Gift!

Och bland andra mer privata nyheter kanske jag skall nämna att jag numera är en ärbar man. Jag och Rebecca har nämligen gått och gift oss - i Nikesalen på Historiska museet i Lund. Platsen valdes med omsorg: statyerna kommer från Antikmuseet på gamla Classicum, där jag mer eller mindre är uppväxt i och med mina föräldrars arbeten, och min käre far var med och designade den nya utställningen. Rebecca läste också på Classicum under lång tid. Mycken historia, alltså! Ceremonin avslutades för övrigt med vedisk recitation - med tonaccenter. Här ser vi salen: Och här har vi brudparet:

Serafer å nätet

Nu har min kommande fantasyroman Serafers drömmar (augusti-september) dykt upp på AdLibris, på Bokus och på Norstedts hemsida, där man kan beskåda omslaget och läsa lite om det hela! Det känns både intressant och signifikativt att romanen kommer att ges ut kort efter min planerade disputation. Både avhandlingen och Serafers drömmar har varit långtidsprojekt, och de har på många sätt gått hand i hand. Det vetenskapliga och skönlitterära skrivandet har berikat varandra. Naturligtvis menar jag inte att min avhandling skulle vara "skönlitterär" (det skulle se ut det!) och ej heller att romanen är full av resonemang kring ljudlagarna bakom det hebreiska verbet šākhaḥ II och liknande, men däremot att de kreativa processerna har uppmuntrat varandra. Romanen har ett flertal bibelvetenskapliga och i något fall även ugaritologiska referenser - konstigt vore det väl annars. Man är ju trots allt den man är!

Lämnat!

Idag lämnade jag så äntligen in min avhandlingen till trycket - "Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel: A Philological and Comparative Study" blir titeln. Omslaget blir vackert vinrött.

Disputationen är planerad till den 2e juni.

Kanaaneiska

Mitt i mängder med avslutande avhandlingsarbete vill jag bara meddela att Kanaaneiska myter och legender, min översättning av de mytologiska texterna från Ugarit, åter finns att beställa. Här, till exempel.

Vanor och ovanor

... och imorgon, fredag den 23e klockan 10.45, håller jag föredrag på Humanist- och teologdagarna i Lund. Ämnet är "from respekt eller envis ovana: om oviljan att ändra religiösa texter" (dagarnas "överämne" är "vanor och ovanor") och föredraget beskrivs så här i katalogen:

"Föreläsningen handlar om hur religiösa traditioner ibland gjort språk och texter okränkbara, bevarat deras minsta bokstav oavsett om man förstår dem eller ej – även om de innehåller uppenbara felskrivningar. Vi går från romarnas Arvalhymn, som man behöll
fast den var så ålderdomlig att man knappt begrep den, till Gamla testamentets texter,
som redigerats och ändrats gång efter annan för att sedan bli oföränderliga ... Vad händer när modern vetenskap segmenterar texter som traditionellt har setts som odelbara och monolitiska?"

Det hela går av stapeln i sal L201 på Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Välkomna!

MM-etrusker

Den 22e mars klockan 18 håller jag föredrag på Medelhavsmuseet i Stockholm - om det etruskiska språket. Kanske kommer jag lite in på den tvåspråkiga etruskisk-feniciska inskriften från Pyrgi, som jag publicerat artikel om. Jo, den kommer vi nog inte undan!

Är det (d)järvt att äta mycket?

Ett roligt ord är tyskans Vielfraß, som betyder "järv". Det lustiga med det är att det är ett klassiskt exempel på folketymologi. Den tyska termen är nämligen lånad från ett nordiskt ord "fjellfräs" eller liknande (ordagrant "fjällkatt"), som sedan på tyska omtolkades som om det hade att göra med verbet fressen, "äta (om djur)". Då skulle det betyda något i stil med "den som äter mycket".

Detta är i alla fall en vanlig förklaring. Kul är också att det i äldre svenska finns belägg för att ordet återlånats från tyskan som "filfras" eller "fillfrass". Dessutom är det möjligt att den (sannolikt missförstådda) tyska benämningen påverkat den zoologlatinska benämningen gulo ("glupsk [person]") och den ovanligare engelska termen för djuret, glutton. Om jag är riktigt informerad skall ordet fjellfross fortfarande finnas på nynorsk i betydelsen "järv".

Ett djur för undervisitetet, helt enkelt. Undrar om det ofta får ryggmatism?

Nordnörd

Dagens roliga felläsning:
läste "nordgermanska" som "nördgermanska".

Nu skall jag iväg och lära ut hebreiska nominalformer. Nördvästsemitiska, någon?

Current 93, gnosis, jungfruord och torkeöversättning

Några nya och aktuella skriverier av undertecknad, som kanske kan intressera:

Jag skriver om neofolkbandet Current 93 och deras förhållande till gnostiska texter hos Tidningen Kulturen.

