp (som dock delas av Segerts Basic Grammar of the Ugaritic Language). Det gör att nybörjaren inte släpps rakt ned i Baal-Cykelns grammatiska villervalla alldeles direkt. Men man skall inte göra sig några illusioner - det är där vi alla hamnar till sist. Mwahahaha. Jag gillar också starkt att författarna går in på vokaliseringsproblematiken och förklarar källorna till de rekonstruktioner vi faktiskt kan göra av språkets vokaler i viss detalj.

En utmärkt bok sammanfattningsvis. Buy, you fools, buy!
(och nej, jag anser inte att mina läsare är "fools". Jag gillar bara att parafrasera Gandalf).

Otium tibi molestum'st

Som poeten säger på vacker sapphisk meter:

Otium, Catulle, tibi molestum est -
otio exsultas nimiumque gestis;
otium et reges prius et beatas
perdidit urbes.


Eller som John Cale så träffande skall ha uttryckt saken:

"Arbete är meningen med min existens, min familj och min dotter förstår det. Jag kommer från en god socialistisk bakgrund som lärde mig att det är med arbete som du räddar din själ och att du dör i en mental förruttnelseprocess om du inte arbetar. "

Seniffus ...

Sitter på ett hotell i Prag och övar min påvra hurritiska (med hjälp av Ilse Wegners eminenta lärobok) och mina likaledes påvra kanjitecken. Och så roar jag mig med att försöka säga knihy, det tjeckiska ordet för "böcker". Inte helt lätt, det där :)

Det är intressant hur radikal hurritiskan är för övrigt - i hur den hanterar ergativiteten, till exempel. Kul med att studera hurritiska är också att språket är såpass oklart för forskningen att olika kommentarer till texter ibland analyserar former på radikalt olika sätt (något som särskilt gäller den så kallade "fornhurritiskan" som man finner i texter som det s.k. Frigivelseeposet, där diverse verbformer på -um och -ib analyseras på radikalt olika sätt av olika forskare). Som så ofta vad gäller äldre språk kastas man rakt in i debatten!

Nyspråk

Det är lustigt när man hittar på ord för saker som människan aldrig tidigare tänkt på - när ord behövs, och inget finns att ta av, så att säga. Tänk bara på fantastiska termer som "charmkvark", "särkvark" och "for-next-loop". Och så finns det ju kreativ användning av gamla ord också, som när Svenskt Näringslivs Urban Bäckström igår kommenterade det nu mycket bekanta humaniorastudiemedelsdebaclet på följande pudliga sätt i DN:

Det finns inget förslag från oss om att ändra på studiemedlen. Varken styrelsen, jag eller våra medlemsföretag driver den linjen, säger han till TT

Tja, vad betyder "finns"? Svårt ord, det där. I SN:s egen rapport "finns" det i alla fall. Så här skriver de på sidan 31:

En möjlighet skulle därför kunna vara att styra lånedelen efter beräknad avkastning på olika utbildningar.

och ännu mer plågsamt tydligt på samma sida:

Civilingenjörer har betydligt större sannolikhet att hitta jobb än humanister – trots detta viker inte ansökningarna till konst- och humaniorautbildningar. Skulle man belönas med lägre studielån och högre bidrag om man läser en av arbetsmarknaden efterfrågad utbildning så skulle kanske fler välja bristyrken. Syftet är alltså att inkorporera samhällsekonomiska utfall i studiemedlen för att de på så vis ska ingå i de överväganden som blivande studenter gör.

Invecklat, sånt där. Betyder inte detta att förslaget "finns" i allra högsta grad? Eller var jag för cynisk nu? Är det bara dess platonska idé som "finns"? Är förslaget att sno pengar från humaniorastudenter bara en tanke i den empyreiska världen, eller "finns" det rent materiellt också? Bäckström är kanske en riktig filosof! "Det cyniska vinstdyrkandets idé" eller något?

Återkommer sannolikt snart med ett längre rytande om denna egenartade övning i bildningsfientlig högerplanekonomi. Nog "finns" idén att trycka tillbaka humaniorastudenter ekonomiskt hos dessa figurer. Tvivlen icke därom - de menar tyvärr vad de säger.

Spaceship Bruce - transform and roll out!

Apropå att den tredje Transformers-filmen har premiär i dagarna kan jag inte låta bli att nörda loss lite. Men det hela har ett språkligt tema också: jag kan helt enkelt inte undanhålla er en av historiens "bästa" översättningar - nämligen den så kallade "RTM-dubben" av gamla japanska TF-tvserier. Vem kan inte älska hur de översatte jätteroboten Metroplex till "Philip" och den ständigt coole Blaster till "Billy"? Och naturligtvis - bäst av allt: rymdskeppet Maximus som döptes om till .... "Spaceship Bruce". Läs mer här!

