Meishi och instrument

Kom på en lustig parallellitet mellan två så olika språk som japanska och hebreiska (och, sekundärt, jiddisch) i frågan om hur man kan omtala musikinstrument.

På japanska säger man 楽器 (gakki), vilket bokstavligen (eller nja, "tecken-ligen") kan läsas som "musik-kärl" (den andra halvan, 器 [ki]  betyder just "kärl", "behållare" eller "verktyg, instrument). Notera då det hebreiska uttrycket kĕlî-zemer ("sång-kärl"), som just betyder "musikinstrument" (och sekundärt givit jiddischens klezmer, "musiker", som i sin tur blivit ett namn på en musikstil)!

För övrigt har jag gone all Japanese och beställt visitkort i samband med min SCAS-vistelse. Det ni - känner mig märkligt "vuxen" ...

Jag sjunger Stagnelius!

För många år sedan tonsatte jag Erik Johan Stagnelius' starkt gnosticerande vårtext "Ur solens gyllne öga", och nu har jag äntligen spelat in resultatet, som kan höras och ses med liten passande video här:



"När gryr den sälla våren,
Som trotsar tidens magt?
När fuktar glädjetåren
Hans amaranters prakt?
När lösas grafvens fångar?
När blomstrar Adams ätt
Kring lifsens träd, som ångar
Vidt öfver Edens slätt?

O själ, hvem lossar vingen
På dig, som, blek och matt,
Än dväljs vid jorderingen
I vintrar och i natt?
När spirar, för att skilja
Sig evigt från allt grus,
Odödlighetens lilja
I andesolens ljus?"

Natt i Korpilombolo

Om några timmar - mitt i natten - ger mig alltså av till Korpilombolo, där jag skall delta i "Nattens festival" på måndagkvällen. Det blir ett föredrag om drömvisioner i gammaltestamentliga och andra främreorientaliska texter - Sakarja och den ugaritiska Kirta-texten kommer att figurera. Förhoppningsvis kommer detta att passa stämningen. Det är inte omöjligt att det blir hellenistiskt också, så att Poimandres kommer in i diskussionen. Och faktum är att det också kan hända att jag framträder med lite pianospel, är det tänkt! Ser fram emot detta!

Nattfestival

Tänkte bara snabbt nämna att jag den fjärde december uppträder som del i European Festival of the Night i Korpilombolo - längre norrut än jag någonsin varit i Sverige. Ser fram mot denna upplevelse! Mer info om detta kommer!

Innocence Forgotten

Och här har vi en nyinspelad sång av Niklas Skog och undertecknad - låten skrevs 1997, men först nu har den blivit ordentligt inspelad. En sång om existentiell längtan till en "värld som är förgången, en glömd musik" - på ytterst gammaltestamentligt tema. Se och hör den på Youtube här!

Ugarit, bokserie och boogie woogie!

Har fått reda på att min kommande monografi Unburning Fame: Horses, Dragons, Beings of Smoke, and Other Indo-European Motifs in Ugarit and the Hebrew Bible har accepterats för publicering i serien Coniectanea Biblica Old Testament Series! Yey!

För att fira detta spelade jag in mig själv vid piano, spelande en Ugarit-boogie. Blev rätt bra, tycker jag själv. Ses nedan:

Tiden är som vattnets flöde

Den klassiska japanska texten Hōjōki (ofta översatt ungefär "Berättelser från min hydda") från 1200-talet e.Kr. innehåller mycket poetiska beskrivningar av världens obeständighet och flytande natur, i sann buddhistisk anda - just detta med alla tings väsenslöshet och "icke-evighet" är ju en av buddhismens mest centrala dogmer. Texten (som jag på sistone ägnat mig åt att läsa en bit av som del i mina studier i bungo, klassisk japanska) börjar med följande fras, som blivit ett slags bevingat ord:

ゆく河の流れは絶えずして, しかも、もとの水にあらず。

... vilket med modernt japanskt uttal blir:

Yuku kawa no nagare wa taezu shite, shikamo, moto no mizu ni arazu.