Jag skriver om några hebreiska översättningsfrågor (en mycket klassisk och en mer privat och kopplad till min avhandling) på den norska Översättarbloggen.

Imorgon hebreiska!

Imorgon börjar jag undervisa vårens hebreiskagrupp - alltid lika kul och spännande! Jag ser verkligen fram mot det!

Programledare Sjöstedt

Dagens lustighet från SVTs hemsida, apropå partiledarvalet i Vänsterpartiet: ett inslag länkades under namnet "Därför blev det bara en programledare". Programledare? Jag tro att någon varit lite väl yrkesmärkt här ...

Xapxu och Granström

Jag vet inte om ni någonsin varit på Malta - om inte så kan jag verkligen rekommendera det. Den lilla ön är helt fantastisk i sin blandning mellan arabiskt, italienskt och lite engelskt på ett hörn - samt korsriddarfort, barockkyrkor och stenålderstempel i mängder. Det lokala språket är, som jag bland annat skrivit om i min bok Orden och evigheten, en fascinerande variant på arabiska med mängder av italienska (sicilianska) lånord, som får maltesiskan att verkligen framstå som ett Mischsprache - för övrigt det enda semitiska språk som normalt skrivs med latinska bokstäver. Ett roligt exempel på maltesiskans utseende hittar vi i namnet på semesterorten Xemxija. X-et uttalas som engelskans sh, och namnet betyder "solig", onekligen en passande beteckning för en badort. Ordet kommer av samma semitiska rot som hebreiskans šemeš, standardarabiskans šams och akkadiskans šamšu (som i sin status absolutus-form givit gudanamnet Shamash). Och naturligtvis är det också släkt med namnet på min ugaritiska favoritgudinna - Shapshu (som till stor del är objektet för mitt avhandlingsarbete). Men tänk så lustigt de stavar: med maltesisk ortografi skulle jag väl säga att jag forskar om Xapxu!

För övrigt måste jag rekommendera Svenska Dagbladets trevliga recension av vännen Erik Granströms lysande fantasytegelsten Slaktare Små (fortsättningen på Svavelvinter). Läs recensionen här!

Sub

Jag bara älskar ordet subsume. Gör inte ni det?

Verb och torka i Oslo

På fredag 9 december kommer jag återigen hålla föredrag på universitetet i Oslo, under rubriken "Verb, torka och död i Gamla testamentet och bronsålderns Syrien". Här kan man läsa mer om arrangemanget!

Slutseminarium

Imorgon (klockan 16.15) tar jag ett (förhoppningsvis) viktigt steg i slutarbetet med min avhandling Drought Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel - jag skall nämligen ha mitt slutseminarium. Märk väl, inte disputationen (den blir förhoppningsvis under slutet av våren) utan den avslutande diskussionen av det ännu ej tryckta manuset. Men med en inbjuden, utomstående opponent. Jag tror och hoppas att det skall bli en intressant och givande diskussion, som kan göra mitt manus bättre. Det känns märkligt att nu vara på väg in på upploppet med något som jag arbetat med i snart fyra och ett halvt år. Man är rädd för att vara lite hemmablind, att man skall ha gått ned så mycket i de filologiska detaljerna (hur är det nu med det hebreiska verbet škḥ II och med det ugaritiska ordets för "drake" fonologiska historia vad gäller interdentalen?) att man missar större frågor. Nåväl, det får vi se. Det känns i alla fall trevligt att hålla manusets häftade sidor i sin hand: det börjar faktiskt kännas som en bok nu!

Soleil levant

Är just nu för första gången i Tokyo - på för tidig bröllopsresa tillsammans med Rebecca Bugge (vi är alltså ännu inte gifta, men resan fick läggas nu för att kunna passas in i det digra schemat). Har redan fått använda min påvra japanska en hel del, bland annat för att diskutera med några nitiska tulltjänstemän som var intresserade av våra väskor på flygplatsen (!). Har också, för att kunna förklara för folk vad jag är för en gök, lärt in glosorna gengogaku (言語学), "lingvistik", och jûkyôgaku (宗教学), "religionsvetenskap". Det förra av dessa består passande nog av kanji-tecknen "tal/ord", "språk/ord" och "lärdom". Tog just en tupplur, och då drömde jag på något som skulle likna japanska (hur korrekt den var tänker jag inte uttala mig om). Är detta månne ett tecken på att en undermedveten inlärningsprocess är i verket? Hoppas det, min japanska är i behov av slipning - fast jag måste säga att jag är lite förvånad av hur väl den trots allt fungerar, trots sin påverhet. Skall bli intressant att se hur det hela utvecklas av ett besök i själva landet.