Fuccant

Runda ord är ofta lingvistiskt roliga. Ett exempel är det där engelska på fyra bokstäver. Det är naturligtvis ett gammalt och fint ord. Ett av de första engelska beläggen för det lär vara följande underbara lilla textsnutt (fast det är delvis på mycket dåligt latin):

Non sunt in celi
quia fuccant uuiuys of heli

Detta kommer ur en nidvers, troligen från 1400-talet, som är elak mot vissa munkar. Det hela skall betyda:

"De är inte i himlen,
ty de knullar Elys kvinnor"

... där Ely är orten i Cambridgeshire. Och uuiuys är naturligtvis wives, dvs. "kvinnor". Notera den underbart pidginiserade blandningen av engelska och latin! Man har skapat ett latinskt verb fucco, med uppenbar betydelse, som man sedan böjer i tredje person pluralis (fuccant), och en del ord är ju ren medelengelska. Noteras bör också att den andra halvan av versen faktiskt står i kod i handskriften (ett enkelt substitutionschiffer) - farliga saker att skriva om munkar, sånt där!

Hapax

... och så sitter man återigen där och grubblar på ordet talʾūbôt i Hosea 13:5. Vilken av alla de föreslagna etymologierna är den riktiga? Kanske ingen? Det är svårt med hapax legomena. Ordet betyder för övrigt något i stil med "torrhet". Tror man. Kanske släkt med ett östsemitiskt ord som betyder "infektera". Kanske. Eller kanske inte.

iMakulatur

Man bara måste älska ordet "makulatur". Visst är det vackert? Makulatur, makulatur, makulatur ...

Sol och bad

Jag skall på "Sky and symbol"-konferens i juni, anordnad av universitetet i Trinity/St. David i Wales, eller Prifysgol Cymru, Y Drindod Dewi Sant, som keltofilen säger. Fast det utspelar sig i Bath, den stad där Jane Austen tillbringade viktiga delar av sitt liv (se t.ex. resultatet i vad som kanske är hennes bästa bok - Persuasion). Jag och The Dear Lady skall besöka det därtill avpassade muséet, bese The Royal Crescent och annat smått och gott. Och så skall jag naturligtvis hålla ett anförande - om relationen mellan den ugaritiska solgudinnan och pest- och krigsguden Reshef (eventuellt identifierad med planeten Mars). Här finns programmet för begivenheterna, där man även kan läsa om mitt bidrag.

Logograf

En ny liten betraktelse av mig (om hettitiskans logogram) finns på Forskning & Framstegs hemsida. Läs här!

Avpolleterat femininsuffix

Var på hettitologikonferens för ungefär en vecka sedan, där jag bland annat fick höra den store Craig Melchert utlägga sina idéer kring den så kallade "i-mutationen" på luviska. I min bok "Ett träd med vida grenar" nämner jag den teori densamme lade fram i en artikel på 90-talet, att detta suffix (ett mysko "i" som dyker upp mellan stammen och ändelsen i nominativ och ackusativ av animata substantiv på luviska) är en rest av gamla indoeuropeiska femininsuffix. Men nu visar det sig att Melchert gjort helt om i frågan - allt som är fast förflyktigas, som det brukar heta! Men så måste det ju också vara.

Hermes och Jesaja

Sitter just nu och arbetar med en artikel med arbetsnamnet Isaianic Prototypes for the Hermetic Trishagion in Poimandres ch. 31 – and Religio-Historical Support for an Old Conjecture. Man får hoppas att innehållet blir lika intelligent som titeln låter (OBS självironi). Det hela handlar alltså om bönen i slutet av Poimandres - en text som har en stor personlig betydelse för mig - och dess bakgrund i uttryck från Jesajas bok; jag arbetar här vidare utifrån idéer som framlagts av bl.a. Birger Pearson, och jag tror jag är en del intressanta saker på spåren. Själva texten är så vacker att jag inte kan låta bli att återge den nedan:

ἅγιος ὁ θεὸς καὶ πατὴρ τῶν ὅλων.
ἅγιος ὁ θεὸς, οὗ ἡ βουλὴ τελεῖται ἀπὸ τῶν ἰδίων δυνάμεων.
ἅγιος ὁ θέος, ὃς γνωσθῆναι βούλεται καὶ γινώσκεται τοῖς ἰδίοις.

ἅγιος εἶ, ὁ λόγῳ συστησάμενος τὰ ὄντα.
ἅγιος εἶ, οὗ πᾶσα φύσις εἰκὼν ἔφυ.
ἅγιος εἶ, ὃν ἡ φύσις οὐκ ἐμόρφωσεν.

ἅγιος εἶ, ὁ πάσης δυνάμεως ἰσχυρότερος.
ἅγιος εἶ, ὁ πάσης ὑπεροχῆς μείζων.
ἅγιος εἶ, ὁ κρείττων τῶν ἐπαίνων.

Vilket jag översätter således:

“Holy is God, and father of the All.
Holy is God, whose will is perfected by his own powers.
Holy is God, who wishes to be known and becomes known to his own.

Holy are you, who fashioned that which is through your logos.
Holy are you, of whom all nature has become an image.
Holy are you, whom nature did not form.

Holy are you, who are stronger than all power.
Holy are you, who are better than every eminence.
Holy are you, who are greater than [all] praises”