Det hela betyder ungefär:

"Fast den rinnande flodens ström aldrig slutar, är vattnet likväl aldrig detsamma."


Visst får man lite Herakleitos-vibbar av detta uttalande? Den grekiske filosofens kända uttalande dis es ton auton potamon ouk an embaiês ("man kan inte stiga ned i samma flod två gånger") använder precis samma bild som författaren Kamo no Chōmei gör i den japanska texten. Det är en vacker bild för världens flytande väsen.

Jag gillar det hela riktigt mycket ... så jag skrev en låt. Och spelade in den. Det blev ett slags märklig post-proggig sak (jag har en gammal bakgrund som proggaktig trubadur, bland annat), med referenser till Kamo no Chōmei, Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht och hegeliansk filosofi. Lite av varje, kort sagt. Och så gjorde jag en musikvideo till, baserad på bilder tagna av My Dear Lady Rebecca Bugge.

Underverket kan ses här. Sprid gärna om ni gillar!

Syster av Ingen

Jag har gjort en stämningsfilm där jag läser ur min fantastikroman Den trettonde funktionen (uppföljaren till Serafers drömmar):




(bilder av Rebecca Bugge, musik och redigering av undertecknad)

Sånger

En sång om befrielse:

Och en om katarer:

Sötträ!

Jag har den stora glädjen att meddela att Jacqui Süssholz nu finns på Youtube!

Vem är då Süssholz, undrar ni? Jo, han är ihärdig insjungare av jiddischsånger och dödligt vackra chassidiska melodier. Jag lyssnade på honom mycket på band i mina sena tonår, och nu kan man alltså äntligen få lyssna på hans musik på detta sätt. Faktum är att hans sånginsjungningar bidrog starkt till att jag själv började lära mig jiddisch.

Kul är att höra inte bara hans syd-jiddischska dialekt (med u-ljuden omvandlade till i och o-ljuden som u, jämfört med litauiskinspirerad standardjiddisch) utan också hans underbara ashkenaziska hebreiska (som ju är rätt självklart i chassidiska sammanhang). Här har vi inte 'emeth utan emes ("sanning"), inte likhvodho utan likhvoidoi ("till hans ära")! Lyssna -om jag förstår rätt är det hans egen YT-ström, till och med!

Gilbert, Sullivan och filologin!

Jag, som älskar både antika främreorientaliska språk och Gilbert & Sullivan, höll på att trilla av stolen av glädje när jag såg följande fantastiska variant på "The Major General's Song" ur The Pirates of Penzance ... på temat biblisk-främreorientalisk filologi! :




"I am the very model of a biblical philologist - I'm quite the Semitician and a passing Hittitologist!" - fantastisk låt, inte sant?

Släktklarifikation

På flera gånger förekommen anledning: nej, jag är inte släkt med Stig Wikander. Ej heller med David Wikander. Folk har fått för sig detta ibland. Däremot med Örjan och Charlotte, obviously.

Psommar!

Jag högtidlighåller denna egendomliga dag (den s.k. nationaldagen) med "Sommarpsalm" - en sång jag uppskattar mycket och har fina minnen av att ha framfört i körsammanhang (i Lunds domkyrka, bland annat). Den har text av Wirsén, delvis tagen från Deuterojesaja ("Allt kött är hö och blomstren dö och tiden allt fördriver - blott Herrens ord förbliver", som bygger helt på Jes 40:6-8), som i sin tur lånade bildspråket från gammal nordvästsemitisk bakgrund (representerad bland annat i torkesymboliken i Ugarit, som jag själv forskat på). Så blandat är det svenska! :



Om denna vackra psalm och dess nordvästsemitiska bakgrund skriver jag i min bok Gud är ett verb, sidorna 160-164. Min poäng är att bilden av att "köttet som är hö" ursprungligen kommer ur syrisk-palestinska källor, där den mördande torkan alltid är en fara och urspungligen kopplas till dödsguden Mot, innan motivet plockas upp av Deuterojesaja (den hypotetiske författaren till Jes 40), som använder motivet för att visa Jahves  makt. Här uppe i nord blir det hela snarare en liten aspekt på en vacker svensk sommar. Jag ser själv detta som ett fantastiskt exempel på kulturblandning och kulturöverföring. Från Ugarit till Sverige!

Fram genom hindrande jordiska fängsel

Jag tycker att det är synd att man så sällan får höra tredje och fjärde stroferna i Betlehems stjärna/Gläns över sjö och strand. De är mycket vackra - och förresten är det intressant att notera hur förbaskat gnostiska några av raderna låter:

Gånga från lamm och hem,
sökande Eden -
stjärnan från Betlehem
visar dem leden:
Fram genom hindrande
jordiska fängsel,
hän till det glindrande
lustgårdens stängsel!
Hän till det glindrande
lustgårdens stängsel!

Armar där sträckas dem,
läppar där viska,
viska och räckas dem,
ljuva och friska:
"stjärnan från Betlehem
leder ej bort, men hem."
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
strålande stjärna,
strålande stjärna!


Hela texten (i Viktor Rydbergs ursprungsversion) kan man läsa här.

Oy!

Med tanke på tiden på året tänkte jag citera följande lilla jiddischsångtext (som finns i flera varianter och bland annat har spelats in av Klezmer Conservatory Band):

Oy khanuke, oy khanuke, a yontev a sheyner,
a lustiker, a freylekher, nito nokh azoyner!
Ale nakht in dreydlekh shpiln mir,
zudik heyse latkes esn on a shir.
Geshvinder tsindt kinder
di dinike likhtelekh on!
Zogt al hanisim, loybt Got far di nisim
un kumt gikher tantsn in kon!

"O channukka, o channukka, en vacker högtid,
lustig, glad, det finns ingen som den!
Hela natten leker vi med våra dreydls,
glödheta latkes äter vi utan slut.
Fort barn, tänd
chanukkaljusen!
Läs ʿal hannissim-bönen, lova Gud för hans under
och kom fort och dansa i ring!"


Så börjar en av varianterna av texten i standardiserad jiddischtranskription. Dock kan man med visst intresse notera att rimmet i de första raderna fungerar bättre om man använder litvish- (litauisk) accent - på den dialekten tenderar man nämligen att uttala vissa oy som ey, så att sheyner rimmar med azeyner.

Rekonstruktion! :-D



UPPDATERING:
Ser att jag redan gjort ett inlägg om denna sång 2009 - tänk vad tiden går! Men då hade jag ingen översättning med, så det här får ändå stå kvar!

Dagens tramsiga språkvetarvits

Om två lingvister startade en rockduo tillsammans borde de naturligtvis välja bandnamnet Minimal Pair.

En forskargodvän påpekade att det vore allra bäst om de hette Jake och Jane. Jag kontrade med att allra bäst vore det om de hette Jane och Jame!

Lou Reed

Lou Reed dog idag. En av de sant stora. Vila i frid.

Egyptian Way of Living

Låten Egyptian Way of Living spelade vi i bandet The Pointless Application in någon gång kring 2001 - och nu finns den på Youtube! Håll till godo:




Bilderna är för övrigt av min hustru Rebecca Bugge!

Unetannê Tôqef

Sliter mitt hår lite grann: är det någon som har en bra referens eller källa till påverkan från GT-apokryfen Salomos Vishet på den judiska bönen Unetannê Tôqef? Skulle vara en stor hjälp!

Bönen ifråga påverkade för övrigt i sin tur Leonard Cohens låt Who by Fire.

Current 93, gnosis, jungfruord och torkeöversättning

Några nya och aktuella skriverier av undertecknad, som kanske kan intressera:

Jag skriver om neofolkbandet Current 93 och deras förhållande till gnostiska texter hos Tidningen Kulturen.

Jag skriver om några hebreiska översättningsfrågor (en mycket klassisk och en mer privat och kopplad till min avhandling) på den norska Översättarbloggen.